Stäng fönster YSTAD INGELSTORP 112:1 - husnr 1, INGELSTORPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| INGELSTORPS KYRKA (akt.) | |
| 2019-06-05 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkans huvudentré är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Kyrkorummet består av ett rektangulärt långhus, smalare kor med bakomliggande sakristia i öster. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning med golv av kvadratiska kalkstensplattor med nedlagda gravhällar. Väggarna är putsade med en gråmålad bröstning och däröver avfärgade i vitt. Det plana taket är putsat och försett med en enkel schablonmålad kantlist. På norra sidan finns en trappa till tornets övre våningar samt orgelläktaren och därunder ett förråd. Trappan är av trä med brunmålad profilerad handledare. Mot den norra väggen är en äldre bemålad gravhäll uppsatt över kyrkoherde Petrus Prael, (d 1738), med ursprungliga färgskikt. Mot den södra väggen finns en senmedeltida järnskodd dörr av ek med äldre färgspår. Dörren var utställd på Baltiska utställningen i Malmö 1914. Fönsteröppningen i söder saknar innanfönster. Mot öster finns pardörrar i nygotik med marmorerade speglar, som leder till kyrkorummet. Långhusets golv är lagt med kvadratiska tegelplattor i lite olika utförande och bänkkvarteren har ett grönmålat brädgolv. Väggarna är vitputsade och kyrkorummet täcks av fem murade kryssribbvalv försedda med en enkel schablonmålning med stiliserad växtornamentik. Enligt uppgifter i Vård- och underhållsplanen ska de vara utförda av en herr Wahl i Malmö. De spetsbågiga fönsteröppningarna saknar innanfönster. Den södra porten är försedd med ett par inre dörrar med gråmålat ramverk och de nygotiskt utformade speglarna målade i gulgrön marmorering. De yttre portarnas insida är vitmålade. Båda dörrarna har bevarat sina äldre trycken. I väster finns orgelläktaren med ett tresidigt utskjutande mittparti som bärs upp av åtta gråmålade kvadratiska pelare. Läktarens undersida är schablonmålad i likhet med valven i övrigt. Läktarbarriären är försedd med marmorerade speglar. På originalritningen har läktarbarriären ett annorlunda utseende, men det är oklart om den inte följdes eller om läktaren senare har utvidgats. Läktaren nås från trappan på vapenhusets norra sida. Korets golvnivå är beläget två steg högre än långhusets och är sedan 1962 försett med grå kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett kryssribbvalv. Mot öster avslutas koret med en vägg mot den bakomliggande sakristian. Väggen är målad i en ljusblå färg med utspridda guldstjärnor och schablonmålad växtornamentik i band och slingor samt med två symmetriskt placerade enkeldörrar i nygotik till sakristian. Dörrbladen har ett gråmålat ramverk med speglar i gul marmorimitation. Sakristian är belägen öster om koret med ingång från koret samt utifrån på den östra sidan. Den östra ingången är sedan 1915 försedd med ett vindfång och den inre gråmålade pardörren har glasade övre fyllningar. Golvet är täckt med en parkettimiterad plastmatta och väggarna är putsade och avfärgade i en vitgrå ton, med en underliggande ljusblå färg. Taket täcks av ett trekappigt valv och fönsteröppningarna i söder, norr och öster saknar innanfönster. Tornets övre våningar nås från en trappa på vapenhusets norra sida. Tornets första våning har trägolv och putsade väggar. I öster finns en dörr till orgelläktaren. Andra våningen har ett golv av obehandlade furubrädor och väggarna är putsade. Murarna är ojämna, vilket tyder på att de nedre kraftigare murarna tillhör det medeltida tornet, och de övre påbyggdes 1873. Däröver finns klockvåningen och ingång till vindarna över långhuset. Inredning och inventarier Altaret är inklätt med träskivor och däröver tyg och på framsidan av ett fastsytt vävt antependium, som eventuellt kan ha koppling till Löderups Vävskola. Altaruppsatsen i nygotik är målad i gul och grön marmorimitation och domineras av Thorvaldsens Kristusfigur och omges av den blåmålade stjärnbeströdda rundbågiga östväggen. Altarringen är halvcirkelformad med en genombruten barriär i nygotik med tunna balusterdockor och dörrar i söder och norr. Innanför altarringen finns en kormatta, vävd i ljusa färger med motiv av stiliserade tulpaner, som eventuellt kan ha koppling till Löderups Vävskola. Dopfunten är placerad i södra delen av koret och tillverkad av sandsten och daterad till omkring år 1200 och tillskriven den så kallade Vitabygruppen. Cuppan är rikt dekorerad med palmetter, akantusrankor och foten med djurfigurer. Predikstolen med tillhörande ljudtak är placerad i långhusets nordöstra del och har en nygotisk utformning. Den sexkantiga gråmålade korgen har spetsbågiga fyllningar med trappa med trappräcke i nygotik från öster. Bänkinredningen är sluten i tre kvarter med sidogångar i norr och söder. Luckorna och de rundbågiga markerade gavlarna är målade med ett grått ramverk och fyllningar i en gulgrön marmorering. Mot sidogångarna är luckorna gråmålade. Orgelfasaden ligger i liv med orgelbarriären och är utförd i nygotik. Det ursprungliga orgelverket är byggt av orgelbyggare Knud Olsen, Danmark, men har senare ersatts av en kororgel. Kyrkan har två nummertavlor med förgyllda ramar i nygotik. Det finns ett flertal inventarier och fast inredning bevarad från den äldre kyrkan. Dessa förvarades i tornet fram till 2012 då de konserverades av J T F Petéus AB och placerades i kyrkorummet. Ett flertal finns utställda under läktaren i väster och bildar ett litet kyrkomuseum. Predikstol av ek tillverkad under 1600-talets första hälft. Korgen är smyckad med karyatider, lejonmasker och änglahuvud. Färgskikten är ursprungliga och mycket välbevarade. Läktarbröstning av ek och furu med tio speglar, sannolikt tillverkad i början av 1600-talet. Speglarna är målade med bildframställningar av profeter samt textband. Färgskikten är ursprungliga och mycket välbevarade. Altaruppsats, utförd 1739 av bildhuggaren Matthias Stenberg i Ystad, framställande Korsfästelsen med friskulpturer av Kristus och rövarna. Matthias Stenberg (f 1690 och bosatt i Ystad) var lärling till Johan Jerling, som var anställd av Christina Piper för inredningen av Krageholms slottskapell. Jerling har även utfört altaruppsatsen i S:t Maria kyrka i Ystad och den har stått som förebild för Stenbergs altaruppsatser i Löderup och Valleberga kyrkor. Till altaruppsatsen finns även fyra evangelistskulpturer bevarade. Färgskikten är ursprungliga och mycket välbevarade. Carl XI:s namnchiffer från 1689 i traditionellt utförande med Sveriges riksvapen. Färgskikten är ursprungliga och mycket välbevarade samt en likbår från 1782. |
