Stäng fönster SJÖBO LÖVESTAD 57:1 - husnr 1, LÖVESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LÖVESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2019-09-12 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset vars golv är belagt rektangulärt brunt klinker från Skromberga. De slätputsade väggarna är vitmålade, möjligen med organisk färg och innertaket utgörs av ett vitmålat kassettak uppbyggt av brädinklädda korslagda bjälkar med bottenfyllningar av breda spontade brädor. Dessa pryds av rödlaserade lövsågade listverk i omväxlande korsformat respektive diagonalt mönster. Varje möte mellan bjälkarna markeras av figursågade liljor målade i två brunröda toner. Västentréns inre dörrblad i ek är rakt avslutade och uppbyggda som raster med stående rektangulära glas. Mot kyrkorummet leder en rakt avslutad pardörr av ek i ramverkskonstruktion med fyra fyllningar per dörrblad. Dörrarnas dragringar med lejonhuvud ska enligt uppgift härstamma från den gamla kyrkan. Dörren sitter i en rundbågig nisch som kragar in i tre mursprång, där det lunettformade partiet ovan dörrbladen är täckt med ekpanel. Vapenhuset är möblerat med informationsbord, sittpall och klädhängare. Här finns även en äldre järnbeslagen kista samt en äldre spade. Kyrkorummet utgörs av långhuset och de båda korsarmarna. Korsmitten upptas till större del av det senare utbyggda koret med två steg högre golvnivå. Koravslutningen, som avskiljs från kyrkorummet med ett altarskrank, fungerar som sakristia. Golven är i gångarna och under läktaren belagda med rektangulär klinker i varierande brunröda kulörer. De slutna bänkkvarteren i långhus och korsarmar står på upphöjda lackad brädgolv medan koret i korsmitten är belagt med kalksten. Väggarna är slätputsade och vitkalkade och taket utgörs av samma typ av kassettak som i vapenhuset. De lövsågade listverken har här en tredje variant av utformning i form av en snedställd kvadrat. Fönstrens innerbågar i trä målade med vit oljefärg. Korsarmarnas entréer är sedan 1950-talet förbyggda med utrymmen för bland annat bårrum och textilförråd. Dessa upptar hela korsarmarnas bredd och når upp till gavlarnas fönster. Utrymmena nås från kyrkorummet genom pardörrar i ramverkskonstruktion som är gråmålade med röda och blå detaljer i fyllningarna. Orgelläktaren i väster som uppfördes 1875 upptar hela långhusets bredd och vilar på tio pelare vars tvärsnitt är kvadratiskt med avfasade hörn. Kolonnerna är marmorerade i gråblå toner och har enkelt profilerade kapitäl, dels täckmålade i mörkblått, dels förgyllda. Läktarbarriären är uppbyggd i ramverkskonstruktion med fyllningar och bemålad i två grå kulörer med förgyllda profiler. Det svagt framskjutande mittpartiet indelas av fyra enkelt utformade lisener vars fyllningar har formen av höga och smala rundbågar. Undertaket utgörs av ett vitmålat kassettak med förgyllda detaljer. Läktaren nås via en trappa i långhusets nordvästra hörn. Sedan 1980-talet finns underbyggnader klädda med vitmålad stående panel som bland annat inrymmer wc, väntrum och förråd. Sakristian i koravslutningen avskiljs förutom av altarskranket från kyrkorummet genom en högrest rundbågig tribunbåge. Trots att koravslutningen exteriört är tresidig är sakristians planform halvrund. Golvet är belagt med ett gråmålat brädgolv och väggarna är slätputsade och målade med blågrön organisk färg. Innertaket utgörs av ett kassettak enligt samma princip som i kyrkorummet. Framför östentrén finns ett vindfång målat i ljusgrå kulör vars väggar och dörrblad har profilsågade ramverk, en utformning som går igen i altarskrankets baksida som har inbyggd förvaring. Tornrummet som nås via det utvändiga trapptornet har obehandlat spontat brädgolv, och murverken är tunt putsade och vitmålade. Rummet har en takhöjd på omkring 6 meter, och taket utgörs av klockvåningens golvbjälklag. Centralt i tornrummet finns en äldre klockringningsanordning. Här vinns även två bänkdörrar. Utmed norra och östra väggen löper trätrappor vidare upptill klockvåningen. Från det östra trapploppet nås även ingången till kyrkvinden som sker genom en mindre rundbågig muröppning med branddörr. Vinden har gångbroar och belysning och kyrkorummets innertak är isolerat med papptäckt mineralull. Takstolskonstruktionen av kantskrädd och till stora delar dymlad furu är av svensk typ. Klockvåningen upptas av klockbocken i furu där kyrkans två klockor hänger. Rummets golv och väggar har samma utförande som i tornrummet. Tornets korstak har stick- och språngstolar kring en hjärtstock som vilar på diagonala horisontalband. Förbindningarna är delvis bultade. Inredning och inventarier Lövestads kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning och inventarier. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan, troligen ritade av kyrkans arkitekt C.G. Brunius. Altaret utgörs av ett blockaltare av vitmålade träskivor. Altarskranket mot sakristian fungerar även som altaruppsats, där en centralt placerad svartmålad nisch som kröns av ett klöverbladskors ger utrymme för en kopia av Thorvaldsens Kristusstaty som 1917 ersatte ett ursprunglig altarkors. Skranket är i övrigt uppbyggt som ramverk med fyllningar, vilka indelas av en rundbågearkad med joniska engagerade kolonnetter och kröns av ett figursågat listverk med skurna trepass eller liljor. Fyrklöver och franska liljor förekommer även som utsmyckning. På ömse sidor om altaret finns tapetdörrar till sakristian. Färgsättningen går i två grå kulörer med förgyllda detaljer. Altarringen med framskjutande halvrunt mittparti är utformad som en genombruten trifoliebågearkad med stiliserade joniska pilastrar. Hand- och knäfall är stoppade och klädda med rött tyg. Grindar återfinns på ömse sidor om det halvrunda mittpartiet. Färgsättningen går likt altarskrank m.m. i två nyanser av grått med detaljer i förgyllning. Predikstolen är placerad i mötet mellan norra korsarmen och koravslutningen och nås via en kort trappa från altarringen. Den sjusidiga korgen är uppbyggd likt altarskranket, med ramverk och fyllningar som inramas av rundbågemotiv med joniska engagerade kolonnetter. Mellan kolonnetternas socklar finns fyllningar med fyrklöver i hålrelief. Korgen avslutas nedtill av en rundbågig lambrekäng med skurna trepass eller liljor och vilar på ett klockformat understycke med åttasidig fot. Den enkelt profilerade överliggaren är delvis stoppad och klädd med rött tyg. Baldakinen över predikstolen är åttasidig är uppbyggd med listverk med samma utformning som korgens lambrekäng. Undertaket är fältindelat med en centralt hängande förgylld duva. Ovanpå detta finns ett klockformat överstycke i genombruten spjälverkskonstruktion som kröns av en knopp med akantusblad. Färgsättningen går likt stora delar av den övriga fasta inredningen i två grå kulörer med förgyllda detaljer. Dopfunten i sandsten som tillverkades 1938 är placerad i korsmitten. Den runda cuppan pryds av inskription och repstav. Foten är konisk med vulst och vilar på ett cirkulärt fundament. Kyrkans romanska dopfunt såldes vid rivningen av den medeltida kyrkan och finns numer på Statens historiska museum i Stockholm. Den slutna bänkinredningen flankerar mittgångarna i långhus och korsarmar. De låsbara dörrarna och ryggstöden är uppbyggda som ramverk med fyllningar medan gavlarna är släta. Bänkarna är försedda med psalmbokshållare och fotstöd. Färgsättningen går i två grå nyanser med detaljer i rött samt två blå kulörer. Nuvarande färgsättning tillkom vid Torsten Leon-Nilsons restaurering 1958, innan dess var bänkarna liksom sannolikt stora delar av den övriga inredningen i trä mörkbetsad eller ådringsmålad. Orgeln med 22 stämmor fördelade på två manualer plus pedal är tillverkad 1959–60 av Wilhelm Hemmersam i Köpenhamn. Vissa stämmor är återanvända från den tidigare orgeln byggd av A. Mårtenssons orgelfabrik AB i Lund 1932. 1992 tillkom nytt spelbord tillverkat av Mårtenssons. Orgelfasaden från 1875 som tillhörde den ursprungliga orgeln av A.V. Lundahl i Malmö, är arkitektonisk uppbyggd med förhöjt mittparti och synliga pipfält som indelas av engagerade joniska kolonner och rundbågefriser. Entablementen kröns av urnor och figursågade listverk med skuren dekor. Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Storklockan är gjuten av Magnus Kiellström i Malmö 1790 och bär dekor i form av akantus- och bladbårder, inskription samt Gustav III:s monogram under en strålsol. Lillklockan från 1461 är helgad åt Rex Gloriae (ärans konung) och pryds av textband. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör nämnas en mässhake, en oljemålning med motivet Passionshistorien samt en ljuskrona tillverkad vid Skultuna mässingsbruk, samtliga från 1700-talet. Den sistnämnda donerades av kyrkoherde Christopher Brock och dennes hustru Anna Giertsdotter Uppendick, över vilka det finns en minnestavla på södra långhusväggen i form av en broderad duk i linne. |
