Stäng fönster SIMRISHAMN HANNAS 56:1 - husnr 1, HANNAS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HANNAS KYRKA (akt.) | |
| 2017-07-28 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Ingång till kyrkan är numera från tornets norra sida som leder in till ett ”vapenhus” eller förhall till kyrkan. I förhallen finns skåp för förvaring och elcentral samt en trätrappa till tornets övre våningar. Inga fönster finns till utrymmet. Golvet är lagt med stora kalkstenshällar av komstatyp. Väggarna är putsade och vitkalkade. Taket utgörs av det andra våningsplanets brädgolv och bjälklag vilket bärs upp av pelare i förhallen. Bjälklaget, pelarna och övriga snickerier i förhallen är gråmålade. Mot öster leder en rundbågig ursprung dörröppning in till långhuset med en spegeldörr mot tornet. Kyrkorummet är relativt litet med högt sittande fönsteröppningar med vida skrånande smygar i valv och långhus. Långhuset är valvslaget med två travéer höga spetsbågiga valv från sent 1300-tal eller 1400-talet. Valven utgår från tresprångiga pilastrar med högt sittande kragband. Kragbanden består av en vulst, en snedfas och ett utkragande skift. Gördel- och sköldbågar har kvadratisk genomskärning och är slagna med följdskift och överst möts de i en kvadratisk slutsten. I valvkapporna finns skvallerhål och i västra valvtravéns sydvästra valvsvickel finns en äldre brädlucka till långhusvinden som inte används längre. Valven har en halv tegelsten tjocklek och är putsade och vitkalkade med undantag av en draperimålning från 1700-talet som upptar långhusets sydöstra hörn och ramar in fönstret på södra mursidan. Målningen är utförd som ett rikt draperat tyg med gula kantband, rosetter och tofsar och bildar ett baldakinliknande tak upptill. Långhuset upptas nästan helt av en bänkinredning från 1760. I bänkkvarteren ligger ett trägolv och mittgången är lagd med kalkstenshällar av äldre karaktär än förhallens golv. I mitten av långhuset västra travé har kyrkans ursprungliga ingångar varit. Den södra, igenmurade, portalen avtecknar sig som en tunn ristning under fönstret mot söder. Nordportalen finns ännu bevarad och har en inåtgående plankdörr med kraftigt stocklås på insidan. På dörrens utsida, som tidigare lett mot vapenhuset, finns inskriptionen DIN 4 MART, ett bomärke samt årtalet 1637. Dörren har emellertid en ålderdomlig, medeltida, karaktär framför allt insidan, med en påspikad dekor av cirkel- och rundbågsornamenterade plankor i ett kryss över dörren. Detta förefaller återanvänt och inte helt avpassat till dörren som sannolikt är omändrad eller hopspikad av äldre delar. På insidan finns också ornament i ovankant och ett ålderdomligt ringhandtag. Innanför dörren finns en modern gråmålad dörr till ett WC i södra delen av det gamla vapenhuset. Intill nordportalen finns en trappa till en läktare som sträcker sig över långhusets västra sida, fram till fönsteröppningen vid långhusets södra sida och en läktardel längs norra väggen fram till de mittersta valvpilastrarna. Läktarens stomme förefaller förhållandevis nygjord medan läktarbarriären är från 1700-talet. Stommen består av träpelare med kvadratiskt tvärsnitt som bär upp ett bjälklag delvis infogat i valvbågar och kyrkans murar. Läktaren är målad i samma grå ton som använts i förhallens snickerier med undantag av barriärens målning. Denna är målad i en ljusare, pärlgrå ton med svarta rocailler i spegelfyllningar. Barriären har upptill ett listverk med tandsnittsdekor och nederst en sockel med karnisprofil. Längst fram i långhusets sydöstra hörn står predikstolen med baldakin och trappa. Till predikstolens trappa leder en hög dörr med snidat krön, vilket står framför koret och delvis skymmer det. På motsatta sidan av mittgången står dopfunten. I långhusets sydöstra och nordöstra hörn finns rester av murade sidoaltare. Det norra står ännu fritt medan det södra är beläget under predikstolen. Triumfbågen är relativt låg och smal och är uppbyggd av fint huggen kalkstenskvader vilken framträder under den tunna putsen. Vederlagen är markerade med ett utkragande skråkantat listverk. Korets golv är också av kalksten och har samma nivå som i långhuset. Valvet över koret har samma utseende och uppbyggnad som långhusets med skillnaden att en draperimålning av samma slag som vid predikstolen upptar valvets östra sida och ramar in fönstret mot söder. Ingen ingångsöppning till korvinden syns i valvkapporna som därmed tycks ha saknat ingång även tidigare. Kyrkans altaruppsats från 1600-talet står i den östra gördelbågen på ett förhöjt, gråmålat trägolv som stäcker sig in i absiden. Mot väster avgränsas altargolvet av den tresidiga altarringen. Ett par lågt sittande murnischer finns mot öster i både norra och södra kormurarna. Absiden ansluter till korets gavelmur utan tribunbåge och är öppet till koret vid sidorna av altaret. Sedan valvslagningen utgör valvets gördelbåge en gräns mellan de olika byggnadsdelarna. Absiden täcks av ett hjälmvalv av kalksten och är i sin helhet putsat och vitmålat. Utrymmet är mycket litet och möblerat enbart med en stol och ett litet väggfast bord mot öster under fönstret. Vapenhusets södra del utgörs av ett nybyggt wc med modern karaktär. Toalettutrymmet är byggt helt fristående och innanför de medeltida murarna. Vapenhusets norra del utgör förrådsutrymme. Längs vapenhusets sidor finns murade stenbänkar. Dörren till långhuset har en medeltida karaktär som anpassats upptill för att få plats under nuvarande läktaren. Ingång till kyrkvinden över långhuset är via en sekundär murupptagning i långhusgaveln som nås från tornets andra våning. I östra långhusgaveln avtecknas en tunnvalvformad, putsad yta vilken tycks föregå de senmedeltida valven. Murverket i detta parti är också något förtjockat. Korets, långhuset och tornets taklag innehåller en blandning av sannolikt medeltida och senare virkesdelar. I tornets taklag ingår en takstol som bedöms som ursprunglig och intakt. Absidens taklag har inte undersökts men är troligtvis delvis omgjort. Inredning och inventarier Altare Altaret från 1600- eller 1700-är av trä målat i blågrå marmorering. Framsidan är indelad i tre rundbågar med kannelerade pilastrar och på sidorna finns spegelfyllningar med målade rocailler, troligen utförda av Adam Friedrich Maltzan kring 1760. Altaruppsats Altaruppsatsen är av skulpterat trä med polykrom bemålning. Den består av en predella nederst som bär upp en central tavla flankerad av pilastrar med figurer föreställande Adam och Eva och däröver finns en gesims och ett överstycke. Vid sidan av mittavlan finns beslagsvingar. Centralmotivet är målat på pannå och föreställer nattvarden. I överstycket finns en tavla föreställande Lammet med korsfanan krönt av ett textband och en vapenensköld. I gesimsen över huvudtavlan finns en inskrift med årtalet 1651 vilket bör vara uppsatsens tillverkningsår. I det övre textbandet står årtalet 1736 vilket tyder på att tavlan byggts om eller målats om vid denna tid. Altaruppsatsen är utförd i barockstil och dekorerad med tidstypisk dekor i form av änglahuvuden, puttis, frukter och voluter samt beslagsvingar. Altarring Framför altare och altaruppsats finns en tresidig altarring med genombrutet balusterformat räckverk av kontursågade brädor med knäfall och överliggare. Altarringen är marmorerad i grått. Altarskranket kan vara från 1600- eller 1700-talet. Predikstol Predikstolen med baldakin och trappa är från 1758 och bemålades 1760 enligt en inskrift på predikstolsdörren av ”Provincialmålaren” Adam Friedrich Maltzan. Predikstolskorgen ett kraftigt profilerad underdel på en sexkantig pelare. Korgen har sexsidig planform med fyra spegelfyllda sidor indelade mellan pilastrar med korintiska kapitäl. I spegelfyllningar avbildas de fyra evangelisterna inom rocailler. Baldakinen är sexsidig och uppbyggd med ett kraftigt listverk kring en himmel med strålsol och en duva. Överst på listverket finns utskurna rocailler. Predikstolskorgen och baldakinen är utförda i tidstypisk rokoko och målade i blågrå och rosa marmorering samt vitt, rött, blått och guld. Dörren till predikstolen är utförd i samma stil med kraftiga volutförsedda sidor och ett krön av utskurna rocailler. Trappans räcke består av ett balusterformat räcke med kontursågade brädor. Dopfunt Kyrkan har en romansk dopfunt tillverkad av gotländsk sandsten. Dopfunten an-ses vara utförd av den gotländske mästaren Sighraf och dateras till cirka 1200. Funten har cylindrisk cuppa, trattformig botten och kittelformig urholkning med urtappningshål. Foten står på en stor, rund grundhäll, och har rund form, uppåt avsmalnande med en flätad repstav upptill. På cuppan finns en dekor i låg relief med scener framställda inom en rundbågsarkad. Scenerna föreställer bebådelsen, besöket hos Elisabet, Jesu födelse, de vise männen, den tronande Maria med Jesusbarnet och flykten till Egypten samt en konung med likarmat kors och fyrflikig fana. Vid fotens fyra hörn finns fyra sittande figurer i hög relief föreställande Ma-ria med barnet, en man med flätat skägg och fem huvuden i sitt knä samt Petrus och Paulus. Bänkinredning Bänkinredningen i långhuset består av slutna bänkar av trä från 1700-talet. Ursprunglig målning på bänkarna är troligen utförd av Adam Friedrich Maltzan. Gavlarna och dörrarna är marmoreringsmålade i pärlgrå färg med målade nummer inom rocailler på dörrarnas speglar. Det överliggande listverket är målat i blygrå färg. Gångjärnsbeslagen är av järnsmide och dekorativt utformade. På gavlarna finns utfällbara pallar med kontursågade ben. Bänkarnas insidor är målade i en brunröd kulör. På ryggarnas baksidor finns numreringar och initialer efter den gamla bänkindelningen eller” bänklängden”. Några nummer saknas då bänkrader har tagits bort för att få mer plats i raderna. På läktaren finns några rader av enkelt utformade bänkar troligen från 1700 eller 1800-talet. Bänkarna är av brunmålat trä med genombrutna ryggar och enkelt rundade gavlar. Orgel Kyrkans nuvarande orgel är en kistorgel tillverkad 2011 av A. Mårtenssons orgel-fabrik i Lund. Orgeln står på läktaren nordöstra del. Ingen orgelfasad finns till orgeln. Klockor I klockvåningen hänger kyrkans stora klocka i en klockbock. Stora klockan göts 1673 och omgöts 1921. Lilla klockan göts 1758 och hänger i en liten öppning i norra muren. Övrigt Ett triumfkrucifix från omkring 1300-talets början hänger på triumfbågsmuren över triumfbågen. En fattigstock från 1771 står intill ingången till kyrkorummet från väster. I golvet framför predikstolen ligger en gravhäll lagd över kyrkoherde Erasmus Uppendick, död 1745 och hans fru Elsa Brock. I koret hänger en ljuskrona av smidesjärn vilken möjligen kan dateras till senmedeltiden. Intill dopfunten i triumfbågens norra sida finns en handukshängare för dophandukar daterad till 1732. Mattan i koret är vävd av textilkonstnär Hellevi Nilsson-Kjellhard född i Hannas. |
