Stäng fönster YSTAD SÖVESTAD 50:1 - husnr 1, SÖVESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÖVESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2019-04-11 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkorummet består av tre travéer med en utvidgning av kyrkorummet i söder med det f d vapenhuset eller tvärskeppet. Vapenhuset är sedan renoveringen 1955-1956 försett med ett golv av rött tegel med en infälld gravhäll. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Taket består av ett brädtak med synliga bjälkar, där färgen sannolikt avlägsnades i samband med renoveringen 1955-56. Mot kyrkorummet i öster är den ursprungliga rundbågiga tornbågen markerad och en grågrönmålad fyllningsdörr från 1955-1956 med glasad överdel med antikglas i blyspröjs leder till kyrkorummet. I väster är porten klädd med breda grönmålade stående brädor. Längs vapenhusets södra vägg finns en öppen trappa till tornets övre våningar. Långhusets golv av rött tegel inlades också 1955-1956, då även bänkkvarterens något förhöjda tegelgolv tillkom. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. I den västra travén finns på södra och norra väggen vid fönsteröppningarna rundade indragningar i muren med oklar funktion. Fönsteröppningarna saknar innanfönster. Den västra travén täcks av ett vitputsat stjärnvalv och de två östligare travéerna av kryssvalv. Den västra delen upptas av den halvrunda orgelläktaren, som bärs upp av åtta kolonner. Läktarens undertak består av breda gråmålade brädor. Den rundade läktarbarriären har en balustrad av tunna gjutjärnsdockor. Orgelläktaren nås från en trappa i långhusets nordvästra del. Läktaren har ett golv av lackade brädor, sannolikt inlagt vid renoveringen 1955-1956. Tvärskeppet eller det f d vapenhuset har samma ytskikt som långhuset och täcks av ett vitt putsat tunnvalv. Tornets övre våningar nås från en trappa i vapenhuset. Tornets första våning har ett obehandlat trägolv och små medeltida ljusöppningar i murarna mot söder och norr. I tornrummet finns den äldre trampmaskinen bevarad. Från tornets första och andra våning är västfasadens medeltida blinderingar synliga. Gaveln är putsad och avfärgad i vitt. Blinderingarna är spetsbågiga och avslutas nedtill med en trappstegsfris. Däröver finns klockvåningen och en sekundär ingång till långhusvinden. Koret avskiljs från långhuset genom triumfbågen. På långhusets södra sida på väggen mot koret finns rester av ett sidoaltare. Koret har samma ytskikt som långhuset med en gravhäll centralt placerad i golvet och täcks av ett vitt putsat tunnvalv. I öster finns sedan 1720-talet en vägg mot den då inrättade sakristian. Till den finns två låga och smala gråmålade dörrblad med äldre smidda nyckelskyltar och bockhornsbeslag, vilka sannolikt kan härstamma från ombyggnaden 1720. Sakristians golv täcks av en grå heltäckningsmatta. Mot öster finns ett vindfång till ytterdörren. Taket täcks av absidens hjälmvalv. Inredning och inventarier Altarbordet ansluter mot väggen i öster och är murat och täcks av en gråmålad träskiva. Altarbordets östra del är bevarat från det medeltida altarbordet och är uppfört av kalkstenskvadrar. Altaruppsatsen är huggen i svart sten, eventuellt målad, med reliefer av vit sten, enligt uppgift alabaster. På sockeln finns ätten Marsvins vapen samt årtalet ANNO 1627 samt på kolonnernas överstycken initialerna IH, KW, IO, KW. Altaruppsatsen är tillskriven Borrsjömästaren som signerade sina verk A.S. Han arbetade för Otte Marsvin med att bland annat inreda ett kapell vid Borrsjö, Marsvinsholms föregångare. Altaruppsatsen omgärdas av ett blåmålat draperiarrangemang av stuck med förgyllda blommor och tofsar. Den flankeras i överkanten av puttis och skulpturer. Draperiarrangemanget är utfört av bildhuggare Johan Jerling i samband med att väggen mot öster uppfördes på 1720-talet. Johan Jerling (-1753) var son till bildhuggaren Hans Persson Jerling, som var verksam i Stockholm. Johan var skeppsbildhuggare i Karlskrona, men flyttade till Ystad senast 1708 och var från 1713 bosatt på Krageholms slott där han arbetade för Christina Piper med att bland annat inreda slottskapellet. Han gjorde även andra arbeten i hennes patronatskyrkor samt altaruppsatsen i S:t Maria kyrka i Ystad. Den halvrunda altarringen har ett en gråmålad barriär i nygotik och golvet ligger ett steg högre än korgolvet och täcks av en avpassad kormatta. Dopfunten är tillverkad av sandsten med en vid cuppa och fot med palmetter och huvud i hörnen. Ytterligare en romansk dopfunt påträffades i prästgårdens trädgård. Den nedersta delen av skålen är bevarad och finns i Lund universitets historiska museum. Den har, enligt uppgift, dekorer som knyter den till Carl Stenmästare. Predikstolen är tillverkad 1727 av bildhuggaren Johan Jerling. Predikstolen övermålades i vitt och guld 1849 och fick en tidstypisk ekådring 1886, de ursprungliga färgerna togs fram i samband med renoveringen 1916. På predikstolens insida finns följande text målad; Denna Predikstol är skulpterad omkr. 1720 af Johan Jerling. Återställd i sin ursprungliga färg 1916. Predikstolen vilar på ett murat och putsat vitt fundament. Trappan tillkom samtidigt med att predikstolen flyttades något mot öster på 1800-talet. Bänkinredningen är öppen och indelad i tre kvarter. Den är gråmålad med enkelt utformade gavlar med trepassmönster. Orgelfasaden är gråmålad med förgyllda dekorativa element och är tillverkad 1848 av orgelbyggare Johan Lambert Larsson i Ystad. Larsson (1818-1877) var son till amatörorgelbyggaren Anders Larsson, tog examen 1840 och övertog därefter faderns verkstad. Orgelverket är tillverkat 1956 av Fredriksborgs orgelbyggeri. Kyrkan har två klockor, storklockan göts 1560 på bekostnad av Fru Görel Faddersdatter och omgöts efter ett fall 1766 i Malmö av Andreas Wetterholtz och bekostades av familjen Piper på Krageholm. Den omgöts ånyo 1862 av L Brausewetter, Hörby. Lillklockan är gjuten i Malmö 1742 av Andreas Wetterholtz. Triumfkrucifixet är tillverkat på 1720-talet och tillskrivet Johan Jerling eller hans verkstad. |
