Stäng fönster YSTAD MARSVINSHOLM 1:16 - husnr 1, MARSVINSHOLMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MARSVINSHOLMS KYRKA (akt.) | |
| 2018-11-22 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkans huvudentré är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Det rymliga vapenhuset är påkostat och takets kryssvalv bärs upp av rikt profilerade och kannelerade kolonner. I kapitälens formgjutna mönster finns förutom växtornamentik även tumlare. I släkten Marsvins vapen finns en tumlare återgiven, vilket på danska och ”gammalsvenska” är ordet för marsvin. Vapenhuset är kvadratiskt med golvbeläggning av betongplattor med ristat mönster, som ska efterlikna klinker eller plattläggning. I söder och norr finns passager till trapphus med förbindelse till läktare och tornets övre våningar. Väggar och valv är vitmålade. I väster är entrédörren av ek med glasad överdel och i öster en brunbetsad furudörr med dekorativt smide. Trapphus till sidoläktarna, orgelläktaren och tornets övre våningar finns i långhusets sydvästra och nordöstra hörn. Under trappan i norr finns en elcentral med äldre bevarad färgsättning. Även trappuppgångarna är påkostade med trappräcken av ek med svarvade balustrar och höga pardörrar till sidoläktarna. Orgelläktaren är inrymd i tornets andra våning. Golvet utgörs av ett betonggolv i likhet med kyrkans övriga golv. Väggar och valv är vitmålade och i söder och norr finns ingångar från trapphusen och i väster ett stort rosettfönster. Läktarens västra del upptas av det stora orgelhuset. Läktarbarriären är genombruten och utformad i likhet med sidoläktarnas barriärer. Från det nordvästra trapphuset finns en trappa till långhusets vind och vidare till tornets övre våningar. I tornets tredje våning finns den äldre trampmaskinen för mekanisk klockringning och däröver är klockvåningen samt ytterligare ett antal våningar upp i det höga tornet. På långhusvinden finns formar till kyrkans formtegel och betongornament bevarade. Långhuset är rektangulärt och treskeppigt, mittskeppet täcks av tre kryssvalv, medan sidoskeppen täcks av tunnvalv. Sidoskeppen har en uppbyggnad i två våningar genom den kraftigt murade sidoläktaren som bärs av murpelare med däremellan rundbågiga kolonnburna arkader. Golvet är belagt med betong med ritsade kvadratiska rutor och på vissa ställen finns en ursprunglig röd infärgning bevarad. Sidoskeppens golvnivå ligger två trappsteg högre än mittskeppet. Golvet under bänkkvarten i mittskeppet har ett brunbetsat brädgolv. Väggar och valv är vitmålade och kolonner och listverk är målade i en ljust grå ton. Fönsteröppningarna saknar innerbågar och är försedda med avrinning för kondensvatten. I väster, till vapenhuset, finns en rikt dekorerad omfattning i nyrenässans och där över orgelläktaren. Den södra läktaren har även en separat uppgång från korets södra sida. Läktarna över koret är grunda och rymmer endast en bänkrad. Det smalare koret avskiljs mot mittskeppet med en hög rundbågig triumfbåge. Koret är kvadratiskt med en i öster absidformad större nisch med hjälmvalv, som upptas av altaruppsatsen. Korets golvnivå ligger fem trappsteg högre än långhuset, men med samma golvbeläggning som långhus och vapenhus. Väggar och valv är putsade och vitmålade. I söder och norr är sidoläktarnas bottenvåningar inbyggda. Via ådringsmålade fyllningsdörrar omgivna av rikt dekorerade omfattningar nås sakristian i norr och på södra väggen till övriga utrymmen. Sakristian är belägen under läktaren på korets norra sida och nås via koret samt via en utvändig ingång i norr. Sakristian har betonggolv i likhet med kyrkans övriga golv. Väggar och valv är vitmålade. Mot öster finns en fönsteröppning och i den södra väggen finns en rundbågig ekådrad dörr till trappan till predikstolen. På den södra sidan är utrymmet mot öster inbyggt till toalett och i väster finns ett utrymme med trappa upp till sidoläktaren. Utrymmet har under en period använts för lagring av koks, men är nu förråd. Trappan har ett räcke med dekorativt utformade balustrar. Inredning och inventarier Altaret är murat och slätputsat med detaljer av formgjuten betong från byggnadstiden. Det krönts av en tre meter hög gipskopia av Thorvaldsens Kristusskulptur. Altarringen tillhör originalinredningen och är halvcirkelformad och tillverkad av formgjutna betongelement i likhet med läktarbarriärerna. Dopfunten är även tillverkad av formgjuten betong med dekorativa detaljer som kolonner och änglahuvuden och tillhör originalinredningen. Predikstolskorgen, som tillhör originalinredningen, är placerad på korets norra vägg med uppgång från sakristian. Den är tillverkad av furu med dekorativa gjutna betongelement och målad i vitt och ljust grått. Korgen är sexsidig med evangelistskulpturer av vitmålat gjutjärn i arkadfälten. Baldakinen tillkom 1921 efter ritningar av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Den öppna bänkinredningen är ursprunglig och indelad i sex kvarter i mittskeppet och avgränsas i väster och öster med samtida skärmar. Bänkarna är brunbetsade med dekorativt utformade gavlar. Sidoskeppen har tre bänkrader vända mot mittskeppet på bottenplan och lika många på läktaren. Korläktarna har endast en bänkrad. Orgeln är byggd 1869 av Daniel Köhne, Köpenhamn och ombyggd 1876 av Carl Elfström i Ljungby samt 1913 av Eskil Lundén i Göteborg. Därefter omdisponerades den 1966 av J Kunkels orgelverkstad i Lund. Orgelfasaden i nyrenässans är ursprunglig och tillverkad av furu som är brunbetsad med förgyllda detaljer. Kyrkan har tre klockor. Storklockan kommer från Snårestad kyrka och har inskriptioner och årtalet 1592. Mellanklockan hängde tidigare i Balkåkra kyrka och är omgjuten av Magnus Bergstet i Karlskrona 1760. Omgjutningen bekostades, enligt inskriptionerna, av grevinnan Beata Elisabeth Stenbock. Lillklockan kommer också från Snårestads kyrka och enligt inskriptionen är den omgjuten och förstorad 1747 av Andrea Wetterholtz klockgjuteri i Malmö efter att den gått sönder 1697. Omgjutningen bekostades av Baron Carl Georg Sjöbladh och grevinnan Beata Elisabeth Stenbock. Kyrkan har fem nummertavlor av trä från kyrkans byggnadstid. Bland övriga inventarier finns en kyrkkista av ek med järnband som tillhört Balkåkra kyrka med texten BALCKAGRA KYRCKIO-KISTA ANNO 1693. |
