Stäng fönster SIMRISHAMN BOLSHÖGS KYRKA 1:1 - husnr 1, BOLSHÖGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BOLSHÖGS KYRKA (akt.) | |
| 2017-09-26 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Västportalen utgör kyrkans huvudentré och leder in till en förhall/vapenhus med enkel möblering av hängare, en bänk och ett litet bord. En inbyggnad av lackade furubrädor upptar hela norra sidan med dörrar in till vindstrappan, elcentral och förråd. Ett par gravstenar av kalksten sitter kramlade mot ytterväggarna i syd-västra hörnet. Golvet är lagda med komstakalksten och väggarna är putsade och vitmålade. Innertaket är ett ljust gråmålat brädtak. Långhus upptas i sin helhet av två bänkkvarter med mittgång emellan. Golvet under bänkkvarteren är av gråmålade brädor. Mittgången är lagd med kvadratiska gula klinkerplattor vilka kan ha tillkommit på 1930-talet. Bänkinredningen når fram till en bred rundbåge i muren mellan långhus och korsarm. Långhuset täcks av två spetsbågiga kryssvalv. Valvbågarna är slagna med följdskift och ribborna har kvadratisk genomskärning som smalnar av något mot valvpilastrarna. Pilastrarna är tresprångiga och kragbanden utförda med en snedfas mellan två utkragande tegelskift. De två östra valvpilastrarna är uppmurade på fundament som troligen utgör rester av sidoaltare från den katolska tiden. Väggarna och valven är putsade och vitmålade i hela kyrkan. Kyrkans kor är inrymt i korsmitten mellan korsarmarna. Golvet i korsmitten är lagt på samma nivå som i långhuset men består av åttakantiga gula tegelplattor med röda hörnstenar. Golvet bör vara från kyrkans ombyggnad på 1800-talet. Kyrkans altare står uppställt mot ett korskrank i bågöppningen till sakristian. Valvbågen mellan kor och sakristia har en bred rundbågig form liksom bågöppningen till långhuset. Altargolvet ligger ett steg över korgolvet och begränsas av en altarring. Vid altarringens södra sida står predikstolen från 1800-talet med uppgång via en brant trappa från andra sidan korskranket. Kyrkans gamla predikstol har sin plats i korsmittens sydvästra hörn intill bänkarna och dopfunten på norra sidan, i dess nordvästra hörn. Korsarmarna och korsmitten täcks av tre rundbågiga kryssvalv. Ribborna har kvadratisk genomskärning och pilastrarna är tresprångiga. Kragbandens uppbyggnad är snarlik långhusets medeltida valv men något enklare och med profiler dragna i puts. Södra korsarmen delas av från korsmitten med en skärmvägg som kan vikas ihop. Vikväggen är tillverkad av ett skivmaterial med en krönlist av korsprydda spetsbågar. Golvet i södra korsarmen är lagt med brädor och en mittgång av tegel liksom i korsmitten. Bänkarna är borttagna i korsarmarna och endast ett par bänkar står kvar mot södra väggen. Övriga bänkar har ersatts med några stolar och bord. Den norra korsarmen upptas av kyrkans orgel på ett något förhöjt trägolv. Två dolda dörrar i korskanket leder in till sakristian. Golvet i sakristian är av trä korskrankets östra sida är gråmålat. Sakristian täcks av ett trekappigt valv utan ribbor. Liksom övriga delar i kyrkan är väggarna och valven putsade och vitmålade. Intill den södra dörren till koret finns dörren till predikstolstrappan. Från vapenhuset i tornets bottenvåning leder trappan upp till tornets övre våningar. Intill trappan upp till andra våningen finns ett våningsplan med låg takhöjd vilka används till förvaring. Från andra våningen finns ingång till långhusvinden via en sekundär dörröppning i östra tornmuren. En trästege leder upp till klockvåningen, tornets övre våningsplan. I klockvåningen hänger kyrkans två ringklockor i en klockstol av fur. Taklag över tornet består av fur och tycks relativt sentida. Långhusets vind består av takstolar av fur och ek, delvis senmedeltida. Takstolar-nas är kompletterad och förstärkta men en ursprunglig konstruktion har bestått i sparrar med två nivåer hanband, en kryssförsträvning samt stödben och stickbjäl-kar på två remstycken vid murkrönen. Det äldre ekvirket är grovt bearbetat och mycket kvistigt och har nätta proportioner. Takstolsvirkets bearbetning och märk-ningen av takstolarna har en senmedeltida karaktär. Senare har stöttor under kryssträvorna tillkommit på en längsgående styrbjälke med stöttor till sparrarna. Framför allt mot öster har takstolarna ersatts av nytt virke av furu. Inredning och inventarier Altare Kyrkans altare är sannolikt samtida med kyrkans förlängning 1869 och består av ett ramverk av grönmarmorerat trä med spegelfyllningar. Även altarskivan är av trä. Altaruppsats Altaruppsatsen består av ett korskranket från 1869 som avgränsar sakristian från koret. Skranket är utfört i trä och består av ett ramverk med dekor i form av en arkad av smala pilastrar med mångpassbågar som bär upp med ett rikt utskuret krönlistverk av kölformade spetsbågar genombrutna av fyrpassformer och krönta av små kors. Infattat i korskranket, mitt över altaret sitter en altartavla i alabaster utförd på 1550-talet av Antwerpenskolan. Tavlan föreställer Jesu uppståndelse och motivet är utfört i relief. Alabastertavlan omfattas av en ram i trä med utskurna växtslingor med grönmålade löv. Över och vid sidorna av trätavlan som når upp över korskranket finns genombrutna växtslingor av trä. Träramen är målad i samma vita färg som korskranket. Alabastertavlan är sannolikt ett senare tilllägg till korskranket då ramen inte är integrerad i korskranket utan monterad ovanpå denna. Altarring Altarringen består av en halv sfär med raka sidor in mot korskranket. Ringen är uppbyggd på en grönmarmorerad sockel av trä med smala svarvade och vitmålade balusterdockor och sammetsklädda knäfall och handfall/överliggare. Predikstol I korets sydöstra hörn står en predikstol från kyrkans ombyggnad 1868-69. Predikstolen består av en cylinderformad korg med nätt profilerat listverk i underkant och överliggare samt karnisformad undersida på en smal träpelare. I korgens sidor finns en mycket enkel, utanpåliggande dekor av kvadratiska ramar med kristna symboler i form av en kalk, kors och urna. Predikstolen är målad i vit oljefärg med bronserade och förgyllda detaljer. Kyrkans äldre predikstol står i sydöstra hörnet av långhuset och är från 1600-talets första hälft. Predikstolskorgen har vertikala sidor indelade med kolonnetter som bär upp ett entablement med svart inskriftstavla och text i guld. Inskriften talar om att predikstolen målades om år 1708. Mellan kolonnetterna i korgens sidor finns framställningar av evangelisterna och adelsvapnen till Rosenkrans och Grubbe. Korgen står på ett sentida fundament av svartmålat trä. Predikstolen togs bort när kyrkan byggdes om på 1800-talet och återplacerades i kyrkan 2003. Delar av predikstolens skulptur är rekonstruktioner såsom en del änglahuvuden och kolonetternas kapitäl. Kompletteringarna är av omålat trä. Dopfunt Dopfunten tillhör en grupp dopfuntar som konsthistoriker Lars Tynell benämner Blentarpsgruppen. Dessa dopfuntar är framför allt representerade i sydöstra Skåne. Dopfunten i Bolshög har en cuppa av sandsten och foten är av kalksten. Cuppan har kittelformig urholkning med uttömningshål. Cuppan har cylindrisk form med en dekor i form av en rundbågsarkad i låg relief, undersidan är rundad och dekorerad med godronnering, ett slags rundat veckmönster. Skaftet och foten är rund med hörnflikar nederst och står på en fyrkantig hörnplatta. Till dopfunten hör ett mässingsfat vilket tros vara senmedeltida. Bänkinredning Kyrkans har en mycket enkel öppen bänkinredning av ljust olivgrönmålat trä. Ryggpartiet består av en bräda mellan gavlar med raka sidor och karnisformad ovankant. Fotstöd och bokstöd sitter på bänkarnas baksidor. Bänkarna är sannolikt från 1869-69 och var ursprungligen ekådrad. År 1944 byggdes bänkarna om och målades om. Orgel Kyrkans orgelverk är från 1956 tillverkat av Troels Krohn, Hilleröd, Danmark. Fasaden är från 1855 och köptes in till Bolshögs kyrka 1890 från Glemminge kyrka. Fasaden består av ett synligt pipverk ordnade i tre pelarformer med två lägre partier emellan. Upptill dekoreras pipverket av träfasaden med rundbågsdekor- fyrpassformer och andra medeltidsinspirerade ornament. Överst kröns pelarformerna av stora kronor. Fasaden är målad i vitt med detaljer i blått och guld. Piporna är numera stumma men har till största delen ursprungligen varit ljudande. Klockor Kyrkan har två ringklockor. Stora klockan är av malm och genom en inskrift daterad till 1590. På klockan finns en inskription som omtalar Axel Rosenkrans på Glimminge. Klockkläppen är signerad 1733 och HR, vilket sannolikt åsyftar Hans Andersen Rosencrantz på Glimminge. Lillklockan gjöts 1914 av M O Ohlsson, hovklockgjutare i Lübeck. Även denna bekostades av kyrkans patronus, som då var fru A. Rosenkrantz på Glimmingehus. Övrigt I vapenhuset finns en gravhäll efter kyrkoherden till Vallby och Bolshög Johannes Roth från 1736 vilken tidigare har legat i golvet till det gamla koret. Ytterligare ett par fragmentariska gravhällar finns i vapenhuset varav det ena är från omkring 1620. Flera ljuskronor finns i kyrkan varav den äldsta av malm är från 1741. Nummertavlor från 1800-talets mitt hänger i tvärskeppet och i långhuset. |
