Stäng fönster SIMRISHAMN GLADSAX 134:1 - husnr 1, GLADSAX KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GLADSAX KYRKA (akt.) | |
| 2018-04-05 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Huvudingången till kyrkan från väster leder in till en förhall/vapenhus i tornets bottenvåning. Utrymmet täcks av ett högt rundbågigt kryssvalv utan ribbor, möjligen ursprungligt, vilket utgår från murarna utan valvpilastrar. Förhallen är spartanskt inredd med golv av stora kalkstensplattor samt putsade och vitkalkade väggar och valv. Längs södra muren leder en brant trätrappa upp till tornets övre våningar. Mot vapenhusets norra mur står ett epitafium av kalksten från 1731 över pastor Nicolaus Nyman och hans hustru Anna Catharina Brinc. Epitafiet består av en rektangulär tavla med ett halvrunt krön och är rikt behuggen med dekor i relief samt målad i gult, svart, guld, ljusblått och gråvitt. Nedre delen består av en inskriftstavla omgiven av puttis och däröver finns ett större figurmotiv föreställande Jesu uppståndelse. Krönet föreställer Kristus världshärskaren omgiven av akantus. Mot den södra muren står en hög obeliskformad minnessten av kalksten från 1802 över ynglingen Gustaf Vallentin Bergklint, född 1782 och död 1802. Gustaf Bergklint var son till kyrkoherden och skalden Olof Bergklint. I tornbottenvåningens västra sida finns en rundbågig murnisch som tidigare bör ha varit en öppen valvbåge till långhuset, en så kallad tornbåge. Tornbågen kan vara en sekundär murupptagning som gjordes när tornet bygges till kyrkans västra gavel. Valvbågen har en oregelbunden form med någorlunda raka sidor med en något vidare valvbåge ovanför. Numera är öppningen delvis igenmurad med en mindre, rundbågig dörröppning in till långhuset. Dörren består av en gråmålad pardörr, upptill försedd med fönsterglas. Rundbågsvalvet över dörren är igensatt med gråmålade brädor. Långhuset består av tre valvtravéer med orgelläktare i väster och i övrigt inrett med bänkar vid sidorna av en mittgång. Golvet i långhuset är gjutet av betong och rester av kvadratiska golvplattor i svart och vitt finns bevarade under en röd gångmatta. I bänkarna ligger ett lackat brädgolv. De höga rundbågsformade fönsteröppningarna har raka smygar och fönsterbänkar täckta med kalksten. Valven över långhuset är från medeltiden och slagna någon gång kring 1400-talets början innan de, någon gång kring 1450-75, bemålades av Vittskövlegruppen. Valven har en för tiden sedvanlig utformning med fyrsidigt formade valvribbor slagna med följdskift, spetsbågiga gördel- och sköldbågar som utgår från tresprångiga pilastrar. Pilastrarnas kragband är utförda med en vulst nederst, en snedfas och därefter ett utkragande skift. Valvribborna är målade med spjutspetsdekor, schackrutor eller sicksackdekor i omväxlande grått och vitt och rött och vitt. På valvbågarnas undersidor syns olika växtslingor. Valvkappornas dekor består av olika scener från bibeln målade i en fyrpassform högst upp i valvtravén. Svicklarna, de trekantiga ytorna nederst mot valvpelarna, dekoreras av olika figurer och fantasiblommor. Motiven i valven är hämtade från gamla testamentet och består från sydost i östra valvkappan och klockvis mot nordost av scener från skapelseberättelsen, syndafallet, det första arbetet och berättelsen om Kain och Abel. På norra väggen i västra valvtravén finns en fragmentarisk målning möjligen föreställande de sovande lärljungarna i Getsemane. Valvmåleriet ger uttryck för ett Horror Vacui (rädsla för tomrum) då det är utfört som en heltäckande matta där de tomma ytorna mellan figurmotiven är fyllda av små stjärnornament eller växtslingor. En orgelläktare upptar hela långhusets västra valvtravé. Läktaren är uppbyggd av ett korsande bjälklag uppburet av träpelare i fyra rader. Den främre delen når ett stycke in i andra valvtravén från väster och utgör en senare förlängning. Läktar-barriären består av en träpanel som sträcker sig mellan ytterväggarna i norr och söder. Panelen är målad i ljust grått med en gråmålad sockel och rundbågsfris upptill samt en röd linje i ovankant och underkant. Pelarna har samma färgsättning. Pelarnas mittparti har fasade hörn som breddas upptill till kapitäl med en skuren blomdekor. Under läktaren är långhusets västra sida avdelad från långhuset genom inbyggnader på var sida om mittgången. Den norra inbyggnaden utgör handikapp-wc och i söder finns ett förråd intill en trappa som leder upp till läktaren. Uppe på läktaren står kyrkans orgel med spelbordet framför. Långhuset avslutas mot öster av den medeltida triumfbågsmuren. Den ursprung-liga valvöppningen till koret, triumfbågen, är däremot inte bevarad då öppningen i gavelmuren har breddats till en valvbåge med spetsbågig form. Sedan ombyggnaden på 1800-talet leder öppningen in till transeptet, eller korsarmarna, med dess korsmitt. Valven i korsarmarna är slagna utan följdskift och med närmast rundbågsformade gördel- och sköldbågar. I övrigt är de utförda på samma sätt som långhusvalven vad gäller pilastrar och kragband. Valvet i korsmitten är bemålat med kopior av målningarna i västra travén medan övriga väggar och valv i tvärskeppet är vitmålade. Golvet i tvärskeppet är lagt med slipade rektangulära kalkstensplattor som ligger ett steg över långhusgolvet. Trappsteget mellan korsmitten och långhuset markeras med en skrädhuggen kalksten. Markeringar av samma slag finns även där bänkarna tidigare stått i södra korsamen och i ett mittstråk i norra korsarmen. Dopfunten som står i korsmitten, markeras i golvet av en åttkantig stenläggning. Dopfunten står framför långhusets norra bänkkvarter medan korsmittens södra sida upp-tas av predikstolen av vitkalkad ek. Norra korsarmen möbleras numera med lösa stolar samt några bänkar, dels från 1960-talet och dels från kyrkans 1800-talsnredning. Några träskulpturer från en äldre altaruppsats står uppställda mot väggen. Skulpturerna föreställer evangelisterna. I södra korsarmen finns en barnhörna och några bänkar. Mot västra väggen är två gravhällar kramlade. Den ena är från år 1789 och är sannolikt en gravsten tillverkad av stenhuggarsläkten Appelgren i Tommarp. Den andra gravhällen är från 1555 och tillhör länsmannen i Gladsax och riddaren Knud Bilde. En gravsten efter pastor Olof Berg Klint (död 1805) samt hans hustru Fredrika Lovisa Lind står på golvet mot norra väggen och på södra väggen sitter ett Series Pastorum. Intill predikstolen står kyrkans gamla klocka från 1586. Kyrkans kor är beläget vid korsmittens östra del och begränsas mot väster av altarringen som är belägen intill de östra valvpelarna. Altaret med altaruppsatsen står öster om valvöppningen till sakristian. Valvöppningen har samma utförande som valvbågen mellan långhus och korsmitt. Altargolvet och sakristians golv ligger ett steg över korsmitten och begränsas mot väster av altarringen. Koret och sakristian är enkelt inredda. På baksidan av altaruppsatsens sidopartier finns skåpsutrymmen vilka bildar en nisch kring ett enkelt prästaltare med altarskiva av trä. Vid den östra väggen leder ytterdörren ut till kyrkogården. Rundfönstret över dörren och två fönster mot norr och söder ger mycket ljus i sakristian. Valvet över sakristian är ett ribbvalv med tre valvkappor som utgår från yttermurarna. Valv och väggar i sakristian är putsade och vitkalkade. Tornets andra våning är ett oinrett utrymme som används till förvaring och som uppgång till klockvåningen. Utrymmet har putsade väggar och golvet är lagt med brädor ovanför valvet till första våningen. En hel del äldre inventarier från 1800-talet förvaras på andra våningen såsom predikstol, altaruppsats och dopfunt. I norra mursidan syns tornets enda bevarade fönsteröppning vars yttre muröppning är igensatt. Öppningen är liten med inåt skrånande smygar. I söder syns murnischen till en ursprunglig, stickbågig ingång till tornets övre våningar. Öppningen är delvis igenmurad med ett litet rundfönster. I östra sidan leder en öppning in till kyrkvinden. Även klockvåningen har putsade väggar och golv av brädor. Klockvåningen upptas av klockstolen för kyrkans två klockor. Klockstolen består av försträvade stolpar av furu. På tornvinden ovanför klockvåningen finns en inbyggnad för kyrkans tornur. Taklaget över tornet är sentida och av furu. Ingången till kyrkvinden från tornets andra våning är genom en stor rektangulär, ursprunglig öppning avtäckt av ett stort stenblock. Vinden är oisolerad och valvens ovansida ligger fritt utan vindsbjälklag. Svicklarna mellan valv och murar är i långhuset igenfyllt med byggmaterial, av tegel och murbruk och endast litet av yttermurarnas övre del är synliga. I långhusets murverk syns en skillnad mellan långhusets äldsta murverk av jämnt tillhuggna stenblock och det mer ojämna murverket i långhusets senare förlängning. Taklaget till långhus, korsarmar och sakristia är i sin helhet ett sentida taklag av furu. Inredning och inventarier Altare Kyrkans altare är från 1961, ritat av Torsten Leon-Nilson. Altaret är utfört som ett blockaltare och murat av Komstakalksten. Altarets sidor är murade av krysshamrade stavformad murstenar medan hörnkedjorna består av slätare och ljusare kalk-sten. Altarskivan består av tre kalkstensskivor. Altaruppsats Altaruppsatsen består av en oljemålning med en ram av oljad ek från 1961. Oljemålningen är från 1729 utförd av Matthias Stenberg och föreställer Jesus på korset. Målningens infattning i ramen har rundbågsform och ramen har en rak avslutning upptill krönt av en skulptur föreställande lammet och korsfanan. Vid sidorna av tavlan och dess ram finns lägre sidopartier av oljad ek, rakt avslutade och utan dekor. Lammet och korsfanan kommer från en altaruppsats från 1800-talet vilken förvaras på tornets andra våning. Den gamla altaruppsatsen är utförd i nygotik av ådringsmålat trä. Den består av en rakt avslutad ram med pilastrar vid sidorna av en rundbågsformad inramning för altartavlan. Ett stor kors av trä finns också på tornvinden som tidigare kan ha stått på altaret. Altarring/knäfall Framför koret finns ett knäfall/altarring av kalkad ek från 1961 ritad av Torsten Leon-Nilson. Altarringen består av ett knäfall täckt av rött tyg samt ett räcke av kalkad ek. Räcket har glest placerade balusterdockor med cylindrisk form och en rak överliggare. Predikstol Kyrkans nuvarande predikstol är från 1961 och ritades av Torsten Leon-Nilson. Predikstolen är av kalkad ek och har kvadratisk planform med avfasade hörn och dubbla hörnstolpar vilka utgör korgens benställning. Korgens sidor täcks av en stående brädpanel. Den södra sidan är öppen och försedd med trappa med slutet räcke. En äldre predikstol med trappa förvaras på tornets andra våning och är utförd i nygotik i samma stil som den gamla altaruppsatsen. Dopfunt Dopfunten från 1961 är av skrädhuggen sandsten och sannolikt formgiven av Torsten Leon-Nilson. Funten består av ett högt åttasidigt skaft med uppåt avsmalnande, raka sidor. Skaftet avslutas av en platt skaftring. Cuppan har nedtill en rund form medan cuppans övre del har fasade sidor som bildar en åttakantig form. Upptill har cuppan en skråfasad kant och cuppan har invändigt en kittelformad urhuggning. Ett runt mässingsfat hör till funten. En äldre dopfunt från 1800-talet står på tornets andra våning. Dopfunten är utförd i gjutjärn med dekor av änglahuvuden, bladdekor bårder och listverk. Foten är åttkantig med en vid, rund cuppa och målad i en grönbrun marmorering. Bänkinredning Kyrkans bänkinredning är från 1961 och ritades av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Bänkarna är av kalkad ek och har en enkel avskalad form. Ryggarna är täckta och rakt avslutade med stickbågsformade gavlar på båda sidor. I gavlarnas utsidor finns en rutdekor av frästa linjer målade i rosa och vitt. Några bänkar från 1800-talets bänkinredning står ännu kvar i kyrkan. Dessa har ornamenterade gavlar och ryggar uppbyggda i ramverkskonstruktion med tre fyllningar. Bänkarna är numera gråmålade men bör ursprungligen ha varit ekådrade. Orgel Redan 1747 fick kyrkan en orgel med 4 stämmor tillverkad av Gustaf Gabriel Woltersson i Glimåkra. Kyrkans nuvarande orgel är en pneumatisk orgel från 1938 tillverkad av M J & H Lindegren i Göteborg. Lindegren förenklade också den då befintliga orgelfasaden. Orgelfasaden har en enkel form och består av synliga pi-por och slät nederdel. Piporna saknar inramning och är ordnade i ett högre, spetsigt, mittparti och lägre sidopartier. Den släta nederdelen är målad i ett rött band nedanför piporna och nederst i vitt. I fasaden ingår äldre återanvända pipor från en äldre orgel tillverkad av Sven Fogelberg 1888. Klockor Tre klockor finns i kyrkan. Den stora klockan i tornet är från 1960 och den lilla från 1777. På den lilla klockan finns en dekor av S:t Jakob. En äldre klocka från 1586 som inte längre är i bruk står i södra korsarmen. Klockan donerades till kyrkan av Hans Spiel, ämbetsman på Gladsaxe hus. Övrigt I kyrkan förvaras några träskulpturer föreställande de fyra evangelisterna i bemålat trä. Skulpturerna har sannolikt ingått i en äldre altaruppsats, kanske från 1700-talet. Kyrkans tornur är möjligen från 1883 och ännu i bruk. |
