Stäng fönster TRELLEBORG ÄSPÖ 29:1 - husnr 1, ÄSPÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÄSPÖ KYRKA (akt.) | |
| 2019-03-14 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Takhöjden är låg. Rummet har ljus från fönster i norr och söder som är försedda med blyglasade innerfönster med bruna träbågar. På golvet ligger kvadratiska handslagna tegelplattor från 1954. Taket är klätt med omålad sågad lockpanel. Väggarna är putsade och vitfärgade. I nordvästra hörnet finns en trätrappa, avskild med ett draperi. Rummet är möblerat med klädhängare på fot, bord, bänk och värdeskåp. En gravsten från 1700-talet är fäst mot en vägg. En grå pardörr av ramverk och fyllningar leder till långhuset. Kyrkorummet består av ett rektangulärt långhus med integrerat kor med samma bredd samt en del av absiden. Sakristian inryms i östra delen av absiden. I väster står orgelläktaren. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Långhus och kor är välvt med tre kryssvalv varav två är medeltida med kalkmålningar från slutet av 1400-talet. Väggarna är slätputsade och vitfärgade. I taket hänger ljuskronor av mässing. Kyrkorummet får dagsljus från sex höga smala gjutjärnsfönster. Golvet i mittgången är belagt med kvadratiska röda tegelplattor sedan 1954. Under bänkkvarteren ligger lackade brädor. Kryssvalvens ribbor vilar på tresprångiga pilastrar med kragband. Ribborna har fyrkantigt tvärsnitt i övre delen som övergår i profiltegel i nedre delen. Sköld och gördelbågar är svagt spetsbågiga. De två västliga medeltida valven är bemålade med kalkmålningar av den så kallade Everlövsverkstaden. Ribborna är målade med kvadrar eller geometriska mönster. I västra valvet skildras Yttersta domen. I östra kappan framställs Jesus sittande på en regnbåge. Från hans mun utgår ett svärd som övergår i en lilja. Jesus är omgiven av Maria, Johannes döpare och basunblåsande änglar. I norra kappan visas de saliga på väg till himmelens port och i den södra kappan de fördömda tillsammans med djävlar. I det mellersta valvet visas Skapelseberättelsen som visar hur Gud skapade Adam och Eva, Utdrivandet ur paradiset och Det första arbetet. Där plöjer Adam med årder bakom två hästar och Eva spinner med en vagga bredvid sig. Kring bilderna är bakgrunden fylld med stjärnor och blommor. Målningarna togs fram 1954. En senare fragmentarisk väggmålning från omkring 1550 finns framtagen. Den består av en latinsk inskription och växtornament. Koret är en del av långhuset och av absiden. Det markeras genom att det är upphöjt med två trappsteg. Golvet är belagt med hyvlade mörka kalkstensplattor. Infällt i golvet finns tre gravstenar från 1300-, 1600- och 1700-talet. I söder står predikstolen och ett digitalpiano. I norr finns dopfunt, dopaltare och ljusbärare. I absiden står altaruppsatsen innanför altarringen. Vid båda sidor om altaruppsatsen finns altarskrank med två öppningar med draperi som avdelar sakristian i östra delen av absiden. I tribunbågen hänger ett triumfkrucifix. Den lilla sakristian har golv av kalksten liksom i koret. Taket är välvt med ett hjälmvalv, väggar och tak är putsade och vitfärgade. Fönstren är av samma typ som i långhuset fast mindre. Sakristian är inredd med skrivbord och klädhängare. Prästingången med en ramverksdörr sitter i en stickbågig öppning. Orgelläktaren i väster vilar på fyrkantiga pelare. Läktarbarriären är genombruten med figursågade brädor vid sidorna. I mitten är barriären tät av ramverk och fyllningar. Utanpå hänger riksvapnet med Carl XII:s namnschiffer. Under orgelläktaren har bänkar tagits bort. Här finns förvaring, ljudanläggning och textilskåp samt en gravsten. Orgelläktaren och tornets övre våningar nås via en trappa i vapenhuset. I klockvåningen står klockbocken av furu med två klockor. På golvet ligger brädor, tegelväggarna är tunt putsade och det är öppet upp i spiran. Det finns dubbla ljudöppningar med brädluckor åt tre håll. Vinden över långhuset har taklag av hyvlad furu. Underbrädningen är av liggande läkt med furuspån som tegelpannorna vilar på. Tegelvalven är oisolerade. Inredning och inventarier Altaret från 1878 har framsida i ramverkskonstruktion och sidor av brädor. Framsidan är målad röd med ett svart kors. Dopaltare av gråmålat trä från 2008. Fyra ben med avfasade hörn bär altarskivan. Förgyllda räfflor i ovankant på benen. Altaruppsatsen är i nygotisk stil från 1896. Mittpartiet är en vimperg, en spetsbågig gavel, flankerad av småtorn på sidorna. På altaret står en gipskopia i miniatyr av Thorvaldsens Kristusfigur från 1890-tal. Skulpturen omges av en svagt spetsbågig mittplatta på altaruppsatsen. Ett altarskrank, som avskiljer sakristian, är hopbyggt med altaruppsatsen. Väggen har påsatta skurna breda akantusreliefer och kröns av en tandsnittsfris. Eventuellt kommer akantusrankorna från den tidigare baldakinen till predikstolen. Altarringen från 1896 av trä har ett genombrutet räcke med kolonnetter och rundbågsarkad. Mellan rundbågarna finns målade vinrankor. Ovan rundbågarna löper ett sågtandsskift. Målad i grått, rosa, brunt och förgyllning. Knäfall och överliggare är klädda med sammet. Dopfunten av sandsten i tre delar är medeltida. Foten är fyrkantig med hörntappar samt vulster. Skaftet är rakt och cylindriskt. Cuppan är rund utan dekorationer. Dopfunten hittades vid renoveringen 1954. Predikstolen av polykromt målat trä är daterad till 1598. Predikstolen var en gåva av dåvarande kyrkoherden Henrik Rasmusson Tinckel. Skaftet är senare tillkommet, dekorerad med äldre detaljer. Trappan är från 1954 vid Græbes renovering. Korgen restaurerades 1954 när äldre färglager togs bort. Fyra av korgens sidor har snidade evangelister. Hörnen markeras med snidade akantusrankor liksom i ovan- och underkant. Tidigare fanns även en baldakin. Bänkinredningen är sluten, tillkom 1954 och ritades av Eiler Græbe. Ryggar och dörrar är i ramverk med fyllningar. Gavlarna är släta. Bänkarna är målade i olika grått och grönt med accent i gult och ekådrad profilerad överliggare. Orgeln är byggd 1941 av orgelbyggare A Magnusson i Göteborg. Orgeln ersatte en äldre orgel från 1878. Orgelfasaden består i övre delen enbart av orgelpiporna i olika nivåer. Storklockan av malm är gjuten 1862 av Louis Rudolph Leopold Brausewetter. Klockan är prydd med bårder, Kristusgestalt och änglahuvuden. Lillklockan av malm är gjuten 1750 av Andreas Wetterholtz. Klockan är prydd med bladbårder, lister, strålsol, änglahuvuden samt två gestalter. Båda klockorna har inskriptioner. De hänger i tornets klockvåning. Kyrkklockan kallad Mandorffklockan är likaså gjuten 1741 av Andreas Wetterholtz. Den var kyrkans tidigare lillklocka som såldes på auktion men återköptes 1968. Den hänger vid orgelläktaren i kyrkorummet. Mandorff var en tidigare kyrkoherde. |
