Stäng fönster SIMRISHAMN RAVLUNDA 72:1 - husnr 1, RAVLUNDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| RAVLUNDA KYRKA (akt.) | |
| 2017-05-25 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Ingång till kyrkan är via vapenhuset i söder. Vapenhuset är traditionellt inrett med murade väggfasta bänkar längs sidorna. Golvet är lagt med rött murtegel och en gravhäll av kalksten ligger innanför ytterdörren. Innertaket består av ett segmentformigt tunnvalv av trä. Väggarna och innertaket är putsade och vitkalkade liksom de murade bänkarna. I vapenhusets nordöstra hörn står en gammal kyrkklocka på murbänken. Ingång vidare till kyrkorummet sker genom den ursprungliga sydportalen i långhusmuren. Muröppningen har rundbågig form med en halvmåneformad tympanonsten upptill. Dörren är målad i gulbrunt med svarta järnbeslag. Beslagen är dekorativt utformade i två gångjärnsbeslag med grenliknande utväxter samt ett likarmat kors i mitten av dörren med grenformade ändar. Långhuset upptas av bänkar i bänkkvarter med mittgång och korsande gångstråk till kapell och sydportal. Gångarna är lagda med kvadratiskt rött tegel och golvet i bänkarna är av brädor. I långhusets sydöstra hörn står predikstolen från 1618 med baldakin, trappa och dörr. På norra väggen i östra valvtravén hänger ett triumfkrucifix av trä utan datering, sannolikt eftermedeltida. Långhuset täcks av två medeltida kryssvalv på tresprångiga pilastrar med kragband formade med en vulst nederst, en snedfas samt ett utkragande skift överst. Valvribborna har olika utseende i västra och östra valvtravén. Det östra långhusvalvet som är äldst har treklöverformade ribbor nedtill som övergår i fyrsidiga ribbor i valvkrönet till skillnad från västra travén och korvalvet som har fyrsidiga ribbor. Sköld- och gördelbågarna har spetsbågig form och är slagna med följdskift. Väggarna och långhusvalven är huvudsakligen putsade och vitmålade men fragment av medeltida kalkmåleri finns bevarat i form av valvpilastern och i västra valvet mot nordost finns fantasifulla växtornament och rödmålade slingrande växtrankor. I västra valvtravén, i norra långhussidan, syns den nedre delen av en Sankt Kristoffersmålning daterad till 1259-1300. Kapellet öppnar sig mot långhuset genom två lite oregelbundet formade valvöppningar med en murpelare emellan. Västra kanten av den västra öppningen utgör ena sidan av långhusets romanska nordportal med bevarat hål för en låsbom. Ingång till kapellet är i den västra bågöppningen. Kapellet är liksom långhuset möblerat med bänkar i två kvarter med gångstråk i mitten. Kapellet täcks av ett tunnvalv av sten, väggar och valv är putsade och vitkalkade. I ingången från långhuset hänger också ett votivskepp med namnet Stockholm från 1955. På norra ytterväggen hänger en stor series pastorum med en skulpterad ram av yvig akantus i grått och guld. Tavlan är från 1600-talet och utförd då prosten Jens Giödesen var präst. Ytterligare tre, yngre, series pastorum-tavlor med enkla gråmålade ramar hänger på västra väggen. På östra väggen hänger ett stort epita-fium från 1641 med en oljemålning föreställande prosten Giödesen med familj. Tavlans träram är utförd i renässansstil med en predella nederst, beslagsvingar och en mindre tavla överst. Dekoren i skuret trä består i maskaroner, beslagsornamentik, karyatider och änglahuvuden målade i mörka färger med förgyllda detaljer. I väster är tornets bottenvåning öppen mot långhuset genom en bred och förhållandevis låg tornbåge. Vederlagen är markerade med ett utkragande murskift. Fragment av medeltida kalkmåleri från 1400-taltes slut finns bevarat i form av en liten figurmålning i tornbågens södra sida. Golvet i tornet är lagt på samma sätt som i långhuset och väggar och valv är putsade och vitmålade. Det nuvarande valvet är ett tegelmurat tunnvalv med vederlag i öster och väster. Murrester i tornets sydöstra och nordöstra hörn kan möjligen vara rester av äldre valvpilastrar. Tornets bottenvåning upptas av orgelverket som står mitt i rummet samt en skåpsinredning från 1990-talet utförd i stil med bänkarna vid norra och södra sidorna. Tornets nedre västra del är helt avskild från kyrkorummet och utgör trappuppgång till dess övre våningar. Ingång till koret är genom en triumfbåge som liknar tornbågen med undantaget att vederlagen är målade i grått. I bågöppningens södra mursida, under vederlaget, finns en inskrift målad i grått och undertecknad C. M. V. Inskriften berättar om en händelse som utspelar sig under Kalmarkriget i februari 1612 då svenska hären brände, rövade och plundrade 25 eller 26 kyrksocknar och hur de sedan lider nederlag och förlorar allt sitt krigsbyte den 11 februari när danska styrkor slår tillbaka. Innanför triumfbågen bildar korvalvets gördelbåge en lägre spetsbåge. Korvalvet har samma utseende som långhusets 1400-talsvalv. Kalkmålningarna utförda av Vittskövleverkstaden är framtagna men mycket fragmentariska. Mest framträdande är dekorationerna i svicklarna i form av träd och buskar över röda slingerväxter. Figurmåleri längre upp i valvkapporna föreställer skapelseberättelsen. Korets golv är lagt som i långhuset och utan upphöjning från långhusgolvet. Infällt i tegelgolvet ligger fyra äldre gravhällar av kalksten varav två tillhör prästerna Hans Jensøn och Jacob Hansen . I korets nordvästra hörn står kyrkans medeltida dopfunt. Altaruppställningen består av altaret som står under tribunbågen, valvöppningen till absiden, och altaruppsatsen placerad öster om tribunbågen. Framför altaret och korets östra sida finns en altarring och innanför altarringen är golvet av trä, något upphöjt från övriga korgolvet. Utrymmet bakom altaruppsatsen i absiden fungerar som sakristia. Golvet är utfört som innanför altarringen. Tribunbågen består av en bred, avsatt valvbåge med vederlagen markerade på samma sätt som i triumf- och tornbågen. Absiden täcks av ett putsat och vitmålat hjälmvalv. Inga dekormålningar är synliga men målningar i form av ett par figurer över ett kymationornerat band har tidigare dokumenterats i valvet. Enligt kyrkohistoriker Knud Banning är det troligt att valvet har varit bemålat med apostlarna och en framställning av treenigheten i likhet med Vittskövleverkstadens andra verk. Sakristian har en enkel möblering i form av skåp på altaruppsatsens baksida. I öster finns utgången till kyrkogården och dörrens överljusfönster utgör absidens enda ljusöppning. Tornets övre våningar och vindsutrymmena nås via ytterdörren i tornets södra sida. En enkel trätrappa leder upp till tunnvalvet längs västra sidan med en kort murad trappa över valvet, längs norra sidan. Det nedre trapploppet har tidigare varit övertäckt med kalkstensflis. Flis från trappvalvet finns ännu kvar längs sidorna, i yttermuren och i den murade innerväggen mot kyrkan. Under den nuvarande trätrappan finns också en äldre murad trappa bevarad. På ytterväggarna mot söder och väster finns ett fragmentariskt bevarat medeltida kalkmåleri. Putsytan är mycket grov och har närmast en slammad eller endast kalkad karaktär. Målningarna fortsätter in under trappinbyggnaden vilket visar att trappan är sekundär. Den andra våningen utgörs av tunnvalvets ovansida och är oinredd. I öster leder en stor rundbågig öppning in till långhusvinden. Öppningen är sekundär i förhållande till murverket. Murverket i tornet är oputsat över trapploppet med tydliga byggnadshistoriska spår. Bland annat finns bomhål efter byggnadsställningar eller ett bjälklag ett stycke över tunnvalvet. Långhusets västra gavel avtecknas också som en spetsig gavel under tornets östra mur. Från tunnvalvets ovansida leder en hög trästege vidare till klockvåningen. Även tornets övre våning är mycket välbevarad med äldre klockupphängningsaxel, den nuvarande klockstolen av ek och taklag av ek, möjligen senmedeltida. Taklaget är uppbyggt av sparrar, dubbla hanband, stickbjälke och rakt stödben. På långhusvinden bevaras spår av Kristoffersmålningen på långhusets norra sida samt igensatta romanska förnsteröppningar i norr och söder. I en av öppningarna finns ännu en fönsterbåge av trä delvis bevarad. Takstolarna över långhuset är av ek och består av sparrar, ett hanband, raka stödben och stickbjälkar på en kraftig murrem. Tre av takstolarna är utförda med bindbjälke, vid gavelsidorna och mellan valvtravéerna. Murremmen är utförd med T-profil och har en romansk karaktär. Eftersom den är kluven med såg kan den möjligen vara en kopia av en äldre murrem, sannolikt tidigast från 1300-talet. Från långhusvinden nås även vindarna över kapellet, vapenhuset, kor och absid. Öppningen till korvinden är en ursprunglig öppning med spår av kraftig värme från brand i öppningens täckskiva av kalksten. Kortaklaget är särskilt intressant då nockåsen daterad till 1240-tal ännu är bevarad. Takstolarna är uppbyggda av sparrar, två hanband, stickbjälkar och raka stödben. Sparrarna är upptill tappade till nockbjälken. Tre takstolar har bindbjälke istället för stickbjälkar. Ingången till absidvinden är liksom koröppningen ursprunglig. Delar av taklaget till absiden kan vara medeltida och består av sparrar som möts i nock vid en mittstolpe, stödben samt stickbjälklar på två halvcirkelformade remstycken. Vapenhusets taklag består av sparrar, ett hanband, stödben och stickbjälkar på två remstycken. I vapenhusets mursidor finns bomhål efter ett äldre bjälklag som visar att vapenhuset tidigare har varit inrett med ett loft. Från kapellets vind finns långhusets putsytor från tiden före dess uppförande bevarade. Långhusets profilerade remstycken är också mycket välbevarade just intill vapenhuset och kapellet där de legat skyddade under tak. Kapellets taklag har daterats till 1500-talet och består av sparrar, två hanband, stödben och stickbjälkar på dubbla remstycken samt en dragbjälke från norr till söder med stöttor till hanbanden. Inventarier Altare Kyrkans altare är av omålat trä med spegelindelade sidor. Altaruppsats Altaruppsatsen är av ek och tillverkad 1592 i renässansstil. Mittavlan består av en oljemålning på pannå från 1700-talet föreställande Kristus i Getsemane. Målningen flankeras av dubbla halvkolonner med joniska kapitäl och volutformade sidovingar med växtornamentik. Under tavlan finns en predella med inskriftstavlor och över tavlan ett tredsidigt tympanon med ett änglahuvud, stiliserade västslingor, listverk och voluter. Altaruppsatsen är målad i en mörk färgskala av svart, grått, mörkblått med detaljer i gult. Altarring Altarringen av trä är från 1897. Den har smala, blå och vita balusterdockor med gulddetaljer. Knäfallet är uppbyggt på en hög, rödmålad sockel och är klätt med rödbrunt skinn. Altarringens överliggare är profilerad och målad i blått och rött. Predikstol Predikstolen med tillhörande baldakin och dörr är från 1618. Både predikstolen och baldakinen är rikt dekorerade med olika listverk och beslagsornamentik samt polykromt bemålad i framför allt rött, grönt, svart och guld. På korgens fem sidor finns rundbågsformade nischer med skulpturer av evangelisterna och mellan dem halvkolonner med joniska kapitäl. Korgen avslutas upptill med en inskriftslist och undersidan är karnisformad med en knopp nederst. En skulpterad timglasängel på predikstolen utfördes 1742 av bildhuggare Nils Ekenkrantz. Baldakinen är dekorerad med listverk, textband, spetsar, knoppar och vapensköldar. Undersidan är kassettindelad och en något ljusare kulör än övriga predikstolen. En duva har tidigare hängt från baldakinen vilken togs bort i början av 1900-talet eftersom dåvarande kyrkoherden tyckte att den var i vägen. Dörren har marmorerad framsida med en rundbågsformad spegel, kannellerade pilastrar vid sidorna och kröns av en trekantsgavel med svarvade knoppar. Över dörren finns ett listverk med Christians IV:s monogram och årtalet 1609. Dopfunt Dopfunten är en så kallad ”gotländsk paradisfunt” från 1200-talets andra hälft, huggen i kalksten. Cuppan har reliefdekor i form av ett rundbåglistverk under en hålkälslist Foten är konformad med en vulst upptill. Dopfunten saknar urtappningshål. Bänkinredning I kyrkan finns en sluten bänkinredning från 1700-talet. Bänkarna är rakt avslutade upptill och har ett profilerat listverk längs gavlar och dörrar. Ryggstycken, bänkskärmar och dörrarna är utförda med spegelfyllningar. Bänkarnas insidor är gråmålade medan utsidorna är blå. Dörrfyllningarna är dekormålade på grå botten med en röd spegelram. Dekormålningen i form av fantasifulla rocailler, växtslingor och blombuketter i rokokostil utfördes 1758 av målare Torsten Wennerberg. På bänkgavlarna mot mittgången sitter nedfällbara pallar. I Södra Mellby kyrkan finns dylika stolar som kallades ”snäppa”. Orgel Mekanisk orgel byggd av Anders Perssons orgelbyggeri, Viken, år 1974. Orgelhuset är relativt litet och målat i en grå kulör. Huset är uppbyggt med två rektangulära lådor på högkant med synligt pipverk och ett lägre mittparti med diagonalt ställd ovankant. Över piporna finns ett förgyllt raster. Den nuvarande orgeln har föregåtts av en orgel byggd av Knud Olsen, Köpenhamn, byggd 1885 och en orgel byggd 1922 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. En nygotisk fasad tillhörande orgeln från 1885 förvaras på kyrkvinden. Klockor Stora klockan är från 1949 och lillklockan är från 1615. I vapenhuset står en gammal klocka från 1572. Övrigt Medeltida träskulptur från kyrkan finns bevarad men förvaras inte längre i kyrkan. Dessa är en Madonnaskulptur från 1200-talet, en Kristoffersskulptur av ek från 1400-talet och en kvinnlig helgonfigur från 1400-talets andra hälft. I kyrkorummet hänger en ljuskrona skänkt till kyrkan av Anna Maria Beck Friis 1734. |
