Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster YSTAD BALDRINGE 26:1 - husnr 1, BALDRINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BALDRINGE KYRKA (akt.)
2019-03-14
Interiörbeskrivning
Interiör
Kyrkan består av långhus med kor och absid samt sakristian i tornets bottenvåning.
Långhusets golv är sedan renoveringen 1951–1952 lagt med kalkstensplattor, som då ersatte Viktoriaplattor från ombyggnaden 1883–1884. Golvet i bänkkvarteren ligger något högre och består av ett lackat trägolv. Väggarna och takets tre kryssvalv är putsade och avfärgade i bruten vit kulör. På norra sidan finns innerdörrar av ek, från 1951–1952, till huvudingångens vindfång. I väster leder en rundbågig dörr klädd med ekpanel i ett rombiskt mönster till sakristian i tornets bottenvåning. Fönsteröppningarna har kopplade bågar av ek, från 1951–52, med en inre ruta med antikglas i blyspröjs. I väster skjuter orgelläktaren ut något i den västra travén och bärs upp av två kvadratiska grönmålade pelare. Läktarbarriärens fyra mittersta speglar härrör från läktarpredikstolen och har målade scener. Läktarens utskjutande undertak är inklädd med en lockpanel av omålad furu.

Koret avskiljs från långhuset med en svagt spetsbågig triumfbåge. Korets golvnivå ligger ett steg högre än långhuset, men med likadana kalkstensplattor. Väggar och kryssvalv har samma ytbehandling som långhuset. Kor och absid åtskiljs genom en svagt spetsbågig tribunbåge. Absidens golv ligger i nivå med koret och har samma ytskikt.

Vindfånget i norr har kalkstensgolv och putsade väggar och portar av ek från 1951–1952. Över porten i norr finns ett lunettfönster.

Sakristian är sedan renoveringen 1951–1952 inredd i tornets bottenvåning med golv av kalkstensplattor i likhet med övriga golv. Den nås från kyrkorummet och från trapphuset i sydväst. Till trapphuset leder en rundbågig grönmålad fyllningsdörr från 1883–1884. Fönsteröppningen i väster är försedd med en extra innerruta av ek med antikglas i blyspröjs. På norra väggen finns ett murat altare med kalkstensskiva och den södra väggen är försedd med ekskåpsinredning.

Orgelläktaren nås via en svängd trappa med svarvat räcke i det sydvästra trapptornet. I trappans överkant finns en dörr i likhet med dörrbladet mellan sakristian och trapptorn. Orgelläktarens golv består av gråmålade brädor. Den västra väggen består av en gråmålad spegelindelad träpanel med bakomliggande orgelpipor.

Tornets övre våningar, klockvåning och tornvind, nås från det nordvästra trapptornet. Långhusvinden nås från klockvåningen. I långhuset och korets takstol finns äldre delar av ek, vilka kan vara återanvända från en äldre takstol.

Inredning och inventarier
Altaret flyttades vid renoveringen 1951–1952 och är inklätt med gråmålade skivor.

Altaruppsatsen är från 1600-talet, enligt uppgift utförd av den s k Borrsjömästaren, som signerade sina verk A S. Han var verksam i Skåne några år omkring 1625 då han arbetade för Otte Marsvin på Borrsjö, nuvarande Marsvinsholm. Ett av hans främsta kända verk är predikstolen i S:t Maria i Ystad, men han har även tillverkat predikstolen i Vallösa kyrka. Altaruppsatsens altartavla framställer Nattvarden och flankeras av skulpturer av de fyra evangelisterna. Den kröns av en Kristusgestalt och därunder fyra vapensköldar, däribland släkten Marsvins med en förgylld delfin. Övriga vapensköldar tillhör ätterna Kruse, von Bülow och Grubbe. Altaruppsatsen renoverades av konservator Hans Erlandsson 1957 och är gråmålad med förgyllda detaljer. Den monokroma färgställningen lär ha tillkommit 1830. På baksidan finns en inristning H.I.S 1776.

Altarringen är oval med ett gråmålat rundbågigt genombrutet räcke och tillkom 1883–1884.

Dopfunten är placerad i långhusets nordöstra hörn och är tillverkad av gotländsk kalksten på 1200-talet med en profilerad fot och slät rund cuppa. På äldre fotografier framgår det att den förvarats utomhus och att cuppan haft stora skador. Den har varit deponerad på Lunds universitets historiska museum och återtogs till kyrkan i samband med renoveringen 1951–1952.

Predikstolen från 1600-talets första hälft har ursprungligen varit en läktarpredikstol, men ombyggdes i samband med kyrkans om- och nybyggnad 1883–1884. Den är placerad på södra sidan med en tresidig korg med uppgång från koret med en trappa från 1950-talet. Korgens speglar framställer skulpterade bilder ur Gamla testamentet. Predikstolen renoverades på 1950-talet och äldre färglager skrapades fram. Den ska ha, i likhet med altaruppsatsen, blivit gråmålad 1830 med förgyllda detaljer och 1910 ommålad i ekimitation. Fyra speglar är sedan 1883–1884 återanvända i läktarbarriären.

Bänkinredningen är sluten i tre kvarter och nygjordes 1951–1952 efter ritningar av Eiler Graebe. Luckorna är målade i en grön marmorering och bänkarnas insidor är målade i en rödrosa färgton.
Läktarbarriären tillkom 1883–1884. Mittpartiet med karyatider och reliefer härrör från den tidigare läktarpredikstolen.

Orgeln är byggd av Anders Mårtenssons orgelfabrik, Lund 1980.

Kyrkan har två klockor, storklockan är enligt inskriptionen på latin gjuten för Baldringe kyrka av Antonius Wiese i Lybeck 1653. Enligt andra uppgifter införskaffades den till kyrkan först 1863 och placerades 1871 i en nyuppförd klockstapel. Lillklockan ska ha skänkts till Ingelstads kyrka 1585 av ”Her Hinrich Krundige”. På kyrkorummets västra vägg hänger en mindre klocka, som har fungerat som vällingklocka på Baldringe gård och har skänkts till kyrkan.

Kyrkan har en nummertavla med grönmålad profilerad ram.
Bland kyrkans övriga inventarier finns ett triumfkrucifix från 1300- eller 1400-talet. Det har varit placerat på Lunds universitets historiska museum och återfördes till kyrkan 1964 och hänger nu i triumfbågen.