Stäng fönster YSTAD SÖDRA VALLÖSA 6:16 - husnr 1, VALLÖSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VALLÖSA KYRKA (akt.) | |
| 2019-01-31 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkorummet består av långhus med kor och absid i öster. Kyrkans huvudingång är i väster via vapenhuset i tornets bottenvåning. Den södra korsarmen är sedan ombyggnaden 1960–62 inredd till sakristia och den norra till bårrum. Vapenhuset, som är beläget i tornets bottenvåning, har ett golv av rektangulära kalkstensplattor från ombyggnaden 1960–62. Väggarna är slätputsade och vitmålade, liksom det plana taket. I väster finns kyrkans huvudingång med en brunmålad pardörr med spegelindelning från 1882 och i öster en liknande dörr, men målad i grått. Vid vapenhusets norra vägg går en trätrappa, från 1882, med dekorativt svarvat räcke upp till orgelläktaren och tornets övre våningar. Långhuset täcks av tre travéer med putsade och vitmålade kryssvalv. Långhusets golv är sedan 1960-62 belagt med kvadratiska, röda tegelplattor. Väggarna är putsade och vitmålade, den södra sekundära väggen, som tillkom vid ombyggnaden 1960–62 är försedd med kvadratiska glasblock samt en dörr, medan den norra är helt igenbyggd med undantag av en trefönstergrupp i den övre delen av väggen. De äldre fönsteröppningarna försågs 1960–62 med innanfönster, som består av en hel båge med klarglas. De äldre avrinningsanordningarna för kondensvatten finns bevarade. I långhusets västra del bärs orgelläktaren upp av gråmålade kvadratiska pelare med förgyllning. Läktarbarriären är rak och genombruten med svarvade balusterdockor i likhet med altarringen. Korets och absidens golvnivå ligger två steg högre än långhusets golv och är lagt med rektangulära kalkstensplattor i likhet med vapenhusgolvet. För övrigt är ytskikten i samma utförande som långhuset. Sakristian är sedan ombyggnaden 1960–62 belägen i den södra korsarmen, som då byggdes in med en mellanvägg av bl. a kvadratiska glasblock. I den nytillkomna väggens östra del finns en dörr med liggande ekpanel. Golvet är sedan 1960–62 försett med rektangulära kalkstensplattor och väggar och valv är slätputsade och vitmålade. I söder finns den ursprungliga pardörren bevarad och fungerar sedan ombyggnaden 1960–62 som innerdörr. Den norra korsarmen, som inreddes till bårrum 1960–62, har endast en ingång utifrån norra sidan. Korsarmen används numer mest som förråd. Golvet är lagt med rektangulära kalkstensplattor och väggar och valv är slätputsade och vitmålade. Fönsteröppningarna saknar innanfönster. Tornets första våning nås från trappan i vapenhuset. Den upptas av orgelhuset samt en sekundärt inbyggd elcentral, där även trampmaskinen till klockorna finns bevarad. Från tornets första våning finns en dörr i öster till orgelläktaren, som upptar långhusets västra travé, Golvet är täckt av en röd plastmatta från 1960–62 och flera av de ursprungliga läktarbänkarna finns bevarade. Orgelfasaden är samtida med kyrkobyggnaden och gråmålad med förgyllningar samt med ett spelbord som är vänt mot kyrkorummet. Från tornets första våning finns även en brant trappa utmed norra väggen till tornets övre våningar och vinden. Inredning och inventarier Altaret är uppmurat av tegel 1960–62 med en skiva av kalksten efter ritningar av Eiler Graebe. Altarringen, från kyrkans byggnadstid, är cirkelformad med genombrutet räcke med svarvade balusterdockor i samma utförande som läktarbarriären. Den omgjordes något 1960-62. Dopfunten är tillverkad 1937 med en fot av mörkbetsad ek och cuppa och reliefer av brons. Den är tillverkad vid Ystads Metallindustri AB efter ritningar utförda av Carl Einar Borgström. Borgström (1913–1981) var född i Ystad och utbildade sig till skulptör och målare. Han har formgivit en rad objekt för Ystad Metall. Predikstolen är tillverkad på 1630-talet och lär ha tillhört Borsjö kapell, som var beläget strax söder om Marsvinsholms slott. Kapellet revs sannolikt då slottet byggdes på 1640-talet och predikstolen flyttades då till Balkåkra kyrka. När Balkåkra kyrka övergavs 1867 i samband med att den nya kyrkan i Marsvinsholms invigdes flyttades predikstolen till Marsvinsholms slott. Därifrån lär den ha kommit till Rynge gård och den dåvarande ägaren, friherre Arwid Kurck, donerade senare predikstolen till Vallösa kyrka i samband med invigningen 1882. Den målades då i ekådring och försågs med ny trappa. Konservator C O Svensson tog i samband med kyrkans renovering 1960–62 fram de ursprungliga färgerna och den försågs med en ny trappa efter ritningar av Eiler Graebe, medan räcket från 1882 bevarades. Korgen är femsidig och vitmålad, rikt skulpterad med förgyllda evangelistfigurer och fristående änglafigurer, växtornamentik och druvklasar. Enligt uppgift ska predikstolen var tillverkad av den s k Borsjömästaren, som ska ha signerat sina verk A S. Han har även varit verksam i Sövestads kyrka, S:t Maria kyrka i Ystad och tillverkade även bänkgavlar till Borsjö kapell, vilka numer finns på Lunds universitets historiska museum. Bänkinredningen är från 1882, öppen och i två kvarter och bänkarna är sedan ombyggnaden 1960–62 placerade direkt på tegelgolvet. Bänkarnas ryggar består av liggande pärlspontpanel och gavlarna är dekorativt utformade. Orgeln är byggd 1906 av Eskil Lundén, Göteborg och ersatte då ett orgelharmonium, som hade varit placerad på orgelläktaren sedan invigningen 1882. Kyrkan har två klockor. Storklockan är daterad 1598 och har inskriptioner på latin och har flyttats från Sjörups gamla kyrka. Lillklockan är gjuten 1948 hos M och E Ohlssons klockgjuteri, Ystad. Tre bildvävar med temat ”Kommen I alla” är tillverkade 1976 i Ystad av konstnären Bitte Morhagen för de tre fönstren i absiden. De hänger nu på den norra väggen i långhuset. |
