Stäng fönster SIMRISHAMN ÖSTRA HERRESTAD 69:1 - husnr 1, ÖSTRA HERRESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA HERRESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2017-08-11 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Tornets bottenvåning upptas av ett litet vapenhus med dörrar till trapputrymmen i norr och söder. En större dörr leder in till kyrkorummet i öster. Kyrkans träinredning är av mycket hög kvalitet, enhetligt tillverkad av ek vid kyrkans ombyggnad på 1880-talet. Även snickerier såsom dörrar är från denna tid med bevarade trycken och beslag. Dörren till kyrkorummet är en spegeldörr med trepassornerade fyllningar. Över dörren finns en inskriftstavla där kyrkans ombyggnadsår anges. Väggarna i vapenhuset är putsade och vitmålade. Vapenhuset täcks av ekbjälklaget till andra våningen som delats in i kassetter med brädfyllning mellan bjälkarna. Golvet i kyrkan består av mönsterlagda klinkerplattor i brunt, gult och svart. En viss skillnad finns i mönsterläggningen mellan kor och långhus. I bänkkvarteren som står på ömse sidor om mittgången ligger ett brädgolv. Bänkarna upptar större delen av långhuset och västförlängningen med ett litet avbrott längst fram intill triumfbågen med plats för predikstol vid södra sidan och dopfunt på norra sidan. Bänkarna står också framför sydportalen som inte längre är i bruk. I långhusets västra del finns en läktare med uppgång via spindeltrappor i huggen kalksten i tornets södra och norra mur. Orgelhuset står på läktaren, indragen i tornbågen mot väster, mellan torn och långhus. Läktarbarriären är utförd i medeltidsstil med rundbågsarkad av små kolonnetter med tärningskapitäl, och skuren dekor i listverket. Läktaren bärs upp av ett bjälklag på två rader med fyra pelare och en rad konsoler i framkant. Pelarna är utförda i samma stil som barriärens kolonnetter. Långhuset täcks av två travéer medeltida kryssvalv av tegel samt en tredje travé från 1800-talet över den västförlängda delen. Koret täcks av ett medeltida kryssvalv och absiden av ett ursprungligt, romanskt, hjälmvalv. Det senare bör vara av kalksten och inmurat i valvet finns ursprungliga så kallade ljudkrukor. Dessa hade till uppgift att förhöja akustiken i koret. Kryssvalven är av en typ som är vanlig vid 1300-talets slut och 1400-talet med spetsbågiga gördel- och sköldbågar slagna med följdskift. Också kragbanden är av sedvanlig typ utförda med en vulst, hålkäl och ett utkragande skift. De medeltida valven är dekorerade med rikt kolorerade kalkmålningar från 1400-talets tredje fjärdedel. Upphovsmannen har enligt Knud Banning också utfört målningar till Östra Ingelstads kyrka. Absidvalvets målningar föreställer treenigheten, apostlarna, evangelisterna, sankt Christoffer och möjligen Moses. I korvalvet avbildas Jesse träd, bebådelsen, Marias besök hos Elisabet och Jesu födelse och i svicklarna olika helgonfigurer, bland annat de nordiska kungahelgonen. På norra korväggen har tidigare funnits en framställning av Sankt Erasmus martyrdöd. Långhusets östra valvkappa föreställer yttersta domen med de rättfärdiga vid himmelens port, de orättfärdiga och Jungfru Marie kröning. De rättfärdiga i ytterstadomenmotivet tros föreställa målningarnas donator och familj. Västra valvkappan föreställer skapelseberättelsen, syndafallet och Kain och Abel. I svicklarna framställs olika helgon och på södra långhusväggen i västra valvtravén har det funnits en målning med Judaskyssen och Jesu i Getsemane trädgård. Kring figurerna finns textband och mellan figurerna schablonmålade rosor och åttor, en evighetsymbol. Valvbågarna och ribborna är rikt dekorerade med fantasifulla växtornament liksom valvkrönen och längst ned i svicklarna. Västförlängingens valvtravé har målningar från 1888-1889 utförda av Jacob Silvén. Centralt i varje valvkappa finns en texttavla omgiven av fantasiblommor som har sina förlagor i det medeltida bokmåleriet. Över valvkapporna är schablonmålade blommor strödda och bågar och ribbor täcks av stiliserade växtornament utförda i senmedeltida stil. Övergången till koret markeras av en rund valvbåge, triumfbågen. Valvbågen saknar listverk vid vederlagen vilket annars är vanligt men istället finns infällda kolonnetter vid triumfbågens sidor vilka tidigare ingått i ett korskrank. Kolonnetterna har vridna skaft och skulpterade kapitäl. På det södra kapitälet avbildas en man som håller i två ormliknande odjur, kanske en framställning av Daniel i Ormgropen. Korgolvet är beläget ett steg över långhusgolvet och innanför altarringen finns ett trägolv som kan ha legat på en högre nivå tidigare. Nära golvet i södra och norra muren finns två små murnischer, så kallade sakramentsnischer. I koret finns också en romansk fönsteröppning mot norr och intill nordvästra hörnet skymtar konturerna av ett äldre, nu igensatt fönster. I varje hörn av korvalvet sitter järnringar med okänd funktion. Altaret med altaruppsatsen står under korets östra gördelbåge med ett korskrank vid sidorna. Altaruppställningen matchar kyrkans övriga inredning i medeltidsstil och. Korskranket når upp ungefär till samma höjd som valvens kragband och två dörrar i skranket leder in till sakristian i absiden. Absiden är relativt stor och ljus med två fönster i sidorna och dörr mot öster. Sakristian är inredd med ett litet bord och stolar samt garderober från samma period och i stil med kyrkans fasta inredning. Från vapenhuset norra och söder sidor leder spindeltrappor av huggen kalksten upp till läktaren. Från den norra trappan leder en speglande spindeltrappa vidare till tornets andra våning. I andra våningen står en äldre klockringningsanordning till klockorna i tredje våningsplan. Mot öster finns en stor rundbågig muröppning till långhusvinden med vidare ingång därifrån till korvinden. Öppningen till koret från långhuset är sekundär liksom en numera igenmurad öppning till absiden i korets östra gavel. Ingång till absidvinden saknas således. På korvinden kan man se spår av kalkmålningar på södra kormuren och på långhusvinden den igensatta romanska fönsteröppningen mot söder. I långhuset östra gavel syns också en in-murad trapetsoid stenhäll, sannolikt locket till en medeltida stenkista. Taklaget över långhuset och koret är från 1880-talet och av fur. Valvens ovansidor är oisolerade. Klockvåningen upptas av klockstolen av fur för kyrkans två ringklockor. Inredning och inventarier Altare Altaret från 1889 är av lackad ek, täckt av en altarskiva av kalksten. Altarets hörn är dekorerade med en skuren, stiliserad bladslinga. Altaruppsats Altartavlan består av en oljemålning på duk från 1700-talet med ett ramverk av ek från 1888. Målningen föreställer Jesus nedläggande i graven. Ramen består av bårder av olika bladornament, rundlar med fyrpass, kymationfris, vridna kolonner vid sidorna och en krönlist av bladakroterier. Skulpturdetaljer i form av två puttis, ett korslam och en kartusch kommer från tavlans äldre ramverk från 1700-talet. Vid sidorna av altartavlan finns ett altarskrank av ek med avlånga spegelfyllningar, kymation, fyrpassrundlar och krönande akroterier. Altarring Altarringen från 1888 är av ek. Den har femsidig planform och ett räcke bestående av en rundbågsarkad med små kolonnetter. Dekoren på kolonnetterna i form av halva rosor och stiliserade palmettblad känns igen från kyrkans övriga inredning. Knäfall och överliggare är klädda med ett rött tyg. Predikstol Predikstolen från 1888 är av oljad ek i nyromansk stil. Korgen har fyra sidor med en huggen rundbågsdekor som inramar olika kristna symboler inom en rundel, evangelistsymbolerna och tavlor med bibelspråk. Därutöver dekoreras predikstolen av typiska romanska dekorelement såsom sicksackbårder, repstav och kymation. I korgens underkant finns en rundbågslist och en kort kolonn bär upp predikstolskorgen. Trappan är samtida med korgen och utformad med rundbågig kolonnarkad som räcke. Från kyrkan finns också en gammal predikstol från 1601 bevarad. Dopfunt Dopfunten är tillverkad av brunspräcklig kalksten och dateras till 1300-talet. Skålen har fyrpassformad planform, nedåt avsmalnande och ornerad med fyra figurer i hög relief i dess inbuktningar. Dessa föreställer en konung, en man på en drake, en man med bok och svärd som står på en människogestalt samt en man med gloria och korsstav. Mellan varje figurpar finns två spetsbågefält. Foten är liksom cuppan fyrpassformad, uppåt avsmalnande med skaftring och placerad på en smal granitsockel. Cuppan är fylld med bruk som stöd för dopfatet. Bänkinredning Bänkinredningen består av öppna bänkar av lackad ek från 1888. Gavelbröstningen har skuren dekor av en halv ros samt en liten rundbågsformad spegel med fyrpassdekor. Gaveln kröns av ett kraftigt listverk. Gavlarnas ben är genombrutet med två rundbågar i mitten. På orgelläktaren finns bänkar med enklare utformning, med runda gavelavslut och armstöd av ek. Orgel Kyrkans nuvarande orgel är från 1934 byggd av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. Orgeln tillhör en orgeltyp med tyskinfluerat romantiskt koncept med ett rörpneumatiskt system. Dispositionen 10 stämmor är fördelade på två manualer och pedal. Spelbordet är fristående och står framför orgeln. Orgelfasaden byggdes för kyrkans gamla orgel från 1888 och är utförd i samma stil som kyrkans övriga träinredning i lackad ek med förgyllda detaljer. Pipverket ramas in av ett trepass och två mindre rundbågar vid sidorna, omfattat av en stor rundbåge. Krönets listverk har dekor av kymation och sågtandsmönster och överst en list av uppochnedvända rundbågar. Klockor Två ringklockor finns i tornet. Storklockan gjöts enligt inskrift på klockan 1747 och lilla klockan gjöts 1757, båda av klockgjutare Andreas Wetterholtz. Övrigt Ett krucifix från 1200-talet av snidad ek som tillhört kyrkan finns bevarat på Lunds universitets historiska Museum. Bland kyrkans inredning kan också nämnas en magnifik ljuskrona i långhuset med små hörntorn runt en ring av punsad kopparplåt med ljushållare. Ljuskronan är en kopia av en ljuskrona som finns i Aachen vilken ska symbolisera det heliga Jerusalem. På läktarbarriären sitter ett par trearmade ljusstakar av mässing eller malm. Intill predikstolen och vid långhusets nordöstra sida hänger flera minnestavlor, några kan möjligen vara kistplåtar, till minne av Pehr Albrekt Georg Schönström 1705-1848, Anna Elisabeth Sjöstjärna 1757-1822 samt Holger Ulric Henric Rosenkrantz 1853-1855. |
