Stäng fönster SKURUP NÖBBELÖV 19:1 - husnr 1, VÄSTRA NÖBBELÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VÄSTRA NÖBBELÖVS KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkans huvudentré är via tornet i väster och tornets bottenvåning utgör vapenhus. Kyrkorummet består av långhus och kor med absid. I den norra korsarmen ryms sakristia och orgelläktare. Vapenhusets golv består av kvadratiska röda och grå kalkstensplattor, vilka tillkom 1951–1952. Väggarna och takets kryssvalv är vitputsade. I väster finns ett litet vindfång med en pardörr i samma utförande som ytterporten, dock målad i en grön kulör. Till kyrkorummet i öster finns en motsvarande dörr. Fönsteröppningen i söder har kopplade fönster från 1951–1952. Mot södra väggen finns även en gravhäll placerad. Långhusets golv består av ljust grå, hyvlade kalkstensplattor från 1951–1952. Bänkkvarteren har ett smalt brädgolv. Väggarna är putsade och vitmålade. Långhuset har kryssvalv med treklöverformade ribbor i två travéer med kalkmålningar från 1300-talets första hälft. De är tillskrivna Snårestadsgruppen, som fått sitt namn efter de 1347 daterade målningarna i Snårestads kyrka. Kalkmålningarna i Västra Nöbbelövs kyrka tillhör senare delen av Snårestadsgruppens produktion och kännetecknas av relativt långt driven stilisering. I den östra travén finns framställningar av bland annat Yttersta domen. Fönsteröppningarna har kopplade fönster från 1951–1952. Den norra väggen är genombruten med två spetsbågiga öppningar, varav den västra inrymmer orgelläktaren avgränsad mot kyrkorummet med en enkel, genombruten läktarbarriär. Korets golv ligger ett trappsteg högre än långhuset och med samma typ av kalkstensplattor. Korets golvyta är förstorad mot väster i förhållande till den bevarade höga rundbågiga triumfbågen. Fönster i likhet med långhuset. Koret täcks av ett tunnvalv av sten med 24 inmurade lerkrukor vars runda mynningar öppnar sig mot koret. Tunnvalvet är försett med kalkmålningar, vilka är målade med diagonala ornamentsbårder för att likna ett kryssvalv. Målningarna framställer bland annat Kristi himmelsfärd. Absiden avskiljs från koret genom tribunbågen och har samma ytskikt som koret och täcks av ett hjälmvalv med fyra inmurade lerkrukor och kalkmålningar föreställande Kristus i majestät omgiven av evangelistsymboler och apostlar. I så väl den södra som norra väggen finns mindre nischer. Deras ursprungliga funktion är oklar, men de kan eventuellt fungerat som relikgömmor eller sakramentsskåp. Nykyrkan eller korsarmen ombyggdes 1951–1952. Den södra delen av den östra delen är en fortsättning av kyrkorummet med samma ytskikt med undantag av det plana taket som består av furupanel. I den norra väggen finns en dörr till sakristian. Sakristans golv är belagt med lite mindre kalkstensplattor än långhuset, för övrigt likt långhusets ytskikt och taket samma som i korsarmens södra del. I norr finns ett uppmurat altare. I utrymmena väster om sakristian finns farstu, f d toalett och förråd samt uppgång till orgelläktaren. Då taket sänktes i korsarmen 1951–1952 bevarades det ursprungliga tunnvalvet från 1833–1834 med dekorativa bemålningar från 1800-talets slut däröver. Där förvaras också ett av gjutjärnsfönsterna från 1860-talet. Långhusvinden nås härifrån. Öppningen mellan långhus och kor är ursprunglig, d v s romansk och i takstolen ingår medeltida delar. Över absiden finns delvis en medeltida takstolskonstruktion där tidigmedeltida virke ingår. Tornets övre våningar nås från trapptornet som tillkom 1861 på tornets norra sida. Golvet i tornets första våning består av ovansidan av bottenvåningens kryssvalv. Väggarna består av grovt tuktad natursten. Barbro Sundnér har i sin undersökning av Skånes medeltida kyrkor konstaterat att det kan finnas romanskt murverk kvar i tornet. I det södra hörnet i den västra muren finns en nisch som kan vara resterna efter en äldre trappa. En trästege leder upp till klockvåningen. Inredning och inventarier Altaret är murat i kalksten i samband med renoveringen 1951–1952. På altaret står ett krucifix av trä från 1950-talet. Altarringen är rund med balusterdockor målade i gröna toner och tillkom 1951–1952. Den romanska dopfunten är placerad i långhusets sydöstra hörn och är enligt Barbro Sundnérs noteringar tillverkad av höörsandsten, medan foten är av kalksten. Cuppan är dekorerad med en arkadfris med grunda bågfält och en godronnerad undersida och är sannolikt tillverkad under 1100-talet och har tillskrivits den s k Blentarpsgruppen. Predikstolen härstammar från renoveringen på 1860-talet och har en vitmålad sexkantig korg med förgyllningar. Den sitter sedan renoveringen 1951-1952 mot den norra väggen. Bänkinredningen tillkom 1951–1952, då de ersatte de öppna bänkarna från slutet av 1800-talet. Den är sluten i två kvarter i långhuset och två kvarter i korsarmens södra del och ansluter mot ytterväggarna. Luckornas speglar är målade i en grå marmorering. Orgeln är tillverkad år 1953 av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Kyrkan har två klockor. Storklockan är från 1578 och enligt inskription på klockan stöpt av Peder Svensen och Iens Hendrecksen. Lillklockan är omgjuten 1808 av L Olöfsson, Malmö. Kyrkan har nummertavlor i med förgyllda ramar i nygotik. I vapenhuset står kyrkans äldre altarbord från renoveringen på 1860-talet med bibehållna äldre färglager. Den tillhörande altartavlan, signerad G Brusewitz 1864, är placerad på nykyrkans norra vägg. I vapenhuset finns även fyra äldre dekorerade kvadratiska golvtegel av okänt ursprung samt en offerstock i ek från 1600-talet. |
