Stäng fönster TRELLEBORG GISLÖV 85:1 - husnr 1, GISLÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GISLÖVS KYRKA (akt.) | |
| 2018-08-10 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Det är ett rymligt rum med lågt i tak. Rummet har dagsljus från två fönster och överljus från porten. Golvet är belagt med rött tegel. Väggarna av gråsten är vitputsade med stenens ojämna struktur synlig. Taket är orgelläktarens undersida som är klädd med grå panel. Läktaren bärs av gråmålade pelare med enkla kapitäl. Äldre gravstenar sitter kramlade mot väggen, bland annat en sten över ”klåckaren Landgren” död 1776. Han ledde psalmsången under många år i kyrkan. I den rundbågiga tornbågen sitter en putsad trävägg sedan 1937. En pardörr av ramverk och fyllning leder in till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus, smalare kor och absid. I långhuset kan man urskilja västpartiet/västtornet genom att det har tjockare väggar. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Tegelväggarna är tunt putsade och kalkade, tegelstrukturen är synlig. Spår efter tidigare fönster och nischer är synliga i putsen. Golvet är belagt med rött tegel från 1937. Under bänkkvarteren ligger furubrädor. Stora, lågt placerade ekfönster med tonat antikglas belyser rummet. Predikstolen står i sydöst. Bakom predikstolen finns ett medeltida altare som nu är fundament till predikstolstrappan. I östra långhusväggen syns ristningar efter de tidigare altarnischerna på ömse sidor om triumfbågen. Långhuset är välvt med två putsade bemålade spetsbågiga stjärnribbvalv från 1400- talet, vilande på fyrsprångiga pilastrar med kragband. Valven är murade med halvstenstegel och valvkapporna har en ojämn, levande yta. Valvribborna har rektangulärt tvärsnitt som övergår i treklöverformade ribbor mot pilastrarna. I valven hänger mässingskronor. Den norra och södra muren sammanbinds med dragjärn. Väggar och valv är mycket rikt bemålade. I en första etapp efter valvslagningen målades med bågfriser vid sidan om ribborna och kvaderimitation i rött och grått på ribborna i långhuset. Kring 1500 tillkom bildmotiven och växtrankor på väggar och valv målade av den så kallade Gislövsmästaren, som man tror även målade Silvåkra kyrka. I det västra valvet skildras skapelseberättelsen. Adam och Eva med ormen, Evas skapelse från Adam, utdrivandet ur paradiset samt flera änglar. I det östra valvet återges Yttersta domen. Kristus med svärd och lilja i munnen tronar på regnbågen. Ängeln Mikael väger själarna. Ett stort odjursgap fyllt med människor skildrar helvetet. En bild skildrar uppståndelsen. Koret är i samma nivå som långhuset och golvet belagt med samma sorts tegel som i långhuset. Under triumfbågen är gravstenar infällda i golvet. Triumfbågen är mycket djup, nästan två meter och målad med blommönster och två män i helfigur. I triumfbågen finns på ömse sidor rundbågiga öppningar med trappor som har lett till öppningar i långhusets östmur till ett lektorium, ett slags predikoplattform. I triumfbågens västra del finns ojämnheter under putsen som kan vara rester av lektorium. Under trappöppningarna finns sakramentsnicsher.Koret är välvt med ett kryssvalv vilande på tresprångiga hörnpilastrar med kragband. Ribborna är rektangulära. Valvet är bemålat med bilder av apostlarna, på väggarna är målat helgon. Koret upptas av dopfunt, ljusbärare och altaruppsatsen innanför altarringen. Bakom altaruppsatsen inryms den lilla sakristian i absiden. Den är välvd med ett ursprungligt hjälmvalv. I absidens väggar finns flera bomhål samt två nischer som är tidigare igensatta fönster, det ena bemålat med Jesus ansikte som det avtecknade sig på Veronicas svetteduk. (Från legenden om Heliga Veronica och det tygstycke hon torkade av Jesus ansikte på hans väg till Golgata och fick ett avtryck av hans ansikte). Det finns även två sakramentsnischer. I sakristian förvaras klädskåp och värdeskåp. Orgelläktaren i väster har en genombruten gråmålad orgelbarriär ritad av E. Græbe 1973. Räcket består av brädor med sågat triangelmönster mellan raka ståndare. Tornets andra våning nås med en trätrappa från orgelläktaren. På andra våningen syns att tornet är byggt i etapper. En skiljelinje finns en dryg meter upp på väggarna där murverket ändrar karaktär. Över linjen är murverket av större gråstenar med mycket småsten i fogarna. Under linjen finns mindre gråsten och på östväggen två skift med kvaderhuggna block. Tredje våningen utgörs av klockvåningen med brädgolv och väggar av putsad gråsten. Klockbocken är av ek, förstärkt av furu och bär två klockor. Eventuellt är klockbocken överflyttad från den gamla klockstapeln. Ljudöppningar finns i alla väderstreck. Trappor leder vidare till lanterninen. Vinden över långhuset nås genom en plåtlucka från andra våningen. Golvet utgörs av ovansidan på tegelvalven som är oisolerade. Takstolen av furu förnyades 1880 och består av högben, tassar, stödben, saxsparrar och dubbla hanbjälkar. Underbrädningen tillkom på 1960-talet när koppartaket lades. På vinden kan man på norra sidan av långhuset mellan de två befintliga valven se spår efter en sköldbåge till de ursprungliga spetsbågiga valven. Inredning och inventarier Altaret har tre sidor med ramverk av gråmålad furu. Altarskivan är av brädor. Altaruppsatsen av ek är av additionstyp från början av 1600-talet. Från början var det text i fälten som på 1700-talet målades över med bilder från Jesu liv. Bildfälten delas av fyra kolonnetter. På sidorna finns snidade vingar med växtdekor och människoansikten. Uppsatsen kröns av ett gavelmotiv med målning av Kristus himlafärd. Altaruppsatsen har varit övermålad med vit färg. 1937 tog konservator Osvald Owald fram de ursprungliga färgerna. Altarringen från 1840-talet har svarvade balusterdockor av trä målade ljusgrå. Knäfallet är skinnklätt. Planformen är rundad med grindar i norr och söder. Dopfunten av sten är troligen från 1200-talet kring kyrkans uppförande. Den kvadratiska cuppan är dekorerad med rundstavar i hörnen och rundbågsfält på sidorna. Foten är rak med utkragande sockel. Funten hänförs till Munkarpsgruppen av Lars Tynell i ”Skånes medeltida dopfuntar”. De kännetecknas av fyrsidig cuppa som avsmalnar neråt och är dekorerade med rundstavar i hörnen och rundbågsfält på sidorna. Ett 25-tal dopfuntar, huvudsakligen i sydvästra Skåne, ingår i denna grupp. Predikstolen är av snidad bemålad ek från början av 1600-talet. Trappan tillkom 1937 och korgen vilar på en medeltida stenpelare sedan 1937. Vid denna tid togs den vita färgen bort och predikstolen återfick sina ursprungliga färger. På korgens sidor finns vapenskölder inom rundbågar under gavelfält. Korgens hörn markeras av karyatider och hermer. Trappan vilar på ett medeltida sidoaltare. Bänkinredningen är sluten och tillkom på 1840-talet. Den byggdes om på 1930-talet för att göras bekvämare. Avståndet mellan raderna ökades, gavlarna breddades, sitsarna nytillverkades och ryggstöden vinklades. Dörrar och ryggar är i ramverkskonstruktion medan sitsar och gavlar är av hela brädor. Bänkarna var före ombyggnaden ådringsmålade. Idag är de målade i två grå nyanser med en flerfärgad list på den profilerade överliggaren. Orgeln är byggd 1972 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Orgelfasaden ritades av Eiler Græbe. Nedre delen är av oljad furu med ramverk och fyllningar av panel. Övre del med sju rektangulära fält med synliga pipor. Den tidigare orgeln var från 1864 ritad av E von Rothstein. Storklockan är omgjuten 1848 av klockgjutaren Joh.G. Liljendahl. Lillklockan är omgjuten 1847 av Frd. Seipel & J.G. Liljendahl. Klockorna av malm är prydda med inskriptioner och växtbårder. Övrigt Krucifix av ek från mitten av 1200-talet. Törnekrona och bemålning är sentida. Den ursprungliga kronan saknas. På baksidan av korset är på 1600-talet målat en Kristusbild. Del av antemensale från 1200-talet från Gislöv som nu finns på Statens historiska museum. En förgylld kopparplåt med Kristusmotiv som tidigare suttit framför ett altare. |
