Stäng fönster SKURUP HASSLE BÖSARP 18:1 - husnr 1, HASSLE-BÖSARPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HASSLE-BÖSARPS KYRKA (akt.) | |
| 2019-09-11 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset vars golv är belagt med äldre gravhällar i kalksten. Väggarna och det plana innertaket är putsade och vitmålade, frånsett mot söder där en vitmålad brädvägg avgränsar mot torntrappan som även har underliggande förråd. Till trappan och förråden leder enkla bräddörrar. Till följd av brädväggen utgörs det enda ljusinsläppet av fönstret i norr, vilket saknar innerbågar och har svartmålad insida. Ytterportens insida i fernissad ek utgörs av en ramverkskonstruktion med fyra liggande fyllningar i vardera dörrblad. I öster leder en pardörr målad i två grå kulörer och med glasad och spröjsad överdel in mot en mindre passage mellan de senare tillkomna läktarunderbyggnaderna som inrymmer vaktmästeri, wc och förråd. Underbyggnadernas väggar är putsade och vitmålade. Pardörrar lika de åt väster leder i öster in mot kyrkorummet. Kyrkorummets golv är belagt med ursprungligt oktagonalt gult golvtegel med röda låsstenar. De slutna bänkkvarteren har obehandlade brädgolv som närmast läktaren, där bänkrader avlägsnats, har målats grå. Korets golv är ett steg högre än i långhuset och innanför altarringen är det gråmålade brädgolvet ytterligare en nivå högre. Kyrkorummets tre travéer, där den östra utgörs av koret, är slagna med ribbvalv som liksom väggarna är slätputsade och vitmålade, enligt uppgift i underhållsplanen kalkade. Ribbvalven vilar på knippepilastrar med enkelt profilerade kapitäl. Sköld- och gördelbågar är rundbågiga. Fönstren med svartmålad insida sitter i djupa nischer och saknar liksom i vapenhuset innerbågar. Orgelläktaren i väster upptar hela kyrkorummets bredd och vilar på kolonner med oktagonalt tvärsnitt målade i en mörkt grå kulör med röda detaljer och förgyllda bladkapitäl. Kolonnerna som byggt in i underbyggnaderna bevarar en tidigare, betydligt ljusare färgsättning. Barriären med framskjutande mittparti är uppbyggd som ett ramverk med fyllningar av stående panel och enkelt profilerade över- och understycken. I det svagt framskjutande centrala partiet finns en ram med fyllning som pryds av en förgylld lyra. Färgsättningen går i mörkt grått med detaljer i vitt, rött och blått. Läktaren nås via trappan i vapenhuset. Sakristian i absiden avskiljs från kyrkorummet av ett skrank i trä utformat med rundbågigt arkadmotiv, vilket upptill avslutas med ett profilerat överstycke och en krönlist med trepass. De yttre rundbågarna är försedda med dörrblad. Skranket är målat i en ljust grå kulör med förgyllda detaljer. Absidens golv utgörs av ett gråmålat brädgolv och hjälmvalvet är liksom väggarna slätputsade och vitmålade. Fönstrens utformning går igen från kyrkorummet. Östentréns inre dörrblad i fernissad ek utgörs av en ramverksdörr med fyra liggande fyllningar. Mot skranket finns ett gråmålat skåp för textilförvaring. Första tornvåningen ovanför vapenhuset nås via trappan från vapenhuset. Golvet är belagt med en gulgrön heltäckningsmatta och väggarna är putsade och vitmålade. Den runda muröppningen mot orgelläktaren upptas av en gråmålad brädvägg med enkel bräddörr. Det plana innertaket är vitmålat. En enkel trätrappa utmed västra väggen leder upp till andra tornvåningen som har obehandlat brädgolv, putsade väggar och tak som utgörs av klockvåningens golvbjälklag. I öster leder en trappa med fyra steg upp till en enkel masonitdörr mot kyrkvinden. Klockvåningens golv utgörs av obehandlade bräder och väggarna är putsade. Rummet upptas av klockbocken av ek i vilken kyrkans enda klocka hänger. Takstolskonstruktionen över kyrkorummet utgörs av saxsparrar i bilad och dymlad furu. Även absidens takkonstruktion är i furu. Valven är oisolerade. Inredning och inventarier Hassle-Bösarps kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning och inventarier. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan. Altaret utgörs av ett blockaltare i gråmålat trä i ramverkskonstruktion med fyllningar. Altaruppsatsen i polykromt bemålad ek från 1653 såldes i samband med rivningen av den medeltida kyrkan och återfördes till församlingen först på 1940-talet. Det klöverbladskors som ursprungligen prydde altaret i den nya kyrkan är numera placerat i korets södra del. Altaruppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd med rik skuren ornamentik. Den svartmålade predellan har förgylld text och två maskaronförsedda postament bär upp två skulpterade och polykromt bemålade hermer som flankerar mittavlan, vars målning framställer golgatavandringen. Målningen är troligen av yngre datum och kan vara återanvänd. Mittpartiet flankeras av vingar med änglaansikten och bladornamentik i skuren relief. Överstycket pryds av bevingade änglaansikten och inskriptionen ECCE HOMO och kröns av Fredrik 3:s monogram flankerat av skulpterade puttis. Den vitmålade halvrunda altarringen är uppbyggd av smala svarvade balusterdockor med oprofilerade över- och underliggare. Grindar finns i söder och i norr, där halvcirkelformen bryts och balustraden ansluter till predikstolen. Sockeln är gråmålad och knä- och handfall är klädda med röd sammet. Predikstolen är placerad i korets nordöstra hörn och är målad i flera grå kulörer med detaljer i blått, rött och förgyllning. Fotens smala skaft har avfasade hörn och vilar på ett kvadratiskt fundament. Det svängda överstycket som ansluter till korgen är försett med ribbor med halvrund profil. Korgen har oktagonal planform och de fyra sidorna är liksom trappbarriären uppbyggda som ramverkskonstruktioner med fyllningar, vilka på korgen pryds av förgyllda latinska kors. Över- och understycken är kraftigt profilerade. Under korgen löper en mindre zigzagformad lambrekäng. Dopfunten i nygotisk stil är gjuten i betong. Foten och cuppan är sexsidiga och cuppan pryds av en fris av spetsbågiga trifoliebågar. Till dopfunten hör ett dopfat i driven mässing. Äldre odaterade arkivbilder visar en tidigare dopfunt, sannolikt medeltida och möjligen samtida med den romanska kyrkan. Dess öde är okänt. Den slutna bänkinredningen är indelad i två kvarter som flankerar mittgången. Dörrarna och skärmarna mot koret är liksom ryggstöden uppbyggda som ramverk med fyllningar medan gavlarna är släta. Överst löper ett enkelt profilerat listverk. Bänkarna är försedda med psalmbokshållare och fotstöd. Dynorna är stoppade och klädda med grått tyg. Bänkkvarteren var ursprungligen ådringsmålade i en ljus ekimitation. Bemålningen i grått med fyllningar och detaljer i blått och rött tillkom vid Eiler Græbes restaurering 1936 då även bänkarna byggdes om, sannolikt glesades bänkraderna ut och ryggstödens lutning justerades. Ytterligare bänkrader har på senare tid avlägsnats i väster. Orgeln med sju stämmor plus pedal tillverkades 1867 av J.N. & C. Söderling i Göteborg och har enligt en anteckning i orgelhuset reparerats 1884. I Lunds stifts orgelinventering beskrivs orgeln på följande vis: ”Orgel av mycket stort musikaliskt och kulturhistoriskt värde. En av stiftets viktigaste och mest orörda 1800-talsorglar.” Den ursprungliga tredelade fasaden med högre mittparti har ett rent och enkelt klassicistiskt formspråk med inslag av nygotiska drag som krenelering och trifoliebågiga omfattningar av de synliga piporna. Färgsättningen går i en bruten vit kulör med detaljer i blått och förgyllning. Kyrkans enda kyrkklocka av malm göts 1745 av Jonas Wetterholtz hos Maria Wetterholtz, styck- och klockgjutareänka i Malmö. 1946 göts den om av M&E Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Klockan pryds av en övre och undre bladfris samt inskriptioner som redogör för dess historia. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör nämnas klöverbladskorset som utgjorde den tidigare altarprydnaden samt två psalmnummertavlor som tillhör den ursprungliga inredningen. |
