Stäng fönster SIMRISHAMN TOMMARP 154:1 - husnr 1, ÖSTRA TOMMARPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA TOMMARPS KYRKA (akt.) | |
| 2017-08-22 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Portalen i tornets södra sida leder in till ett ”vapenhus” eller en förhall i tornets bottenvåning. Väggarna är putsade och vitmålade med en gråmålad bröstning nederst. Golvet är lagt med mycket stora kalkstensblock som ristats i mindre kvadrater. Rummet har en mycket hög takhöjd och innertaket är putsat och vitmålat. Längs norra sidan leder en hög trappa upp till tornet och under trappan finns ett litet toalettutrymme. Torntrappan har ett gråmålat räcke av brädor med sågad dekor i form av droppar, stjärnor och romber. Toaletten har en typisk funkiskaraktär. I vapenhusets sydöstra hörn står kyrkans gamla dopfunt från 1800-talet under en ljuskrona av smidesjärn. Ingång till långhuset är i väster och består av en stor tresprångig dörröppning med en gråmålad pardörr. Dörrbladen är rikt dekorerade med spegelfyllningar i klassicerande stil. Över dörren finns en halvmåneformad tympanonsten av kalksten med en huggen dekor där kyrkans byggnadsår 1857 anges över en bladbukett. Långhuset har formen av en salkyrka där koret är inrett i dess östra del. Kyrko-rummet är mycket ljust med höga fönster, vita väggar och valv. Inredningen är utförd i nyklassicism och i övervägande grå färgsättning med vissa detaljer i guld och rött. Valven är uppmurade på höga tresprångiga pilastrar med kraftiga kragband/kapitäl. Valvets gördelbågar är rundbågiga medan sköldbågarna är ägg-formiga parabelbågar. Ribborna har kvadratisk genomskärning. Fyra valv täcker kyrksalen. Den västra valvtravén upptas nästan helt av en läktare på pelare med fasade hörn och profilerade kapitäl. Läktarens undersida har ett vitmålat kassettak av korsande bjälkar med pärlspontsfyllning emellan. Läktarens framsida är utskjutande i mitten och barriären med spegelfyllningar och profilerat listverk är gråmålad med detaljer i guld och rött. Mot västra långhussidan finns ett par inbyggnader under läktaren med ytterväggar klädd med en för 1950-talet, typisk karosseripanel. Flera dörrar finns till inbyggnaderna som inrymmer trappa till läktaren, förråd och elcentral. Utöver läktaren med dess underbyggnader är kyrkorummet möblerat med bänkar i två kvarter fram till och med tredje valvtravén. Golvet i bänkarna är av brädor och ligger något högre än mittgången. Golvet i gången består av diagonallagda svarta och vita viktoriaplattor samt en svartvitmönstrad bård längs sidorna. Tre lika stora ljuskronor av mässing hänger i långhuset och på väggarna sitter flerarmade ljushållare av mässing. Koret som ligger under kyrkorummets fjärde valvtravé har samma bredd som långhuset men har ett högre beläget golv av kalkstensplattor. I korets norra del står dopfunten och predikstolen är belägen i bänkkvarterets sydöstra del med trappuppgång från koret. Altaruppställningen med altare, altartavla och altarring står mitt i en vid rundbågsöppning mellan koret och sakristian. Bågöppningen är nedtill avskärmad med ett korskrank av trä på ömse sidor om den höga altartavlan. Valvet över sakristian består av tre ribblösa valvkappor målade som en stjärnhimmel i klarblått med fastspikade gyllene stjärnor av mässing. Genom bågöppningens övre del är sakristians takvalv synligt från långhuset och bildar en fond mot altare och altartavlan. Ett par rundbågsformade dörrar i korskranket på ömse sidor om altartavlan leder in till sakristian. Sakristian har en enkel inredning som består av skåp sammanbyggda med korskranket och i samma stil som detta. Skrankets baksida är gråmålat och i mitten finns ett putsat rundbågsformat parti med ett väggkrucifix och en smal vägghylla som utgör ett litet prästaltare. I öster finns ingången från kyrkogården med en stickbågig spegeldörr av gråmålat trä med ett övre parti genombrutet av ett geometriskt mönstrat gallerverk. Golvet i sakristian är av röda och vita viktoriaplattor, täckt av en löst liggande blå heltäckningsmatta. Tornet har två övre våningar som nås från trappan i vapenhuset. Den andra våningen har golv av brädor och vitputsade väggar. Taket utgörs av klockvåningens bjälklag med brädgolv. I utrymmet finns en äldre mekanisk klockringningsanordning, tornurets urverk samt motor till orgelfläkten. En enkel trätrappa leder upp till klockvåningen och i öster finns en högt belägen stickbågig ingång till långhusvinden med en brädlucka. Landgångar av brädor utgör enda golv på vinden där valvkapporna av tegel ligger bara utan isolering. Takstolarna är av fur och uppbyggda av sparrar, hanband och saxsparrar med stödben och stickbjälkar på två remstycken vid murkönet. Takstolarna är sannolikt ursprungliga. Klockvåningen upptas av en klockstol i fur. Väggar och golv har samma utseende som andra tornvåningen. Ett innertak av brädor finns mellan tornvinden och klockvåningen. Tornspirans stomme är av fur och uppbyggd av mittstolpe, gradsparrar och däremellan bindbjälkar i tre våningar. Inredning och inventarier Altare Altaret utgörs av ett träaltare, möjligen från 1894-98 och är inkorporerat i altaruppsatsen och skärmväggen. Altaruppsats Kyrkans altartavla är sammanbyggd med korskranket och bildar en arkitektonisk helhet i nyklassicism, sannolikt från 1894-98 då ny altaranordning tillkom. Altartavlan består av en oljemålning med en rundbågsformad förgylld ram och en rakt avslutad omfattning av gråmålat trä med rödmålade detaljer. Sidorna är dekorerade med speglar och diamantformade kvadrater och krönet är utformat med ett tandsnittslistverk. Under listverket finns texten ”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden”. Tavlan är en oljemålning på duk föreställande ”Christus Consolator” eller den tröstande Kristus, utförd av Almén 1886 som en kopia efter Carl Blochs altartavla i Hörups kyrka. Under motivet finns en inskrift i form av en bibeltext. Skrankets väggar är utformade som en blindarkad av fyra rundbågsöppningar på pilastrar som bär upp ett listverk. Altarring Altarringen är av gråmålat trä med tre raka sidor uppbyggda av en rad svarvade balusterdockor mellan tygklätt knäfall och överliggare. Altargolvet innanför altarringen täcks av en stor altarmatta i tvistsöm. Altarringen tillkom mellan 1894-98. Predikstol Predikstolen är ett snickeriarbete från 1800-talet där delar från en 1600-talspredikstol ingår. Predikstolen har en femsidig korg med raka sidor och en karnisformad underdel som avslutas nedtill med en förgylld pinjekotte. Sidorna är uppbyggda av rundbågsnischer med små kolonnetter i varje hörn. I rundbågsnischerna står förgyllda skulpturer av Kristus och evangelisterna. Mellan baserna till kolonnetterna finns namnen på evangelisterna och Kristus. Korgen är målad i ljust grått, guld och rosa med detaljer i bladguld och avslutas upptill med ett bibelord och ett listverk. Trappan till predikstolen är från 1894 och gråmålad med spegelindelat vangstycke och räcke av kolonettformade ståndare. Dopfunt Dopfunten som står i koret är av huggen sandsten och utförd efter Torsten Leon Nilssons ritning, 1958. Funten har en 8-kantig form med räfflad behuggningsyta. Foten har en svagt utkragande nod och cuppan är uppåt vidgande med falsad överkant. Till dopfunten hör ett dopfat av mässing som kan vara från 1500-talet. En äldre dopfunt av okänt tillverkningsår står i tornets bottenvåning/vapenhuset. Dopfunten är av gjuten och färgad tegelmassa målad i olika mörka toner och förgyllning. Foten har konisk form dekorerad med olika listverk och blomstergirlanger och en bård av änglahuvuden upptill. Cuppan har en vid, platt form med brett äggstavsornerat brätte och liljedekor på sidan. Bänkinredning Bänkinredningen tillkom 1894 och utgörs av gråmålade träbänkar med rödmålad sits, framförvarande psalmbokshylla och fotstöd i grått. Gavlarna har ett rakt avslutat, rödmålat krönlistverk och sidan är utförd med en rundbågig blindering med dekor av en blå stjärna. Orgel Kyrkans orgel är en rörpneumatisk orgel med 17 stämmor tillverkad 1934 av M J & H Lindegren, Göteborg. Orgelfasaden från 1863 byggdes för en orgel tillverkad av Sven Fogelberg, Lund. Samtliga Fogelbergsstämmor är bevarade i närmast orört skick och är ett av Fogelbergs finaste och största bevarade pipverk. Fasaden är utförd i klassisk empir med nu stumma originalpipor. Tretton pipor i mittfältet samt varannan i sidofälten har varit ljudande i föregående orgel. Förmodligen har Fogelbergsorgeln suttit i läktarbröstningen och haft gavelspelbord. Klockor Storklockan är av malm och gjuten 1656 av M. Hans Meier. Lillklockan är av malm, omgjuten 1900 i Stockholm, hos J. A. Beckman. Övrigt I koret står en madonnaskulptur av trä utförd 2007 av konstnär Ralf Borselius, Vallby. En träskulptur från 1700-talets början står vid långhuset södra sida. Skulpturen föreställer en kvinna som bär på en sädeskärve och en skära. På Lunds universitets historiska museum, LUHM, finns flera träskulpturer bevarade som har tillhört den gamla kyrkan och kanske ursprungligen klosterkyrkan. Tre skulpturer föreställer S:t Knut, S:t Nikolaus och S:ta Katarina och har ingått i ett altarskåp från 1500-talet. Från 1300-talets första hälft är en madonnaskulptur och ett krucifix av typen smärtokrucifix är daterat till 1300-talet mitt. Den förra räknas som ett förstklassigt arbete med franska förebilder. Från 1400-talets andra hälft är en sittande kristusfigur. På LUHM förvaras också kyrkans medeltida dopfunt. |
