Stäng fönster YSTAD SJÖRUP 27:1 - husnr 1, SJÖRUPS GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SJÖRUPS GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 2018-11-22 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkorummet består av långhus med kor och absid i öster. Kyrkans huvudentré är genom den medeltida sydportalen. Långhusets golv är sedan renoveringen 1933 lagt med tegel i sick-sackmönster. I mittgången finns två gravhällar infällda i tegelgolvet. Väggarna och takets kryssvalv är putsade och avfärgade i en ljust gul ton med fragment av kalkmålningar. Långhusets västra del, d v s bottenvåningen på det äldre tornet, täcks sedan 1954 av ett plant innertak av furubrädor. På den norra väggen finns en ovanlig målning med svarta konturer föreställande en mansfigur blåsande i ett horn, som är målat direkt på stenen. Mellan långhus och det äldre tornet finns i den södra och norra muren bevarade vederlagsstenar till valvbågen. Det har tolkats som att tornbågen var dubbel med en mittpelare. Den västra väggen mot tornet är oputsad. På den norra väggen syns den igenmurade nordportalens kalkstensomfattning. Dörren i sydportalen består av ett äldre dörrblad med stående handhyvlade brädor. Fönsteröppningarna har kopplade bågar av ek. Mellan långhuset och koret finns den bevarade triumfbågen, som är hög och smal med en treklöverform. Den nuvarande treklöverformen kan vara sekundär och har tolkats som resterna efter att ett sekundärt murat korskrank rivits. Korets golv ligger i nivå med långhuset och har samma tegelbeläggning. I korgolvet finns en äldre gravhäll inmurad. Väggar och fönster har samma utformning och ytskikt som långhuset. På korets norra sidan finns en uppsatt gravhäll över prosten Jacob Brock, d 1762, med fragment av en omgivande draperimålning. Koret täcks av ett tunnvalv. Mellan kor och absid finns den ursprungliga rundbågiga tribunbågen bevarad. Absidens golv, väggar och hjälmvalv har samma ytskikt som koret. Fönsteröppningen i öster är försedd med en innerbåge med blyinfattat antikglas. Tornet har ingen förbindelse med långhuset utan nås enbart från dörren på södra sidan. Golvet är belagt med kullersten med en i mitten rund omfattning av stenar, som är igensatt med kullersten, vilken ska ha utförts som en dräneringsbrunn då tornet stod utan tak. Väggarna utgörs av oputsad natursten. Mot den östra väggen finns rester av det äldre tornets skråkantade sockel, mot den norra väggen i öster finns en uppmurad stenbänk och i det sydöstra hörnet utskjutande stenar som kan vara spår efter en äldre torntrappa. En trappa av furu leder utmed den västra väggen till tornets övre våningar samt till långhusvinden. Över valven i långhuset finns spår efter två igensatta romanska fönsteröppningar med djupa smygar med bevarad slätputs och kalkavfärgning. Mellan långhus och kor och kor och absid finns välbevarade gavelöppningar. Takstolen har återanvänt ekvirke, som dendrokronologiskt har daterats till tiden runt 1396, vilket har tolkats för tiden för då kryssvalven slogs. Inredning och inventarier Altaret är uppmurat 1954 av slammat tegel med en kalkstensskiva, efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Altarringen tillkom också 1954 efter ritningar av Eiler Graebe och är tillverkad av furu med ett enkelt genombrutet räcke. Dopfunten är tillverkad 1999 av Sigvard Nilsson, Sövekonst med återanvändning av bland annat delar från kyrkans äldre predikstol. Predikstolen tillhör inredningen som tillkom 1954 och är tillverkad av furu och är placerad på golvet på södra sidan. Bänkinredningen utgörs av fristående stolar av ek med skinnklädda dynor, ritade av Eiler Graebe 1954. Kyrkan har en klocka som tillkom efter tornets återuppbyggnad och är gjuten 1961 hos M & E Ohlsson i Ystad. Bland övriga inventarier bör kyrkans smideskronor omnämnas samt lampetter i smide. De senare tillverkade 1954 av konstsmidesfirman Henning Persson i Lund efter ritningar av Eiler Graebe. |
