Stäng fönster YSTAD HÖRUP 71:1 - husnr 1, HÖRUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖRUPS KYRKA (akt.) | |
| 2019-05-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkan huvudentré är via tornet i väster. Kyrkorummet består av långhus, korsarmar i söder och norr samt kor. Sakristian är belägen bakom koret i öster. Vapenhuset, som är beläget i tornets bottenvåning, har ett golv av kvadratiska kalkstensplattor. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. I väster är huvudentrén med en sidohängd port från 1905–1909 med ett överliggande runt fönster. Mot kyrkorummet i öster finns ett glasat dörrparti i ljus ek från samma tid. Taket täcks av ett vitputsat tunnvalv och i söder finns en stickbågig öppning till en sidokammare. Det är oklart huruvida sidokammaren är ursprunglig. Sidokammaren används som kapprum, i söder finns en mindre rektangulär ljusöppning och taket täcks av ett tunnvalv. Långhusets golv består av diagonallagda kvadratiska kalkstensplattor med en dekorativ kantlist. Väggarna är dekorationsmålade i kvaderindelning och jugendslingor 1905–1909 av konstnären Anders Persson Waldur. Kyrkorummet täcks av kryssribbvalv, varav de två västra travéerna härstammar från 1400-talet med halvstensvalv. Valven i öster i korsmitten kan eventuellt kvarstå från ombyggnaden 1848. De två västliga valven har kalkmålningar från 1400-talet föreställande olika helgonbilder i valvkapporna. Målningarna har inte kunnat härledas till någon namngiven verkstad. Fönsteröppningarna saknar innanfönster och i smygens nedre del finns en kondensränna. Korets golv ligger två steg högre än långhusets golv, men med samma golvbeläggning med spår efter ett äldre eller ett flyttat altarbord. Väggarna och kryssvalvet är sedan 1953 ommålade i gulgrön ton. I söder och norr finns spetsbågiga fönsteröppningar. Mot öster finns en dörr av ek till sakristian. Korsarmarna i söder och norr tillkom vid ombyggnaden 1905–1909 med kalkstensgolv och dekorationsmålningar i likhet med långhuset, de dubbla kryssvalven vilar på fristående pelare i korsarmarnas mitt. I den södra korsarmens västra vägg finns en ytterport. Den norra korsarmens västra del utgörs av orgelläktaren med en läktarbarriär av ek. Läktaren nås via en gjuten betongtrappa i sex steg på östra sidan. Sakristian är belägen bakom koret i öster och nås genom en ekdörr i en snidad omfattning samt utifrån via en dörr och vindfång på norra sidan. Golvet består av målade smala brädor och väggar och tak är slätputsade och avfärgade i vitt. I öster finns ett litet spetsbågigt fönster med färgat glas i blyspröjs. Tornets övre våningar nås via en utvändig port på norra sidan. Trappan är inrymd i den norra sidokammare och utgörs av en spiraltrappa av kalksten med skrädhuggen spindel. Trappan har tidigare mynnat i tornets bottenvåning, men öppningen är igenmurad. Mellan trappa och tornrum finns på andra våningen en mycket ålderdomlig järnskodd ekdörr med ett fällbomslås. Dörren är sekundärt placerad. Tornrummet har ett brädgolv och väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Mindre rektangulära ljusöppningar finns i norr och väster. Mot öster finns en större rundbågig öppning mot långhusvinden, som sträcker sig över mellanbjälklaget till tredje våningen. Tredje våningen utgörs av hela tornets bredd med äldre bjälkar i öst-västlig riktning efter klockbockens tidigare placering. I norr och söder finns mindre stickbågiga öppningar försedda med träluckor och i väster en större spetsbågiga luckförsedd öppning. I utrymmet finns den äldre trampmaskinen till klockorna bevarad. Mot den östra väggen går en enkel trätrappa till klockvåningen med klockbock i ek. Inredning och inventarier Altarbord av ek med tillhörande altaruppsats med altartavla målad av Carl Bloch 1875 föreställande Christus Consolator. Den rundbågiga altarringen har profilerade balusterdockor och är samtida med altaranordningen och golvet innanför är beläget ett steg högre än korgolvet. Altarmattan ”Så som hjorten trängtar efter vatten” är vävd av Löderups vävskola 1930. Dopfunten är från 1100-talets andra hälft och tillverkad av sandsten och tillskriven den s k Höörsgruppen. Cuppan är dekorerad med palmetter. Predikstolen, som är placerad i långhusets sydöstra del, är från 1600-talets första årtionde och tillskriven Jacob Kremberg alternativt den så kallade Köpingemästaren. Den har stora likheter med predikstolen i Löderup, som är ett verk av Kremberg, samt med predikstolen i Höörs kyrka. Den sexsidiga korgen har uppgång från koret och är försedd med scener i relief ur bland annat Gamla testamentet åtskilda av långa slanka karyatider. Predikstolen ombyggdes i samband med renoveringen 1905–1909 och fick en ny trappa av ek och räcke med återanvända skulpturer samt ett nytt postament efter ritningar utförda av Theodor Wåhlin. Den öppna bänkinredningen i ljus ek är indelad i tre kvarter i långhuset samt med vinkelställda bänkar i södra korsarmen och är ritad av Theodor Wåhlin 1905–1909. Orgelverket är tillverkat 1949 av Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd, Danmark med en gråmålad fasad i nygotik ifrån 1905–1909 med förgyllda detaljer. Spelbordet är vänt mot söder. Kyrkan har tre klockor, storklockan från 1757 och omgjuten 1927, mellanklockan är odaterad, men har en inskrift på latin. Även lillklockan har en inskrift på latin och årtalet MCCCCXXXVIII i romerska siffror. Kyrkan har tre nummertavlor i ek, som är ritade av Theodor Wåhlin. I norra korsarmen hänger ett triumfkrucifix från 1500-talets början, med nytt kors i mörk ek ritat av Theodor Wåhlin 1905–1909 och i södra korsarmen ett epitafium över Christophers Santesson på Gyllerups säteri. |
