Stäng fönster SJÖBO FRÄNNINGE 70:1 - husnr 1, FRÄNNINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FRÄNNINGE KYRKA (akt.) | |
| 2018-10-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås det rektangulära vapenhuset i tornets bottenvåning som är ovanligt spatiöst med påtaglig takhöjd. Golvet är belagt med rektangulärt rött/brunt/svart handslaget tegel men upptas även av sju äldre gravhällar. Väggarnas puts följer naturstensmurverkens ojämnheter och är liksom det slätputsade taket vitkalkat. Mot kyrkorummet finns två pardörrar placerade i två höga spetsbågiga nischer som är spår av kyrkans senmedeltida valvslagning med mittpelare och indikerar att en tidigare lägre tornvåning bör ha haft spetsbågiga murverksöppningar mot långhuset. Pardörrarna utgörs av rakt avslutade och rödmålade ramverksdörrar med fem liggande fyllningar per dörrblad. Ytterportens insida har snarlik utformning men är utförd i oljad ek. Överljuset saknar innerbåge. Rummet är möblerat med två äldre järnbeslagna kistor, än äldre kyrkklocka samt två svängda sittbänkar. På norra väggen hänger en officersvärja från 1700-talet. Kyrkorummet rummet utgörs av det fyra travéer långa långhuset, koret om en travé samt de båda korsarmarna om två travéer vardera. Golven är belagda med grå kvadratisk och rektangulär kalksten. Bänkkvarteren står på upphöjda och rödmålade brädgolv. I mittgången finns två mönsterinslag av äldre handslaget rött tegel och i koret, som liksom korsarmarna har en golvnivå två steg högre än långhuset, ligger två äldre gravhällar. Väggar och valv är i huvudsak vitkalkade. Samtliga travéer är slagna med ribbvalv som tillkom vid ombyggnaden 1867–68 och vilar på knippepilastrar med enkelt profilerade kapitäl. Valvkapporna har skvallerhål placerade relativt högt upp i svicklarna. Sköld- och gördelbågar är rundbågiga. I långhusets vägg mot väster syns motsvarande spetsbågiga nischer som beskrivits för vapenhuset och under långhusväggarnas andra fönster från väster är de romanska syd- och nordportalerna frilagda som oputsade nischer. Fönstrens innerbågar som är av järn och följer ytterbågarnas i indelning har klarglas och är monterade med tunna trälister. Långhuset och de båda korsarmarna har två slutna bänkkvarter vardera, separerade av mittgångar. I koret skjuter altarringen ut från absiden och predikstolen är placerad vid den nordöstra pilastern. I sydväst står den romanska dopfunten bredvid en gips av Bertel Thorvaldsens ”Den uppståndne Kristus”. Vid norra korsarmens entré finns en inbyggnad i blågrå pärlspont. Dörrbladens insidor utgörs av rödmålade ramverksdörrar med fem liggande fyllningar per dörrblad. Orgelläktaren upptar hela västra travéen och vilar i murverken samt på två rödmålade pelare med kvadratisk planform och enkelt profilerade kapitäl. Det utskjutande mittpartiet, som är närmast lika brett som hela läktaren, har barriär av raka svarvade balusterdockor med förgyllda tallrikar vid basen, gördeln och kapitälet, vilka indelas av rödmålade stolpar. Den profilerade överliggaren är färgsatt i grått, förgyllning, rött och svart. Undersidan är indelad i fält fyllda med gråmålad pärlspont. Läktaren nås via en svängd trätrappa i norr som har en vitputsad underbyggnad. Den halvrunda absiden har golvnivå ett steg högre än koret och är i söder belagt med rött handslaget formtegel och två större gravhällar med mellanliggande gult och rött tegel. Golvets västra del är täckt med röd heltäckningsmatta. Väggarna och hjälmvalvet är slätputsade och vitkalkade. Prästingångens inre dörrblad har samma utförande som i korsarmarna medan det yttre dörrbladets insida är utfört i oljad ek. Absiden fungerar som sakristia bakom altaruppsatsen, med plats för textilförvaring, säkerhetsskåp och ett mindre skrivbord med stol. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett blockaltare i hyvlat gråmålat trä som tillkom vid domkyrkoarkitekt Eiler Græbes restaurering 1941. Altaruppsatsen är samtida med altaret och utgörs av en modernistiskt utformad triptyk med målningar av konstnären Per Siegård. Predellan i ljusare träslag pryds av ett skuret hjulkors. Den halvrunda altarringen i trä är uppbyggd av svarvade gråmarmorerade balusterdockor med förgyllda detaljer. Den profilerade överliggaren är målad i mörkare grå kulör liksom knäfallet som är klätt med blått tyg. Ett fotografi från 1929 visar en nygotisk altarring, vilket bör betyda att nuvarande altarring tillkom 1941. Predikstolen i polykromt bemålad trä är ett renässansarbete från 1622. Korgen har sexsidig plan och dess fyra synliga sidor pryds av skurna framställningar av de fyra evangelisterna med respektive attribut i rektangulära ramar med flätband. Hörnen markeras av kolonnetter med tallrikskapitäl och attisk bas vilande på maskaronförsedda konsoler. Överstycket har förgylld text på latin på svart botten och avslutas upptill med kymation- och tandsnittsfris. I korgens underkant hänger skuren broskornamentik med svarta medaljonger av vilka tre bär de förgyllda texterna ”1622”, ”NIELS PEDERSØN” och ”I P”. Det rundade fältindelade understycket har skuren ornamentik och avslutas med en knopp. Färgställningen går i grönt, rött, ljusgrått och svart med bronserade och förgyllda detaljer. Trappan med barriär i form av ett enkelt ramverk med fyllningar och profilerad överliggare har anslutande färgsättning men är en sentida addering, möjligen 1941. Den romanska dopfunten i bemålad sandsten är samtida med kyrkan och utgör därmed dess äldsta inventarium. Den runda cuppan pryds av rundbågefris och repstav. Cuppan har en stor skada med materialbortfall på ena sidan. Urholkningen är grund och saknar uttömningshål. Foten är utformad som en attisk bas med hörntappar och kvadratisk sockel. Den slutna bänkinredningen i trä är sannolikt samtida med kyrkans ombyggnad på 1860-talet. Gavlar och dörrar är uppbyggda av blågrå ramverk med enkelt marmorerade fyllningar och ömsom röd- och gulmålade profiler samt svartmålad profilerad överliggare. Ryggstöden utgörs av ramverk med liggande fyllningar, vilka liksom psalmbokshållarna är målade i ljusare grå kulör medan fotstöden är rödmålade. Kyrkorgeln med 14 stämmor fördelade på två manualer och bas tillverkades av Olof Hammarbergs Orgelbyggeri i Göteborg 1964 och ska ha skänkts till församlingen av direktör Anders Persson, Hörby. Orgelfasaden i mörkbetsad furu med rödmålade accenter har modernistiskt formspråk uppbyggt av rektangulära former och öppet pipverk. Utrymmena över piporna upptas av abstrakt snidad träornamentik, troligen signerad holländaren Joop Seldenthuis, som under några år på 1960-talet arbetade för Hammarberg. Kyrkan har tre kyrkklockan är i malm. Den äldsta är gjuten eller möjligen omgjuten 1744 av Andreas Wetterholtz i Malmö och bär inskriptioner, akanturornamentik och mansgestalter med svärd. En klocka gjuten år 1800 av Lars Ohlsson i Malmö står sedan 1974 i vapenhuset. Klockan är rikt dekorerad med bland annat bladornamentik, bibelord från Psaltaren samt inskriptioner över dess tillkomst. Denna klocka ersattes av en klocka gjuten av Bröckner-Ohlssons gjuteri i Ystad som bland annat pryds av Maria och Jesusbarnet samt bibelord. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör särskilt nämnas ett triumfkrucifix med relikgömmor från tiden kring år 1500 samt ett antal gravstenar från 1600- och 1700-talen. |
