Stäng fönster SIMRISHAMN HAMMENHÖG 116:1 - husnr 1, HAMMENHÖGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HAMMENHÖGS KYRKA (akt.) | |
| 2017-07-26 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Tornets bottenvåning utgör kyrkans vapenhus eller entréhall med ingång från väster. Denna del av kyrkan är den enda kvarvarande byggnadsdelen av den gamla kyrkan och möjligen medeltida. Tornets bottenvåning täcks av ett tunnvalv av tegel med vederlag i södra och norra väggen. Valvets ovansida är synligt från andra våningsplan medan insidan är putsad och vitmålad likt övriga väggar i vapenhuset. Golvet består sedan en renovering 2004 av kalksten men har tidigare varit lagt med viktoriaplattor. En rundbågig dörröppning leder in till kyrkorummet i öster. Kyrkorummet är indelat i tre valvtravéer ribbvalv med koret i det östra. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Valvens bågar är slagna i rundbågig form med följdskift utmed gördel och sköldbågar, högt sittande kragband och ribbor med kvadratisk genomskärning. Den fasta inredningen i kyrkorummet är enhetligt målad i ljus grått med detaljer i rött och guld. De två västra valvtravéerna och en del av östra kryssvalvet upptas av bänkar med mittgång. En läktare finns också över den västra valvtravén med uppgång vid den bakre väggen i kyrkan. Läktaren bärs upp av två rader åttkantiga pelare med enkla profilerade kapitäl. Läktarbarriären består av ett ramverk med spegelfyllningar med en lyra i mitten. Läktaren är liksom orgelfasaden målad i grått med förgyllda detaljer. Mittgången fram till koret är lagd med viktoriaplattor i grått och svart rutnätsmönster med en smal bård utmed sidorna. Golvet i koret består av kalkstensplattor beläget ett par steg över långhusets golvnivå och har utökats något mot väster. Kyrkans predikstol står i korets nordöstra hörn och dopfunten på korets andra sida. Altaret och altartavlan står tillsammans med altarskranket i gränsen mellan kyrkans tresidiga sakristia och koret. Altarskranket bildar en skärmvägg mellan sakristian och koret som slutar i höjd med valvens kragband. Sakristian bakom altarskranket är enkelt inredd med en gråmålad skåpsinredning. Kyrkans vindsutrymme är endast tillgängligt genom luckor i yttertaket. Tornets övre våningar nås via den utvändiga entrén på tornets södra sida. En trappa med höga steg avtäckta med gamla gravstenar leder upp till tornets andra våning. Trappuppgången i muren är fint murad med runda valv i trappstegsavsatser. Vid uppgången till tornets andra våningsbjälklag passerar man tunnvalvets ovansida som ligger ett stycke under träbjälklaget. Valvet är murat av rött tegel i en halvstens tjocklek. I andra våningsplan står en äldre mekanisk klockringningsanordning. En enkel trätrappa leder upp till klockvåningen från andra våningsplan. Klockvåningen upptas av klockstolen med de två klockorna. Klockstolen är sannolikt från 1800-talet. Väggarna i tornets övre våningar är i sin helhet putsade och vitmålade. Inredning och inventarier Altare Altaret är från 1860-talet, och ritat av O A Mankell enligt kyrkans underhållsplan. Altaret består av trä med släta speglar och profilerat ramverk målat i beige kulör med förgyllda lister samt en mörkgrå sockel. Altaruppsats Kyrkans altartavla är från 1868-69 och består av en oljemålning på duk med ram av trä målad i grått och guld. Målningen är utförd av Bengt Nordenberg och föreställer Jesus bedjande i Getsemanes örtagård. Ramen är arkitektoniskt uppbyggd med skuren bladdekor, kannelerade pilastrar vid sidorna och krönt av ett gaveltympanon. Altarring Altarringen är från 1860-talet och utförd i nyklassicistisk stil. Ringen är i öster sammanbyggd med korskranket och omsluter altaret helt med dörrar in från sidorna. Räcket är uppbyggt av svarvade balusterdockor med skuren bladdekor målat i grått och guld. Knäfallet är täckt av röd sammet. Predikstol Kyrkans predikstol och baldakin från 1848 är av målat och förgyllt trä troligtvis ritad av C. G. Brunius. Predikstolen och baldakinen är utförd i nyromansk stil. Korgen och foten har åttkantig planform med raka sidor. Sidorna är uppbyggda av spegelfyllningar dekorerade av stilornament såsom rundbågar och trepass. Fotens spegelfyllningar är grönmarmorerade medan korgens fyllningar är röda. Övriga delar såsom ramverket och listverk är gråmålade med förgylld dekor. Baldakinen har också åttasidig planform uppbyggd på liknande sätt, med trepass- och sicksackbårder. Överst på listverket finns små tornliknande fialer och på baldakinens underkant svarvade knoppar. Under baldakinen hänger en vit duva. Dopfunt Kyrkans dopfunt är av gotländsk sandsten och har dateras till omkring 1170-1215. Dopfunten tros vara huggen av stenmästaren Sighraf verksam på Gotland. Cuppan är rund med raka sidor och konisk undersida. Upptill på cuppan finns en huggen dekor i låg relief föreställande scener från Jesus barndom. I ovankant och mellan cuppans undre och övre del finns en huggen repstav och på cuppans undersida finns ett växtornament. Foten har kvadratisk form med hörnfigurer föreställande Maria och Jesusbarnet. en man med sex huvuden i sitt knä samt möjligen Petrus och Paulus. Mellan figurerna framställs olika djur bland annat korslammet och en hjort. Bänkinredning Bänkinredningen består av öppna bänkar enligt kyrkans underhållsplan från tidigt 1900-tal. Ryggarna är utförda med spegelfyllningar och målade i rött medan övriga delar är gråmålade. Gavlarna är utförda med ett kraftigt listverk upptill, spegelfyllning på sidorna och nedtill genombrutna med två rundbågar. I spegelfyllningen finns en skuren dekor i form av en cirkel och en stjärna målad i rött och guld. Orgel Kyrkans nuvarande orgel byggdes kring 2001 av Mårtenssons orgelfabrik med Hans Hellsten som sakkunnig. Orgeln har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelhuset är från 2004 med en fasad tillverkad för en orgel byggd 1868 av Carl August Johansson, Hovmantorp. Fasaden är uppbyggd av stumma pipor i två nivåer med rundbågsarkad i mitten, tureller vid sidorna och en trekantsgavel upptill. Fasaden är gråmålad med förgyllt listverk och kröns upptill av voluter och en lyra. Spelbordet är av mahogny och står vid orgelhusets norra sida. Klockor Storklockan som hänger i tornet gjöts av M. & O. Ohlsson, Ystad. 1938. Lillklockan är från och 1500-talet och har inskriften "Si Deus pro nobis contra nos. Anno Domini 1575. Hielmicke Ååtesen.". En gammal klocka togs ned 1938 och hängdes 1969 upp i Mariakapellet väster om kyrkogården. Klockan är från 1400-talet och har en inskrift i munkstil innehållande Elisabets hälsning till Maria. Klockan har ett klockgjutarmärke i form av en snedställd sköld med krona, vilket utmärker mästaren Herman, även borgmästare i Lund. Övrigt En fattigstock från 1851 av järnbeslaget trä står vid ingången till långhuset. I långhuset hänger nummertavlor av trä med förgylld inramning i nygotik. En ram av profilerat trä med Christian IV:s krönta monogram hänger i vapenhuset. En kista från 1696 av dubbel järnplåt med korkfyllning står numera i bårhuset. Kormattan vävd i röllakanteknik är från 1950. |
