Stäng fönster SIMRISHAMN VEMMERLÖV 100:1 - husnr 1, ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA (akt.) | |
| 2017-08-30 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Huvudingång till kyrkan är numera från tornets västra sida som leder in till en förhall i tornets bottenvåning. Här finns också trappa till orgelläktaren med vidare uppgång till tornets övre våningar och vindarna. Vapenhuset har en enkel kapprumsinredning och tre stora gravhällar står kramlade mot ytterväggarna. Golven är lagda med kalksten i diagonallagda plattor av röd och grå kalksten. Samma golv ligger i långhuset och koret. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket av brädor är indelat i kassetter. Under trappan i vapenhuset leder en dörr i renässansstil in till en elcentral. Ingång till kyrkorummet består av en rundbågsformad dörröppning med panelklädd dörr av samma slag som ytterdörren. Öppningen omsluts av en större murnisch. Långhuset ger intryck av att vara ett enda rum med tre valvtravéer men består av det ursprungliga långhuset och den senare västförlängningen. Gränsen mellan dessa går mellan första och andra valvtravén. Gördelbågen, valvbågen mellan valven, är bredare än övriga gördelbågar och har en rundbågig form. Den västra valvkappan kan vara äldre än de två östra. Sannolikt har detta valv tillkommit samtidigt med västförlängningen. Valvet är troligen murat med en tegelstens tjocklek vilket är en äldre valvform och valvribbornas trekantiga form nedtill är typisk för 1300-talet. I valvkrysset övergår ribborna till ribbor med fyrkantig genomskärning. Valvkapporna är starkt kupiga, gördel- och sköldbågarna är slagna med följdskift och har en rundbågig form. De två östra valvtravéerna är valv av en halv tegelstens tjocklek och har spetsbågeformade gördel- och sköldbågar slagna med följdskift och ribbor med fyrkantig genomskärning. Valvpilastrarnas kragband, dvs. kapitälen, har samma uppbyggnad i både det västra och de östra valvkapporna och består av en vulst och en snedfas. Samtliga valv och väggarna är bemålade med kalkmålningar utförda av den så kallade ”Fjälkingemästaren” verksam kring 1400-talets andra fjärdedel. Fjälkingemästaren var verksam på Kristianstadslätten och på Österlen (Vallby, Vitaby, Östra Hoby och Östra Vemmerlöv). Fjälkingemästarens arbetsområden sammanfaller med premonstratenserklostren i Bäckaskog och Tommarps kloster. Det är därför troligt att mästaren varit knuten till premonstratenserorden. Intill motivet med livshjulet finns en fragmentarisk signering som möjligen kan utläsas som broder Håkan ”fr[ater] haqu[inus]". Några enstaka ”h” i Fjälkinge skulle kunna vara en signering. Målningarna i Östra Vemmerlöv består av stora figurer och scener ur bibeln eller helgon och däremellan finns stora fantasifulla blommor i krukor, kanske någon form av liljemotiv. Ribborna är målade med spetsar eller sicksackmönster i rött. Kring ribborna finns målade löv och rankor som ser ut att slingra sig upp för valv ribborna. De tjockare valvbågarna är dekorerade med större rankverk. I kapporna finns också utstrött schablonmålade blommor. Nedtill på väggarna i höjd med kragbanden finns målade draperier. Målningarnas färger går huvudsakligen i rött och grönt men bör ursprungligen ha varit mer koloristiska. Scenerna i västra valvkappan föreställer yttersta domen med Kristus allhärskaren samt jungfru Maria och Johannes vid sidorna, de fördömda i helvetet, livets hjul samt ett memento morimotiv och de saliga vid himmelens port. På norra väggen finns en fragmentarisk framställning med några soldater. I gördelbågen mot norr finns en kraftigt ommålad scen i form av Jungfru Maria och Jesusbarnet med Sankta Anna. Konsthistoriker Knud Banning menar att den i sin ursprungliga form kan ha föreställt målningarnas donator. I valvet finns målningar av fyra kvinnliga helgon; Gertrud, Dorotea, Maria Magdalena och Katarina. På norra väggen finns en stor målning av sankt Kristoffer intill portalöppningen och på södra sidan Abraham som offrar Isak. Målningarna i östra valvet föreställer fyra manliga helgon; Laurentius, Knut den fjärde, Erik och Olaf. Inga målningar finns bevarade mot norr och söder. På triumfbågsmuren syns fyra runda medaljonger med Jungfru Maria kröning, två profeter och en framställning av kyrkan och synagogan. Över valvmitten tycks överdelen av Jesu kors vara målat med en inskriftsplatta överst. I nederkanten av det målade koret har en uthuggning gjorts i muren. Sannolikt har uthuggningen gjorts för att få plats med ett triumfkrucifix. I triumfbågen finns målningar av syndafallet med Adam och Eva, en profet och Esaias. Målningar har även funnits på östra sidan om triumfbågsmuren. Dessa är inte synliga idag. Endast fragment från en tidigare målningsfas inne i kyrkan finns bevarade. På norra väggen i långhusets östra valvtravé vägg kan man urskilja ansikten som hör till denna period. Långhusets västra valvtravé upptas till större delen av en läktaröverbyggnad för kyrkans orgel. I höjd med läktarvåningen är en muröppning upptagen mellan torn och långhus för orgeln vars fasad når fram till öppningens framkant. Själva orgelverket står i torndelen och spelbordet på läktaren. Läktaren bärs upp av ett bjälklag på fyra kolonner och läktarbarriären och kolonner är utförda i en klassicerande stil med dragning åt barock. Barriären är uppbyggd av svarvade baluster-dockor och dekorerad med snidade festonger. Mitt på barriären sitter ett Karl den XI:s vapen med förgyllda lejon och en krona. Läktaren är i övrig målad i grått och grågrönt med förgyllda detaljer. Kyrkan har en enhetlig bänkinredning utförd i barockstil från tidigt 1900. Bänkinredningen upptar hela långhuset från under läktaren och fram till koret. Ett litet uppehåll finns framför sydportalen som utgör ingång till sakristian med en stickbågig dörröppning. På motsatt sida från sydportalen är nordportalen belägen vilken är igensatt från utsidan. Endast den inre mursmygen är synlig. Smygen är dekorerad med kalkmålningar medan igensättningen är putsad och vitkalkad. Längst fram i långhuset finns plats för predikstolen i sydöstra hörnet, med dörr och trappuppgång från norr, och dopfunten på den norra sidan. Under predikstolen syns ett murat fundament som kan komma från ett medeltida sidoaltare. Motsvarande kan ha funnits på norra sidan där målningar saknas i ett parti på väggen. Triumfbågen mellan koret och långhuset är relativt låg och har skråkantade verderlag vid sidorna. Valvbågen är murad av kvaderhuggna stenar vars konturer framträder genom den tunna putsen. Korets golv ligger på samma nivå som långhusgolvet. I koret står kyrkans altaruppsats och altare ett stycke från östra muren. Framför altaret finns ett litet upphöjt träpodium och en tresidig altarring. Koruppställningen går i barockstil. I nordvästra hörnet av koret står en herrskapsbänk från 1641. Herrskapsbänken har tidigare nått ett stycke in i långhuset men denna del togs bort under tidigt 1900-tal. På norra korväggen hänger ett epitafium över Gillius Ehrenberg från 1600-talet. Koret täcks av två åttakappiga ribbvalv som bör vara från 1600-talet då koret fick sin nuvarande storlek. Ribborna är sexsidiga och utgår från profilerade konsoler i yttermurarna, utan pilastrar och sköldbågar. Gördelbågen mellan valven har en flack form och ribborna möts i en rund knopp i valvkrönet. Under koret finns två gravvalv. Dessa är inte tillgängliga för besökare men har sina ingångar från den norra utbyggnaden till koret och en lucka i korets södra mur. I det murade och putsade västra gravvalvet finns målningarna vilka enligt Knud Banning kan dateras till första halvan av 1600-talet. Målningarna går i gult och brunt och föreställer två musicerande puttis och har en inskription: ”Salig erre de som erre hensofued uti herren”. Det östra valvet täcks av ett tunnvalv, putsat och vitmålat. Det norra vapenhuset är sedan 1960-talets renovering inrett till bårhus medan det södra gjordes om till sakristia. Inredningen är också från denna tid. I bårhuset finns murade bänkar av kalksten längs sidorna och ett kalkstensaltare mot söder. Taket täcks av ett flackt trätunnvalv av omålade brädor Nordportalens öppning är helt igenmurad och inte synlig från norra vapenhuset. Södra vapenhuset är inrett med sakristia samt vestibul med nedgång till källaren. I rummet som utgör sakristian finns ett litet fönster mot öster, ett altare och skåpinredning. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket är ett omålat brädtak. Över sakristian finns ett loft med uppgång via en lucka i taket. Innertaket över sakristian skär av sydportalens övre rundbågsvalv. Dörröppningen är därför omgjord till en stickbågig öppning, med en modern, brädklädd dörr. Från sakristians vind kan man dock se sydportalens ovansida murad av kvaderhuggna stenar med en slät, odekorerad tympanonsten. Från vapenhusvinden finns vidare ingång till långhusets och korets vind via en stege över murkrönet. Från orgelläktaren leder en trappa upp till tornets övre våningar. Från tredje våningsplan syns en igenmurad öppning mot öster. Om detta är en äldre ingång till vinden eller en fönsteröppning är inte klargjort. Tredje våningen är oinredd medan fjärde våningen utgör klockvåning. Klockvåningen har ett kraftigt bjälklag varav en bjälke är rundhuggen, sannolikt återanvänt virke. Klockvåningen upptas av klockstolen som har höga kryssförsträvade stolpar. I klockvåningens norra mur finns en igenmurad omfattning som skulle kunna vara ett äldre trapplopp. Tornet förefaller vara välbevarat. Exempelvis syns medeltida storstenstegel upptill i norra gaveln. Takstolarna över tornet är utförda med kryssförsträvade hanband. Dessa kan vara medeltida, möjligen ursprungliga. Från vinden över långhuset och koret ligger valven synliga utan isolering. Övervägande delar av kyrkans taklag är av fur och sentida. Inslag av äldre virke finns bland annat en bjälke mellan första och andra valvtravén. Bjälken har spår av spikar på undersidan och förefaller återanvänd från en äldre konstruktion kanske ett innertak av trä. Inredning och inventarier Altare Kyrkans huvudaltare är murat av rött oputsat tegel med en altarskiva av kalksten. I baksidan finns en lucka till ett förvaringsutrymme inne i altaret. Altaret är från 1962 utfört efter ritningar av arkitekt Eiler Graebe. Altaruppsats Altaruppsatsen är gjord 1762 av den skånska bildhuggaren Johan Ullberg från Finja. En altartavla av samme upphovsman har tidigare varit infogad i altaruppsatsen och finns uppsatt på den norra korväggen. Den nuvarande altarmålningen är utförd av M.E. Winge runt 1870. Altartavlan flankeras av två vridna kolonner på postament och två kvinnofigurer ovanpå låga beslagsvingar. Överst finns ett volutformat krön med en oval inskriftstavla i mitten och två puttis vid sidorna, ovanpå kolonnerna. Altaruppsatsen är utförd i ljus och återhållsam rokoko med drag av barock och har en ljus färgsättning i vitt, rött, grågrönt, silver och guld. Altarring Altarringen tillkom under Eiler Graebes renovering av kyrkan 1966. Altarringen är tresidigt med rundad framsida och raka sidopartier uppbyggt av gråmålade balusterdockor mellan en överliggare och en sockel med knäfall klätt med grått tyg. Balusterdockorna är återanvända från en äldre altarring. Predikstol Predikstolen samt dess baldakin och trappa är enligt inskrift på predikstolsdörrens insida tillverkade 1762 av Johan Ullberg på uppdrag av dåvarande kyrkoherden Olaus Thomaeus. Predikstolen och baldakinen är rikt utsmyckad i rokokostil med kvardröjande drag av barock och bemålad i ljusgrått, rött, grönt, silver och guld. Predikstolens sidor är karnisformade med dekor av voluter, akantus, rosetter, tofsar, blommor och snäckformer och fasetterade spegelfyllningar. Över predikstolen finns en sexsidig baldakin med samma typ av ornament och kartuschformade inskriftstavlor på sidorna, omgivna av akantussnideri. I baldakinens undersida hänger en vit duva från en stjärnhimmel. Trappan är utförd i samma stil som predikstolskorgen, och är ut mot mittgången försedd med en spegeldörr upptill krönt med sniderier. I speglarna finns svartmålade inskriftstavlor. Dopfunt Kyrkans dopfunt av sandsten är från slutet av 1100-talet eller tidigt 1200-talet. Funten tillhör en grupp funtar som är typisk för sydöstra Skåne vilken konsthisto-riker Lars Tynell kallar för Blentarpsgruppen. Cuppan har en attisk bas med hörn-tappar på en kvadratisk fotplatta. Övergången mellan fot och cuppa består av en skaftring. Cuppan är cylindrisk med raka sidor och nedtill halvsfärisk. Undersidan är utförd med godronnering och sidorna har dekor av en rundbågsarkad i låg re-lief. Cuppan saknar utömningshål. Bänkinredning I långhuset finns en öppen bänkinredning av trä från 1907 ritad av Theodor Wåhlin eller Henrik Sjöström. Bänkarna består av ryggar med spegelfyllningar och gavlar utförda i barockstil. Gavlarna har svängda armstöd och är dekorerade med kannelerade pilastrar, blomrosetter och höga rundade, kartuschliknande krön med stiliserad växtdekor. Bänkarna är målade i grått och ljusgrönt med detaljer i guldfärg. I koret står en herrskapsbänk vilken tillhört ägarna till Gyllebo slott. Bänken har höga snidade gavlar med vapensköldar överst och nedtill i gavelsidorna finns framställningar av Moses och Johannes döpare. Under vapensköldarna finns initialen FT WS PW ANNO 1641. Bänken har en rikt utskuren dörr i med lövverk och listverk med kymation och tandsnittsdekor. Sidan mot öster har liknande dekor samt ett utskuret kedjemönster med speglar marmorerad i gråblått. Bänken är polykromt bemålad i mustiga färger och gråblå marmorering. Även insidan är marmorerad. En dörr till elcentralen från förhallen har samma dekor som på herrskapsbänken och kan ha suttit ihop med denna i någon form av herrskapsbås. Orgel Nuvarande orgeln är från 1934, tillverkad av A. Magnussons orgelbyggeri AB Gö-teborg. I pipverket är stora delar av ett äldre pipverk bevarade från en orgel byggd 1883 av A.V. Lundahl, Malmö. Orgeln har 7 stämmor med mekanisk registratur och traktur samt en rörpneumatisk pedal. Fasaden är tillverkad till den gamla orgeln och uppbyggd av stumma pipor i inom fem fält indelade mellan pilastrar och ett övre gallerverk med solkorsdekor samt ett solfjädersformat, övre pipfält. Fasaden är målad i ljust grått med förgyllda detaljer. Spelbordet står framför orgeln. Klockor I tornet hänger två kyrkklockor. Den stora klockan är från 1743 gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. Lilla klockan är omgjuten 1839 av Gabriel Olof Fredrickson i Kristianstad. Övrigt Bakom altaret sitter ett stort huvudbanér av snidat och målat trä utfört i barockstil över den skånske landsdomaren Gilius Ehrenberg död 1677 i Malmö. Han var den förste svenske ägaren till Gyllebo slott. En fattigstock av järnskodd ek med okänd ålder finns bevarad i tornet. I långhuset hänger två kistplåtar tillverkade 1853 till minne av Hedda Sophia Schantz, ”enkefru vid Gylleo”. På orgelläktaren hänger ett epitafium i form av en pannå med ram omgiven av snidade voluter och en bruten trekantsgavel överst med två änglar. Målningen föreställer en familj och bör stilmässigt kunna dateras till 1700-talet. Från triumfbågsväggen hänger Palle Urnes standar vilket bör vara från 1600-talets första hälft. Till standaret hör ett gehäng eller en fana av sidenklätt läder med Christian den 4:des namnskiffer. |
