Stäng fönster RONNEBY BACKARYD 1:70 - husnr 1, BACKARYDS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| BACKARYDS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA) (akt.) | |
| 2020-04-22 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans ursprungliga huvudentré i väster nås ett förrum som tillkom 1938 när läktaren försågs med underbyggnader som idag inrymmer för kapprum, förvaring och wc. Här finns även de båda svängda och gråmålade läktartrapporna. Golvet i förrummet utgörs av ett brunfernissat brädgolv täckt med en heltäckningsmatta och underbyggnadernas väggar är utförda i liggande slät panel målade i ljust rosa. Ytterdörrens insidor utgörs liksom dörrarna mot underbyggnaderna och pardörren mot kyrkorummet av ramverksdörrar med tre fyllningar per dörrblad och är målade i varierade grå kulörer. Dörren mor den norra underbyggnaden har ett rektangulärt blyinfattat överljus vars mittersta glas bär dekorativt polykromt måleri och årtalet 1642. Taket utgörs av orgelläktarens undersida som är klädd med vitmålad bred pärlspont. Kyrkorummet utgörs av mittskeppet med långhus och fullbrett kor och sedan 1880-talet av tvärskeppet som innan dess utgjorde egna rumsenheter som inrymde sakristia och vapenhus. Golven är belagda med gulgrön heltäckningsmatta limmad på spånskivor. Golvnivån i koret är två steg högre än övriga kyrkorummet. De slutna bänkkvarteren har brunfernissade brädgolv. Ytterväggarnas synliga timmerstomme är målad i ljusrosa. Skiftesverkets hörn- och sidostolpar är invändigt utformade som pilastrar som vilar på bänkkvarterens överliggare och har enkelt profilerade kapitäl. I mittskeppet bär höga toskanska kolonner upp ett högt förkroppat listverk som avslutas med ett spegelvalv klätt med ospontade bräder. Kolonnerna är målade i grågrönt med förgyllda detaljer medan listverk och spegelvalv liksom korsarmarnas plana innertak är vitmålade. Kyrkorummets högresta sexluftsfönster har vitmålade och ospröjsade öppningsbara innerbågar, medan korsarmarnas lunettformade fönster saknar innerbågar. Korsarmarnas ytter- och innerdörrar är utformade enligt samma princip som i västentrén. På ömse sidor om altaranordningen i öster leder två enkeldörrar i ramverkskonstruktion med tre fyllningar vardera till sakristian. Fodren är utformade som pilastrar på vilka svängda konsoler bär upp ett profilerat listverk som kröns av förgyllda lagerkransar med klöverbladskors och girlander. Färgsättningen går i två grå kulörer. Orgelläktaren i väster upptar mittskeppets fulla bredd och bärs förutom av de toskanska kolonnerna upp av figursågade konsoler på ytterväggarna samt på två mindre pelare flankerande mittgången. Pelarna har enkelt profilerade kapitäl och är målade i en mörkgrå kulör som går igen i såväl bänkinredningens som läktarbarriärens överliggare. Läktarbarriären med framskjutande och svängt mittparti är uppbyggd som en ramverkskonstruktion med rektangulära och kvadratiska helfranska fyllningar, målad i två gröna kulörer med förgyllda profiler. Överliggaren är försedd med en sentida förhöjning i gulmetall. Sakristians golv är belagt med brun heltäckningsmatta. Väggen mot kyrkorummet utgörs av kyrkans ursprungliga yttervägg där den rödfärgade timmerstommen frilagts. Centralt syns spåren efter ett igensatt östfönster. Övriga väggar är täckta med skivmaterial målat i ljusrosa medan det platta innertakets spontade panel är vitmålad. I nordöst finns en mindre hall med anslutande förrådsutrymme inrymmande varmvattenberedare och utslagsvaskar. I sydost ett förråd för bland annat textilier. Fönstren, varav det i söder är placerat inne i förrådet, har öppningsbara vitmålade innerbågar. På västväggen fungerar en enkel konsolhylla i furu som altare och över detta hänger ett krucifix från kyrkans äldre altaruppsats. I sakristian finns även en äldre kyrkkista samt två porträttmålningar från kapellet föreställande prostparet Hahn. Kyrkvinden som nås via en lucka över orgelläktaren kan inspekteras via landgångar. Mittskeppets valv och tvärskeppets plana innertak är täckta med tunna isoleringsmattor. Elektrisk belysning saknas. Takstolskonstruktionen är utförd i bilad gran med dymlade förbindningar genom tappning och bladning, partiellt förstärkta med spik. På vinden finns en handfull äldre föremål så som en träspade, en urtavla samt delar av bänkinredning. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett blockaltare i ramverkskonstruktion av obehandlad furu. Enligt uppgift i underhållsplanen tidigare svartbetsat. Sentida, oklar datering. Altaruppsatsen är uppbyggd av parställda pilastrar med stjärnprydda kapitäl ståendes på ett fundament i ramverkskonstruktion och bärandes ett förkroppat entablement. I det rundbågiga krönpartiet som flankeras av lövsågad akantusornamentik framställs treenighets- och evighetssymbolerna under ett förgyllt klöverbladskors. Färgsättningen går i två gröna kulörer med förgyllda detaljer. Altartavlan utgörs av en replik på den danske konstnären Carl Blochs välkända motiv Kristus Consolator signerad arkitekt Ludvig Frid. Oljemålningen tillkom vid restaureringen 1885–87 medan altaruppsatsen enligt underhållsplanen ska vara samtida med kyrkan. Den halvrunda altarringen som tillkom 1885–87 är målad i den mörkare av altaruppsatsen gröna kulörer och uppbyggd av urnliknande svarvade balusterdockor med enkelt profilerade under- och överliggare. Knä- och handfall är stoppade och klädda med grönt tyg. Predikstolen från restaureringen 1885–87 är placerad i mötet mellan norra korsarmen och mittskeppet. Typen är vanligt förekommande under 1800-talet, i enkelt nyklassicistiskt formspråk. Liknande predikstolar finns bland annat i Eringsbodas och Öljehults kyrkor. Den runda korgens sidor pryds av ramverk indelade av enkelt utformade kannelerade pilastrar. I ramverken framställs kristna symboler som kors, lagtavlor, kalk och ett genomborrat hjärta framställs i förgylld relief. Det klockformade understycket avslutas nedtill med förgylld godronnering och vilar på en smal kolonnett med förgylld bladornamentik. Den svängda trappan hade ursprungligen genombrutet räcke men har enligt kyrkans underhållsplan fått ny sluten barriär i ramverkskonstruktion såväl 1938 som 1972–73. På ett foto från 1960 framstår emellertid utformningen som identisk med dagens utförande. Kyrkans romanska dopfunt i röd kalksten är troligen ett gotländskt arbete och antas härstamma från Heliga Kors kyrka i Ronneby där en ny dopfunt i gjuten brons införskaffades 1604, 26 år innan Backaryds kapell uppfördes. I klockstapeln står en dopfunt i trä som är samtida med kyrkans uppförande 1799 och ännu syns i kyrkorummet på ett fotografi från 1915. Den romanska dopfunten restaureras och tas åter i bruk 1938. Foten är klockformad, cuppan rund med raka odekorerade sidor och skaftet cylinderformat med vulst. På ett fotografi innan restaureringen syns endast cuppan och foten, möjligen är skaftet sentida. Dopfunten bär spår av grå bemålning och var enligt kyrkans underhållsplan ekådrad vid slutet av 1800-talet, en tidpunkt då den ju emellertid inte bör ha varit i bruk. Den slutna bänkinredningen omger mitt- och tvärgångarna. Bänkar finns även i korets nord- och sydöstra hörn. Ryggstöd, dörrar, gavlar och bänkskärmarna som inramar kvarteren är uppbyggda som ramverk med fyllningar. Överliggaren är enkelt profilerad och på de lätt skålade sitsarna ligger dynor klädda med brunt tyg. Bänkarna har psalmbokshyllor och klädkrokar. Färgsättningen går utvändigt i två gröna kulörer likt den övriga fasta inredningen och med mörkgrå överliggare. Invändigt är bänkarna målade rosa. Orgeln med 18 stämmor fördelade på två manualer och bas är tillverkad 1988 av Olof Hammarberg i Göteborg. Kyrkans första orgel byggdes av orgelbyggaren Andreas Åbergh och dennes far Pehr Jönsson i Hjortsberga 1838 och bekostades av församlingens kantor C.J. Sandstedt. 1869 inköptes en orgel tillverkad av N.J. Modig vilken 1903 ersattes av en orgel av C. Elfström i Ljungby, som också ritade och byggde den orgelfasad som ännu finns bevarad. 1932 införskaffades kyrkans fjärde orgel, tillverkad av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Den tredelade nyklassicistiska orgelfasaden har högre mittparti med gavelmotiv. Pipfälten är rundbågiga och indelas av pilastrar vars kapitäl pryds av akantusblad och rosetter. Utmed bjälklagen löper en äggstavslist och fasaden kröns av brinnande urnor och en lyra. Färgsättning likt den övriga fasta träinredningen i två gröna kulörer med förgyllda detaljer. Kyrkan har tre kyrkklockor. Storklockan från 1928 är gjuten av M. & O. Ohlsson i Ystad och ersatte en klocka som göts inför kyrkans uppförande 1794, numera nedtagen och förvarad i det museum som är inrett i klockstapeln. Kapellets äldsta klocka hade inskriptioner i runskrift och var troligen från 1200-talet, kanske en äldre klocka från Heliga Kors kyrka i Ronneby. 1839 göts klockan som var i dåligt skick om av M.A. Rönnblom i Jönköping till den nuvarande lillklockan. I kyrkan finns ytterligare föremål som tilldrar sig kulturhistoriskt intresse, bland annat altaruppsatsen från kapellet med Karl XII:s monogram, äldre oljemålningar och textilier, ett votivskepp och psalmnummertavlor som är samtida med kyrkan samt kristallkronor och takkronor i mässing. Dessutom finns ett enklare museum inrett i klockstapeln. Här förvaras bland annat den tidigare predikstolens baldakin, kyrkans första dopfunt i trä, en offerstock från 1600-talet, äldre dörrblad och gravkors samt mer funktionsbetingade föremål som kyrkstöt, likbår och brandredskap. |
