Stäng fönster YSTAD BROMMA 22:1 - husnr 1, BROMMA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BROMMA KYRKA (akt.) | |
| 2019-02-14 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkans huvudentré är via tornet i väster och tornets bottenvåning utgör vapenhus. Kyrkorummet består av långhus, korsmitt med korsarmar samt en i öster inrättad sakristia. Vapenhusets golv är sedan 1939 belagt med tegel med två infällda gravhällar. Den norra väggen är putsad och avfärgad i vitt, medan den södra har en mellanvägg av laserad furupanel och därbakom finns trappan till tornets övre våningar. Taket utgörs av ett plant gråmålat brädtak. I väster är entrédörrarnas insida med gråmålat ramverk och omålade speglar av ek. Mot kyrkorummet i öster finns en pardörr från 1851–1852 målad i grön marmorering med glasad överdel med färgat glas i blyspröjs. Tornets övre våningar nås via en trätrappa längs vapenhuset södra sida. Tornets andra våning har brädgolv och på den norra muren syns spår efter det tidigare kryssvalvet. Mot söder finns en större rundbågig nisch med ett fönster i yttermuren innanför två smala muröppningar. Barbro Sundnér har i sin forskning om Ystadområdets medeltida kyrkor tolkat att ingången till tornets andra våning ursprungligen var direkt utifrån till andra våningen. Sannolikt kan nischen på södra sidan härstamma från en äldre ingång. En enkel trätrappa går vidare upp till en avsats till ingången till långhusvinden samt till tornets övre våning, klockvåningen. Delar av tornets takkonstruktion är bevarade sedan den uppfördes under senmedeltiden. Långhuset består av tre travéer med kryssvalv, varav det östra utgörs av korsmitten från 1851–1852 års ombyggnad och de andra från valvslagningen på 1400-talet. Långhusets golv har samma tegelbeläggning som vapenhuset från 1939 samt fem gravhällar i mittgången. Väggarna och kryssvalven är vitputsade. I det mittersta kryssvalvet togs 1998 fragment av kalkmålningar fram. Fönsteröppningarna är, med undantag av de två fönstren i väster, försedda med innanfönster med bågar av vitmålat trä, sannolikt från renoveringen 1939. Orgelläktaren i väster bärs upp av åttkantiga pelare med dekorativt utformade kapitäl målade i en grön marmorimitation. Taket består av ett gråmålat brädtak. I det nordvästra hörnet finns trappan till orgelläktaren. Orgelläktaren upptar den västra travén. Läktarbarriären utgörs av ett enkelt genombrutet räcke med nygotisk utformning i likhet med altarringens utformning. Den medeltida tornbågen är bevarad mellan tornets bottenvåning och långhuset, men döljs delvis av orgelläktaren. Koret är beläget i korsmitten med samma ytskikt som långhus och korsarmar. I öster finns två mindre rundbågiga dörrar på ömse sidan om altaret, som leder till den i öster belägna sakristian. Korsarmarna har samma ytskikt som långhus och korsmitt med två gravhällar i vardera mittgången. En kororgel är placerad i södra korsarmens nordvästra del. Sakristian nås via den norra dörren i den östra väggen, som tillkom 1939 bakom altaret. Den södra leder från sakristian direkt upp till predikstolen. Sakristian har ett golv av brunbetsade brädor och i öster finns ett litet vindfång till porten i öster. För övrigt är ytskikten lika kyrkans övriga ytor. Inredning och inventarier Altaret är utfört i en träkonstruktion, sannolikt i samband med renoveringen 1939. Altartavlan är tillskriven den flamländska konstnären Bartholomeus Spranger (1546–1611) och skänkt till kyrkan 1939. Altarringen är halvrund, och ligger ett steg högre än korgolvet, med en genombruten barriär i likhet med orgelläktaren. Den är sannolikt omgjord 1939. Dopfuntens cuppa av kalksten är medeltida, medan kalkstensfoten tillkom 1965. Predikstolen är placerad i korets sydöstra hörn med uppgång från sakristian. Den tillkom vid ombyggnaden 1851–1852, men sänktes 1939. Den har en åttkantig korg med goticerande utformning med speglar med fyrpass och är målad i en marmorering med förgyllda detaljer och påskrift. Bänkinredningen är sluten och består av två kvarter i långhuset och två i vardera korsarmen. Bänkkvarterens golv ligger något högre än mittgångarna och består av furubrädor. Bänkluckorna på den södra sidan har en annorlunda spegelindelning än resten av bänkinredningen och kan eventuellt delvis härröra från en äldre bänkinredning. Orgelverket samt spelbord är tillverkade 1951 av A Magnussons Orgelbyggeri AB, Mölndal. Orgelfasaden härstammar från 1856 och är utförd av orgelbyggare Johan Lambert Larsson i Ystad. Larsson (1818–1877) var son till amatörorgelbyggaren Anders Larsson och tog examen 1840 och övertog därefter faderns verkstad. Han har tillverkat ett stort antal orglar till skånska kyrkor. Orgelfasaden är målad i grått med förgyllda dekorativa partier. Kyrkan har två klockor, storklockan från 1693 är omgjuten 1929 av M & O Ohlssons klockgjuteri i Ystad och lillklockan är enligt inskription på latin ”omgjuten uthi Bromma anno 1693. Claus Laurent göt mig.” I triumfbågen hänger ett senmedeltida triumfkrucifix. Det renoverades och ommålades i samband med kyrkans om- och tillbyggnad 1851–1852. Bland kyrkans äldre inventarier bör nämnas medeltida helgonbilder, en biskopsbild från 1200-talet och en pietà-grupp från 1400-talets förra del, som nu förvaras på Lunds universitets historiska museum. I koret finns även en del av en sannolikt medeltida kolonn av kalksten, vars ursprungliga placering är okänd. |
