Stäng fönster YSTAD HERRESTAD 83:1 - husnr 1, STORA HERRESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STORA HERRESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2020-01-30 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkorummet består av östra delen av tornet, som är inkorporerat med långhuset, långhus och kor. Predikstolen är placerad på långhusets sydöstra sida och dopfunten på den norra. Huvudentrén är via vapenhuset i väster. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och har ett golv av äldre kalkstensplattor, vitputsade väggar och ett vitmålat paneltak. På södra sidan löper en öppen gråmålad trätrappa till orgelläktaren och i söder finns sedan 1927 en gråmålad spegeldörr med antikglas i blyspröjs i övre fyllningen, som leder till ett förrådsutrymme. Dubbeldörrarna i väster och öster har en spegelindelning samt på ytterportarnas insida finns monterade enkla träkonstruktioner med nät. Långhuset täcks av två travéer med kryssvalv med valvribbor med fyrkantsprofil, delar utgörs av de ursprungliga medeltida valven. Golvet är sedan 2017–2018 lagt med kvadratiska kalkstensplattor, väggarna och valven är putsade och avfärgade i vitt. Fönsteröppningarna är sedan 1927 försedda med träfönster med dubbla bågar med innanfönster med antikglas i blyspröjs. Den från tornets östra del utskjutande orgelläktaren i väster bärs upp av åttkantiga gråmålade pelare och undertaket består av en enkel gråmålad panel. Läktarbarriären är gråmålad med en spegelindelning och lär bestå av gavlarna från 1896 års bänkar, som monterades ner 1927. Korets golv ligger två steg högre än långhuset och är täckt av ett äldre kalkstensgolv. Väggarna och kryssvalvet med profilerade valvribbor, som nymurades i slutet av 1800-talet, är putsade och avfärgade i vitt. På södra sidan finns en fönsteröppning med träfönster från 1927, medan det på norra sidan 2016 framtogs ett igenmurat gjutjärnsfönster, tillverkat vid Ystad Metallverkstad. På östra väggen, bakom altartavlan finns en rundbågig nisch och därunder en uppbyggd putsad nedgång till källaren, vars dörr är utifrån på korets östra sida. Korsarmen eller nykyrkan nås via en gråmålad enkeldörr med fyllningar på långhusets norra sida samt från en utvändig port i norr. Korsarmen täcks av två travéer med kryssvalv och består av en sakristia i södra delen, medan det bårrum som inreddes i norra travéen 1959–1960, ombyggdes 2017–2018 till hwc, pentry och förråd. Golvet i norra delen består av rött tegel och väggar och valv är vitputsade. Ytterporten i norr är stickbågig, sidohängd samt med sex fyllningar, sannolikt från 1927. Sakristian har ett kalkstensgolv, vitputsade väggar och kryssvalv och en fönsteröppning i öster. Dörren i norr är en enkel stickbågig spegeldörr. Orgelläktaren nås via en trappa i vapenhusets södra del. Stora delar av läktarvåningen är inklädd med grönmålad pärlspontpanel från renoveringen 1896. Tornets övre våningar nås via en utvändig dörr på tornets södra sida. Dörren var inte öppningsbar vid inventeringstillfället. Men i Vård- och underhållsplanen beskrivs tornet noggrant. Trappans plansteg består delvis av äldre gravhällar och väggarna består av kalkstensmuren. Från första våningen syns tornbågen mot öster. I tornets takkonstruktion finns återanvända medeltida ekbjälkar. Över valven på långhusvinden syns på den södra sidan den övre delen av en rundbågig romansk fönsteröppning. Fragment av medeltida kalkmålningar finns bevarade över korvalven. Inredning och inventarier Altaret är murat av tegel och vitslammat och tillkom i samband med renoveringen 1927. Altaruppsatsen är daterad till 1684 och utförd i två våningar med mittpartiet framställande Nattvarden i en stor relief flankerad av kvinnliga hermer och beslagsornamentik, däröver den segrande Kristus omgiven av fristående änglaskulpturer. Altaruppsatsen restaurerades 1960 av konservator Våga Lindell, då de ursprungliga färgerna togs fram. På altaruppsatsens baksida finns Series Pastorum målat i guld. Altarringen med raka sidor och gråmålade sågade balusterdockor tillkom vid renoveringen 1927. Dopfunten är placerad i långhusets nordöstra hörn och är sannolikt från 1100-talet och huggen av sandsten med en cylindrisk cuppa och kvadratisk fot med en för området ovanligt huggen dekor i form av en rundbågefris, rundlar och godronnerad undersida. Predikstolen med tillhörande ljudtak eller baldakin är daterad till 1602 och är placerad på långhusets södra sida med uppgång från norr. Den femsidiga korgen pryds av de fyra evangelisterna med tillhörande symboler i mittfälten, vilka avskiljs av kolonner. Räcket till trappan förnyades 1927. Predikstolen restaurerades 1960 då de ursprungliga färgerna togs fram. Kyrkorummet är sedan 2016 möblerat med lösa stolar. Delar av den slutna bänkinredningen från 1927 finns kvar under läktaren i väster. En äldre öppen bänk från 1896 finns bevarad i källaren. Orgelverket är ursprungligen byggt 1911 av Magnusson Orgelbyggeri, men senare ombyggt vid flera tillfällen. Orgelfasaden uppfördes ursprungligen 1854 efter ritningar av orgelbyggaren Johan Lambert Larsson, Ystad. Den är gråmålad med förgyllda sirliga goticerande detaljer. Den flyttades upp till den nuvarande orgelläktaren i samband med kyrkans ombyggnad 1896. Kyrkan har två klockor. Storklockan med inskriptionen I HERRENS ÅR 1418 och lillklockan är gjuten av Berent Bodeman i Lybeck 1625. Kyrkans ena nummertavla hänger på norra sidan om triumfbågen med en profilerad ram och målad i guld, rött och grått. Den andra förvaras, enligt uppgift, i tornet. Bland kyrkans övriga inventarier finns ett triumfkrucifix från senmedeltiden med den lidande Kristus med hår av tagel under törnekronan. Krucifixet restaurerades 1907 av Anna Wåhlin och även 1960 av konservator Våga Lindell. Två ljuskronor från 1787 med inskription att de är skänkta av kyrkans patronus ”högvälborne herr grefve och general adiutant C L Hårdh.” Dessutom bör kyrkans textilier tillverkade av Hillevi Nilsson-Kjellhard, Tomelilla nämnas. |
