Stäng fönster SIMRISHAMN VALLBY 108:1 - husnr 1, VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA) (akt.) | |
| 2017-10-06 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Huvudingången till kyrkan från väster leder in till ett ”vapenhus” eller förhall i tornets bottenvåning. Golvet i vapenhuset är lagt med åttkantiga, gula tegelplattor med röda hörnstenar. Väggarna är putsade och vitkalkade och innertaket är av omålade brädor. I väggarna finns fyra stora gravhällar och en minnestavla av sten inmurade. På södra väggen sitter en gravhäll över Riksamiralen Jens Holgersen Ulfstand †1523 samt en gravhäll tillhörande prästen Jonas Holbeck, †1734 och hans hustru Christina Reeslowia, †1753. På norra väggen sitter en gravhäll över riksrådet Holger Hindriksen Ulfstand, †1485, och Birgitta Rosensparre samt en gravhäll över fru Else Laxmand till Asserbo, †1546. Över gravhällarna på norra sidan finns också en minnestavla från 1651 över Jens Holgersen Ulfstand. En rundbågsformad öppning med en ekport av samma utseende som ytterporten, leder in till kyrkorummet. Långhuset består av den medeltida delen och förlängningen från 1560. Golvet i långhuset består av lackade brädor i bänkkvarteren och ett tegelgolv lagt på samma sätt som i vapenhuset men av rött tegel. Den västra valvtravéen i långhuset upptas av en läktare uppbyggd på fyra rader pelare. Pelarna bär upp ett vitmålat bjälklag av korsande bjälkar och innertak mellan bjälklaget av vitmålad pärlspont. Pelarna är åttasidiga med profilerade listverk upptill och målade i grå toner. Läktarens framsida är indelad i speglar med lister och har ett profilerat listverk upptill. Barriären är målad i vitt och förgyllning. En trappa leder upp till läktaren vid södra sidan av mittgången. Vid norra sidan finns en inbyggnad för elcentral och förråd. Valvpelarna i detta hörn har en bevarad äldre målning i beige färgton med rester av marmorering och en brunmålad smal bård. Långhuset är i övrigt möblerat i två bänkkvarter längs sidorna om mitt-gången. Bänkkvarteren sträcker sig fram till korsmitten västra gräns. Samtliga delar av kyrkorummet är valvslagna. Väggar och valv är putsade och vitmålade men rester av medeltida kalkmåleri finns i de två västra valvtravéerna. Äldst är sannolikt ett par konsekrationskors, invigningskors, målade på norra väggen i västra valvtravén. Valvtravéerna från 1400-talet längst i väster är uppbyggda med tresprångiga pilastrar, spetsbågiga gördel- och sköldbågar, slagna med följdskift, och fyrsidiga valvribbor. Kragbanden är uppbyggda av en nedre vulst och ett övre utkragande skift med fasad undersida. De östra valvpelarna övergår nedtill i en kraftig rund murning. Möjligen är detta resultatet av en förstärkning alternativt kan det vara resterna av sidoaltare som pilastrarna byggts upp från. Enligt källor från 1400-talets slut fanns vid denna tid ett altare helgat åt Sankt Jakob i kyrkan. Målningarna i valven är från 1400-talets andra fjärdedel men mycket fragmentariska och delvis kraftigt retuscherade, framför allt ornament längs ribbor och valvbågar. Valvribborna är dekorerade med röda spetsar och följdskiften randade i rött och vitt. Livfulla växtrankor är målade längs gördel- och sköldbågarna. I västra valvet finns endast växtornament bevarade. Det andra valvet har motiv i form av en kristusframställning i östra valvkappan och i de övriga framställs helgonkungarna Sankt Erik, Knut den helige och Sankt Olof. Valvsvicklarna har stora dekorativa blommor i vaser, ett motiv som är typiskt för Fjälkingegruppens måleri. Mellan långhusets äldsta del och 1500-talsdelen finns en bred valvbåge. Den ursprungliga triumfbågen till det romanska koret är inte bevarad. I valvbågens norra sida finns en inskription som anger att valvbågen byggdes om 1560: Anno d(omi)ni 1560/blifu(e) denne mur for/niet...(t)utores ole ..lnisen/ue. Jensen. Valvet i långhusets 1500-talsdel utgår från yttermurarna utan valvpilastrar eller konsoler. Valvet är slaget utan ribbor och valvkapporna möts i en spetsig vinkel vilken överst i valvkrönet övergår i fyrsidig ribbform. Under golvet i den tredje valvtravéen, ska det Ulftandska gravvalvet ligga. En trappnedgång har lett ned till gravvalvet från väster. Gränsen mellan kyrkorummets 1500-talsdel och 1800-talsdelen går vid den västra valvbågen till korsmitten, en djup och vid rundbåge. Golvet i kyrkans 1800-talsdel är lagt på samma sätt som den västra delen. Korsmitten utgör kyrkans kor med altaret intill ett korskrank i valvöppningen till absiden/sakristian. Skranket är integrerat med altartavlan som sitter i dess mitt med en guldram av akantusblad. Skranket når ungefär halvvägs upp i bågöppningen till absiden och från långhuset och korsmitten syns absidens himmelsvalv målat i blått med förgyllda metallstjärnor. Valvöppningen till sakristian har rundbågig form och i krönet finns en målad text ”herrans fruktan är vishetens begynnelse”. På skrankets och altartavlans ovansidor sitter ljushållare av järn. Framför altaret finns en altarring och golvet innanför altarringen är av brädor och upphöjt ett steg från korgolvet. Norra och södra korsarmarna upptas av bänkar i ett bänkkvarter med gångar längs alla sidor. Valven i korsmitten och tvärskeppen har liknande uppbyggnad som i långhuset. Kragbandens utseende är dock en något förenklad variant av kragbanden till långhusvalven och valvbågarna har en vid, rundbågig form som saknar följdskift. Valvribborna möts i valvkrönet i en liten profilerad rundel. Skvalerhålen i valvkapporna omfattas av liknande rundlar. Sakristians valv består av tre valvkappor med svagt markerade spetsiga övergångar. Sakristian är enkelt möblerad med några fristående skåp och en skåpinredning vid skrankets baksida samt stolar och ett bord från sent 1800-tal. I öster finns utgången till kyrkogården som består av en stor gråmålad port med kraftigt järnlås och bandgångjärn på insidan. Uppgång till predikstolen är från en dörr i skrankets norra del. Gravkor Gravkoret utgörs av ett enda stort utrymme med golv av stora kalkstensplattor och putsade och vitmålade väggar. Innertaket består av vindsloftets bjälklag av ek och dess golvbrädor. På västra väggen finns en antavla av skulpterat trä, målad i vitt och guld tillhörande Holger Rosencrantz och hans fru Mette. Antavlan består av en stor vapensköld i mitten omgivet av en krans med 16 mindre vapensköldar och tre änglar överst. I gravkoret finns två stora barockformade kistor där Mette och Holger Rosencrantz vilar samt fyra mindre kistor och några barnkistor. Vindar och tornets övre våningar Tornets andra våningsplan upptas av en äldre mekanisk klockringningsanordning och en träinbyggnad för en gammal gjutjärnsfläkt till kyrkans orgel. Väggarna är putsade och vitkalkade med fönster åt väster, söder och norr. Innertaket består av bjälklaget till klockvåningen. I öster finns en till synes ursprunglig muröppning till vindarna över kyrkans lågdelar. En enkel trätrappa leder upp till klockvåningen vilken upptas av klockstolen för kyrkans två ringklockor. Klockstolen är av fur och sannolikt samtida med tornet. Vindsutrymmet över kyrkan är relativt hårt renoverat med putsade murar och valvkappor vilket gör att murverket inte går att undersöka. Taklaget över långhusets äldsta delar och östförlängningen är av senmedeltida typ bestående av sparrar, kryssträvor, ett hanband samt stödben på stickbjälkar vid murkrönet. En hel del lagningar har utförts och medeltida virke är endast delvis bevarat. Takstolarna över den västra delen är bilade medan virket till 1560-års förlängning är sågat vilket gör det troligt att de tillkommit vid olika tidpunkter. Övriga delar av kyrkan har ett taklag av fur som sannolikt från 1800-talet. Inredning och inventarier Altare Kyrkans altare är sannolikt från 1870-talet, då en altartavla och skrank tillverkades, eller eventuellt något äldre. Altarets sidor och altarskiva är av vitmålat trä. Sidorna är indelade i speglar omgivna av kraftiga profilerade lister. Altartavla Altartavlan består av en oljemålning på duk med en ram integrerad i korskranket från 1873. Skranket och tavelramen är vitmålat med förgyllda detaljer i klassicerande stil och rokoko. Skranket är uppbyggt av spegelfyllningar med förgylld dekor i form av blomstergirlander och listverk. En dörr vid södra sidan leder in till sakristian och i norr leder en dörr från sakristian till predikstolstrappan. Oljemålningen föreställer ”Jesus välsignar barnet” och utfördes av Bengt Nordenberg 1871. En ram av akantus omger målningen och över denna finns förgyllda blomstergirlander. Målningen flankeras av pilastrar och korintiska kapitäl vid sidorna som bär upp en trekantsgavel med ett listverk. Altarring Altarringen är av trä målat i vitt och guld och sannolikt samtida med övriga delar av altaruppställningen från 1870-talet. Altarringen har en rundad form mot långhuset och består av ett räcke med knäfall som ramar in altargolvet. Räcket är uppbyggt av kraftiga balusterdockor, överliggare och ett knäfall klätt med grönt tyg. Predikstol Predikstolen är från 1700-talets slut och utförd i gustaviansk stil i antikvitt målat trä med förgylld dekor. Korgen har rund form och bärs upp av en åttakantig fot med skaftring och akantusblad. Nedtill på korgen finns en bladornamenterad krans och sidorna är dekorerade med festonger och spegelramar. I ovankant finns ett listverk och ett bokstöd med ett vapenköldsformat ornament på undersidan. Ett timglasställ med tre timglas från 1782 sitter fäst ovanpå predikstolen. En trappa med spegelförsedda sidor leder upp till predikstolen från sakristian med ingång via en dörr i korskranket. Dopfunt Kyrkans dopfunt är från 1630-talet utförd i barockstil och rikt bemålad i brunt, grönt, blått och rött med förgyllda detaljer. Dopfunten renoverades 1932. Cuppan har formen av ett åttakantigt listverk med fördjupning för dopfatet. Cuppan bärs upp av åtta fantasifullt utformade ben, nederst i form av lejonfötter och upptill som voluter med maskaronansikten. Benställningen står på en åttasidig fotplatta. Till dopfunten hör ett mindre dopfat av mässing med motiv av syndafallet och ett större dopfat med motiv av bebådelsen. Det mindre skänktes 1656 av arrendator vid Glimminge Lorentz Witting och fru och det större skänktes av 1696 av Holger Rosencrantz och hans fru Mette Rosencrantz. Bänkinredning Bänkinredningen ritades av Eiler Graebe 1953 och består av öppna bänkar i funkisstil av gråmålat trä med teakfyllningar i gavelsidorna. Orgel Kyrkans nuvarande orgel byggdes 1950 av Fredriksborgs Orgelbyggeri, Troels Krohn, Hilleröd Danmark. Fasaden byggdes 1878 till den gamla orgeln tillverkad av Sven Fogelberg, Lund och är utförd i nyklassicerande stil målad i antikvitt med förgyllda detaljer av blomrosetter, bladgirlanger och listverk. Den är uppbyggd med ett rundbågsformat fält i mitten av ljudande pipor samt lägre och rakt avslutade pipfält med stumma pipor i sidofält. Över det mittersta pipfältet sitter en stor förgylld lyra omgiven av blomsterslingor. Fasaden har ursprungligen suttit i läktarbarriären. Klockor Lillklocka är enligt en del källor från 1300-talet med inskrift i munkstil som översatt från latin lyder ”bed för oss salige Laurentius att vi må vara värdiga Kristus”. Kyrkans stora klocka tillkom 1748 och omgjöts 1938 av M & O. Ohlsson, i Ystad. Övrigt I en monter i kyrkan förvaras ett ryttarstandar med Christian V:s monogram. Det sägs att ryttarstandaret skall ha förts av Holger Rosencrantz vid slaget i Lund 1676 där han också blev tillfångatagen. I samma monter finns en handske av skinn som enligt en beskrivning från 1800-talets början hängde på standaret. En kyrkkista anskaffades 1693. Denna var försvunnen under en period men återfanns och står numera i kyrkans norra korsarm. I sakristian hänger porträtt av kyrkoherde Johan Georg Alsing och hans hustru Johanna Anckersdotter. Målningarna har ursprungligen ingått i ett stort epitafium i trä daterat till 1757. En inskriftstavla som ingått i detta epitafium hänger i tornets läktarvåning. På väggen i gravkoret hänger ett par kopparstick som använts vid framställning av likpredikningarna för Mette och Holger Rosencrantz. En av plåtarna ska vara utförd av den danske kungens berömde hovskulptör Albertus Hoelweigh. Från samtliga valv utom de medeltida hänger stora ljuskronor av mässing skänkta 1931 av kyrkliga arbetsföreningen och på väggarna sitter på lampetter i mässing. På tornets andra våning står ett stort kors i trä som kan ha stått på altaret före 1873 då ny altartavla tillkom. Några svärd som tagits från den Ulftandska gravkammaren och ett sankt Laurentius sigill som tillhört kyrkan förvaras vid Historiska museet i Stockholm. |
