Stäng fönster YSTAD GLEMMINGE 155:1 - husnr 1, GLEMMINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GLEMMINGE KYRKA (akt.) | |
| 2019-06-05 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkorummet består av långhus och kor med absid. Den norra korsarmen är ombyggd till bårhus och den södra till kyrksal och samlingsrum. Huvudingången är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och golvet är lagt med röda och grå viktoriaplattor i ett dekorativt mönster. Väggarna är slätputsade och avfärgade i en bruten vit ton. Mot den norra väggen är två äldre bemålade och förgyllda gravhällar från 1700-talet uppställda. På norra sidan finns två enkeldörrar målade i ekimitation, varav den ena leder till trappan till orgelläktaren och tornets övre våningar och den andra till ett förråd under trappan. Två liknande dörrar finns på södra sidan, till wc samt förråd. Taket är indelat i kassetter, klädda med pärlspontpanel med dekorativa röda och grönmålade lister. I söder finns en spetsbågig fönsteröppning försedd med en träbåge med diagonalställd spröjs från år 2000. Dörrbladen i huvudentrén i väster har ekimitationsmålade fyllningar på insidan och pardörrarna in mot kyrkorummet i öster har samma utformning, men med glasade övre fyllningar. Långhuset täcks av två kryssvalv i väster och ett stjärnvalv över korsmitten. Korsarmarna är sedan 1972 avskilda från kyrkorummet genom en vägg i norr och ett glasat parti i söder. Korsarmarna täcks av lägre tak och korsarmarnas ursprungliga valv är synliga från kyrkorummet. Golvet är lagt med svarta och vita viktoriaplattor i ett dekorativt mönster med kantbård. Golven i bänkkvarterna ligger något högre och består av ett lackat furugolv från 1972. Väggarna och valven är slätputsade och avfärgade i en bruten vit ton och schablonmålade med bl. a växtornamentik i form av blad och rankor. Väggarna hade ursprungligen även en målad bröstning i kvaderimitation. Fönsteröppningarna är sedan 2000 försedda med träbågar med diagonalställd spröjs. De äldre kondensrännorna med uppsamlingskärl finns bevarade. Mot väster skjuter orgelläktarens mittparti i ek, vilken utvidgades 1972, ut i kyrkorummets västra travé. Den bärs upp av ekimitationsmålade pelare med dekorativa kapitäl av ek. Läktarens undersida har samma indelning som vapenhuset tak. Läktarbarriären är genombruten och utformad i nygotik. Korets och absidens golv ligger fyra steg högre än långhusets golv och koret täcks av ett kryssribbvalv och absiden av ett trekappigt valv. Väggarna har samma ytskikt som långhuset och valven är målade i en ljusblå färg med strödda förgyllda stjärnor. På den södra väggen finns dörren till sakristian, vilken består av ådringsmålade fyllningar varav de översta är glasade. Fönsteröppningarna har bevarade järnfönster med färgat glas i blyspröjs och saknar innanfönster. Den södra korsarmen är sedan 1972 ombyggd till kyrksal med ingång genom en uppförd glasad vägg. Golvet är lagt med kalkstensplattor och väggarna är vitputsade och det plana taket består av obehandlad furu. Fönsteröppningarna har innanfönster av ek med antikglas i blyspröjs. Den norra korsarmen är sedan 1972 ombyggd till bårhus med ingång utifrån på västra sidan. Golvet är lagt med kalkstensplattor och väggarna är vitputsade och det plana taket består av obehandlad furupanel. Fönsteröppningarna har innanfönster av ek med antikglas i blyspröjs. Sakristian är belägen på korets södra sida med ingång från koret samt utifrån på den södra sidan. Golvet är belagt med en parkettimiterad plastmatta och väggarna och det plana taket med vitmålad strukturväv. Fönsteröppningarna saknar innanfönster. På den västra väggen finns en äldre, sannolikt medeltida, ekdörr klädd med järnplåtar och dekorerat smide, vilken leder till ett mindre förråd som sannolikt använts som sakramentsskåp. På den västra väggen finns även en ekimitationsmålad spegeldörr som leder till predikstolen. I söder finns ett litet vindfång med golv lagt med svarta och vita viktoriaplattor med dekorativ kantbård med meanderslingor. Väggarna är vitputsade och försedda med vita knopplister. Tornets övre våningar och vindarna över långhus nås från trappan i vapenhusets norra sida. Inredning och inventarier Altaret är klätt med gråa och svarta kalkstensskivor. Altaruppsatsen är tillverkad av snidad ek i nationalromantik av Anna Wåhlin efter ritningar av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Anna Wåhlin (1851-1924) var uppvuxen i prästgården i Ingelstorp och kusin till Theodor Wåhlin. Hon utbildade sig på konstskola i Stockholm och har utfört ett flertal skulpturer och träarbeten till kyrkor på Österlen. Altaruppsatsen är uppbyggd kring ett medeltida krucifix i ek från 1400-talets andra hälft. De snidade och bemålade figurerna framställer bland andra de fyra evangelisterna. Altarringen är femsidig med delvis vridna balusterdockor målade i ekimitation och tillverkad år 1900 efter ritningar av arkitekt Peter Boisen. Kyrkan har två dopfuntar. Den ena är tillverkad av sandsten under 1100-talets senare del och är tillskriven den s.k. Palmettgruppen. Cuppan är dekorerad med en välhuggen palmettfris. Den andra dopfunten är tillverkad av trä 1739 och tillskriven Matthias Stenberg eller hans verkstad. Den framställer Johannes Döpare i så gott som naturlig storlek bärande ett dopfat i form av en snäcka. Den konserverades 1961 av konservator C O Svensson, Göteborg. Predikstolen är placerad i långhusets sydöstra hörn med uppgång direkt från sakristian. Predikstolens korg lär vara tillverkad 1737. Baldakinen eller ljudtaket är tillskriven Matthias Stenberg eller hans verkstad, vilket också är sannolikt för korgen. På den femsidiga korgens speglar finns skulpterade apostlafigurer samt en Kristusgestalt, vilka omges av konsoler med karyatider och djurfigurer. Predikstolen har samma färgskikt som altaruppsatsen och ommålades sannolikt vid sekelskiftet 1900. Bänkinredningen är öppen och indelad i två kvarter och ansluter mot väggen i väster. Den är utformad i nygotik och målad i ekådring med röda och gröna kantlister. Orgelverket är tillverkat 1899 av Johannes Magnusson, Göteborg med ett fristående spelbord vänt mot kyrkorummet. Fasaden i nygotik är målad i ekådring med förgyllda och rödmålade dekorativa detaljer och är uppförd efter ritningar av arkitekt Peter Boisen. Kyrkan har två klockor, varav den ena är gjuten 1830 hos Samuel Ch Grönvall, Stockholm. Kyrkan har två nummertavlor med förgyllda ramar med tre- och fyrpassdekor i nygotik, vilka fanns enligt äldre fotografier redan i den rivna kyrkan. Bland övrig inredning bör en brudbänk från 1700-talet nämnas. |
