Stäng fönster SIMRISHAMN SIMRISHAMN 2:33 - husnr 1, SANKT NICOLAI KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SANKT NICOLAI KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Huvudingången i söder leder in till vapenhuset. Längs långsidorna finns murade sittbänkar täckta med kalkstensskivor. På de slätputsade och vitkalkade väggarna sitter gravhällar och en Series pastorum. Golvet täcks av kalkstensplattor i olika grå och gråröda kulörer. Taket är av obehandlade brädor på ett synligt bjälklag. Den norra väggen upptas till största delen av långhusets ursprungliga rundbågiga sydportal, med två språng, murad i kalksten, sandsten och tegel. Hela portalen är putsad med en ljus slamning. Portalen har en rektangulär omfattning som skjuter ut från långhusväggen. På ömse sidor om dörren sitter huggna kolonner med dekorativt men enkelt huggna baser och kapitäl. Ovan dörröppningen är ett tympanonfält som vilar på profilerade stenkonsoler. Dörren är en rakt avslutad pardörr med dörrblad klädda med stående ekpanel. Kyrkorummet är indelat i två skepp med sex ribbvalv som bärs upp av två åttasidiga mittpelare och tresprångiga pilastrar i ytterväggarna. Valven är murade av enstens stortegel och är slätputsade och vitkalkade, liksom väggarna i hela kyrkan. I öster har triumfbågen förstärkts med en påbyggnad i medeltidsinspirerad nystil; med tinnad gavel dekorerad med utanpåliggande kors i putsen. Den medeltida triumfbågen öster om denna är rundbågig och slätputsad med vederlag som markeras av profilerad, mörkgrå kalksten. Norr om triumfbågen står kyrkans medeltida dopfunt med lock och baldakin. På östra väggen hänger ett krucifix och i hörnet är en polykromt bemålad gravhäll inmurad i väggen. Golven är lagda med kalkstensplattor och gravhällar. Bänkkvarteren har trägolv. Det finns fyra slutna bänkkvarter i grå och beige kulör; ett kvarter är långsmalt och löper längs norra långhusväggen, ett brett kvarter omger båda valvpelarna i långhusets mitt och mot södra långhusväggen finns ett kvarter öster, och ett väster, om entrén. I långhusets västra del finns en orgelläktare som löper i hela långhusets bredd. Den är förankrad i kyrkans yttermurar och vilar även på två träpelare. Läktarbarriären är en ramverkskonstruktion med helgonmålningar på fyllningarna, vilka skiljs åt av pilastrar. Barriären är huvudsakligen målad i grå kulör med accentfärger i rött, blått och guld. Koret har samma golvnivå som långhuset. Det avlånga koret har ribbvalv i tre travéer. Altaruppsättningen, bestående av altaruppsats på blockaltare och altar-ring, bildar avskärmning till sakristian. Predikstolen är placerad direkt söder om triumfbågen och nås via en gång som går igenom muren till koret. Tornet har fyra våningsplan, undantaget bottenvåningen. De nedre bjälklagen i tornet är huvudsakligen av fur, medan de övre i huvudsak är av ek. Luckor och fönster är genomgående ålderdomliga. Andra våningen är inredd som körrum med wc och förvaring. Den tredje våningen är oinredd med en konstruktion av stående furustolpar mitt i rummet, där också torntrappan är belägen. Muren mot långhuset är putsad, vid ca 3 meters höjd är murverket indraget så att en hylla skapas i muren i övergången till gavelröstet. En smal, rundbågig, tegelmurad ingång till långhusvinden finns här. Öppningen har en tvåsprångig inre valvbåge och i yttre murliv en spetsbågig omfattning. Öppningen är sannolikt ursprunglig men igenmurad och återöppnad när tornet och långhusvinden anslöts. I övrigt är de murade väggarna oputsade. Här förvaras en del av kyrkans äldre inventarier, bl.a. ett par av de äldre gjutjärnsfönstren. En mellanvåning med låg takhöjd och ett litet rum med brädväggar leder vidare till klockvåningen som är öppen upp till tornnocken. Här vilar takbjälklaget på murkrönen, konstruktionen är delvis förstärkt längs ytterväggarna. Klockbocken, som bär två klockor, har delar av både fur och ek. Överallt är rikligt med ristningar och klotter samt spår av äldre hantverksbearbetning. Väggen åt öster är putsad och visar spår av äldre blinderingar i långhusgaveln, även här finns en mängd klotter. Ovan klockvåningen finns ett vilplan där urverksrummet är placerat. Via öppningen i tornets tredje våning når man långhusvinden. Här är samtliga murar oputsade, undantaget gaveln åt väster vilken murades om 1902. Det finns inga spår puts på väggarna ovan valven. I östra delen av långhusvinden finns en öppning till korvinden. Kyrkans taklag består över långhus, kor och i tornet av kryssförsträvade takstolar, huvudsakligen av ek. Över långhuset har några av takstolarna spår av äldre urtag vilket vittnar om att delarna återanvänts från en äldre konstruktion. Inredning och inventarier Altare Altarbordet är ett blockaltare med en altarskiva av hyvlad kalksten. Altarbordet murades upp 1964 i samband med den inre renovering som leddes av arkitekt Bir-ger Larsson vid Kommunernas konsultbyrå. Det är möjligt att delar av altaret utgörs av kyrkans medeltida dito. Altaruppsats Altaruppsatsen tillverkades på 1610-talet men ska ha blivit kompletterad med flera av skulpturerna samt nuvarande fot år 1728. Uppsatsen är tillverkad i ek och utgörs av två våningar som vilar på en predella. Predellan har ett centralt textfält omgivet av kolonner, änglar och snidade voluter. Huvudmotivet som föreställer nattvarden omges av kolonner och skulpturer av två av evangelisterna samt snidad akantusornamentik. Ett rikt profilerat listverk bär upp den övre våningen vilken domineras av ett mittfält med ett krucifix, omgivet av pilastrar och skulpturer. Uppsatsen avslutas upptill av en rundbåge på vilken vilar två putti på var sida om lammet med korsfanan. Det halvmåneformade fältet inom rundbågen är rikligt dekorerat med förgyllda träsniderier kring ett textfält. Uppsatsen är marmorerad i grå kulörer med en del mörkare marmorerade ytor och detaljer i rött, blått, grönt och förgyllning. Altarring Altarringen är hästskoformad med svarvade, halva balusterdockor och troligtvis tillkommen vid 1878–79 års renovering, som genomfördes under ledning av arkitekt A.H. Sjöström i Lund. Knäfall och överliggare är klädda i blått skinn. Balusterdockorna är huvudsakligen målade i grå kulör med detaljer i blått. Predikstol Predikstolen, sannolikt tillverkad 1626 av bildhuggaren Claus Clausen, är placerad söder om triumfbågen och nås via en tunnvälvd gång genom muren mellan långhuset och koret. På korsidan är gången försedd med en dekorativt utformad dörr. Dörren har tre fyllningar med Grisaillemålningar och kröns av ett listverk med textfält samt en kartusch omgiven av spiror. Dörrpartiet är målat i blå, gröna och röda kulörer med förgyllda detaljer. Den väggfasta predikstolen är snidad i trä. Den i plan åttasidiga korgen har sex synliga sidor, och vilar på en skulptural fot förställande Mose med lagtavlorna. Var sida av korgen rymmer ett bildfält med snidade porträtt av apostlar. Under varje bildfält finns textfält med skrift på latin. Bildfälten skiljs åt av likaledes snidade hermpilastrar vilka bär predikstolens upptill avslutande listverk. I listverket runt predikstolens överdel löper ännu ett textfält med text på latin. Ovanpå predikstolen står en putto med lie och timglas samt ett bokstöd. En tillhörande åttakantig baldakin med en förgylld duva av trä utgör ljudtak till predikstolen. Baldakinens undersida är dekorationsmålad med motiv av en stjärnhimmel. Sidorna är dekorerade med festonger och ovanför ett listverk kröns baldakinen av kartuscher. Predikstolen med baldakin är målad i blå, röda och gröna kulörer med inslag av förgyllningar. Textfälten är i grunden svarta. Foten som korgen vilar på är marmorerad i grå kulörer med inslag av förgyllning. Dopfunt Dopfunten är tros vara tillverkad i kalksten vid tidigt 1200-tal, sannolikt på Gotland. Cuppan är cylindrisk med skråkantad undersida och uttömningshål. En rundstav markerar mötet mellan skaftet och cuppan. Skaftet är cylindriskt och vilar på en rund fot med en rund, uppåt avsmalnande fot. År 1726 tillkom en baldakin och vid ungefär samma tid tillkom ett dopfuntslock, båda tillverkade av trä. Locket är runt med två smidda järnhandtag. Mitt på locket är en skulptur som avbildar Jesu dop. Locket är målat i dova, bland annat blå kulörer, med förgyllningar. Baldakinen är rikligt snidad med ett listverk med textfält, under vilket hänger förgyllda festonger. Kronan är genombruten och byggs upp av karnisformade ribbor dekorerade med förgyllda akantusblad. Mellan ribborna är putti placerade. Bänkinredning Bänkinredningen utgörs av fyra kvarter och är tillverkad 1878–79 i samband med den inre renovering som genomfördes under ledning av arkitekt A.H. Sjöström i Lund. Bänkarna är gjorda i ramverkskonstruktion med panelklädda fronter, sidopartier och dörrar. Panelen har rundbågsmotiv. En enkelt profilerad överliggare avslutar uppåt. I kvarterens hörn är kraftiga trästolpar med avfasade sidor och profilerade lister med träknopp som avslutning. Inredningen var ursprungligen bemålad med ekådring men är sedan 1960-talet målad i grå och beige kulör. Bänkarna fick nya ryggar och furugolv vid samma tillfälle. Orgel På orgelläktaren i långhusets västra del finns en mekanisk orgel tillverkad av Olof Hammarbergs Orgelbyggeri i Göteborg 1964. Orgelhuset är av furu. Den första orgelläktaren i kyrkan byggdes 1707. Denna plockades ner och byggdes om på 1960-talet. Klockor Kyrkans stora klocka gjöts i Stockholm 1848. Den lilla klockan gjöts om 1932, men har en medeltida form. I kyrkan finns även en tredje, liten klocka kallad ”tinkan”. Övrigt I kyrkan finns två votivskepp upphängda i valven. Det ena är daterat 1776 och det andra 1857. Norr om triumfbågen, på långhusets östra vägg, hänger ett krucifix som är en kopia av ett medeltida original. Precis i blickfånget innanför entrén till kyrkorummet på långhusets västra valvpelare hänger ett stort och rikt skulpterat epitafium i svart och grått med förgyllda detaljer. Epitafiet är tillverkat av trä år 1709 och minner genom sju porträtt över familjen Petterson Mörck. Bland den stora mängd gravhällar som återfinns i kyrkan finns flera som kan knytas till särskilda stenhuggarverkstäder. Två stycken är huggna av Oluff Steenhug-gers som dog på 1660-talet, två stycken av Basilius Goldsmid som även han dog under sent 1600-tal. Fyra gravhällar är huggna av samma bildhuggare som byggde om altaruppsatsen på 1730-talet - Matthias Stenberg. Från en familj vid namn Appelgren kom flera generationer stenhuggare vilket ledde till att deras stenar fick spridning över Skåne mellan ca 1730 och ca 100 år framåt. Appelgrenarna har huggit tre av gravhällarna i kyrkan. |
