Stäng fönster TOMELILLA INGELSTAD 85:1 - husnr 1, ÖSTRA INGELSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA INGELSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2017-03-07 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Den norra huvudingången till kyrkan leder in till en rymlig förhall som har vapenhuskaraktär med rockhängare, fattigbössa, och bokbord. I nordvästra hörnet finns uppgång till orgelläktaren och vidare till vinden. Utrymmets enda dagsbelysning består av ett centrerat rundfönster med en djup murnisch. Möjligen är utrymmet planerat som ett begravningskapell då Wåhlins förslagsritningar visar utrymmet med en kista placerad framför den västra murnischen. Golvet är lagt med stora kalkstensplattor, väggarna är putsade och vitmålade och taket består av en träpanel på ett bjälklag med profilerad undersida. Snickerierna är gråmålade och dörrarna i utrymmet stickbågiga spegeldörrar med glasade partier. Från förhallen leder en ingång in till det gamla västtornets bottenvåning. Gamla tornet har varit mycket smalt och bottenvåningen är tunnvälvd med valvanfang i norr och söder utan markerade vederlag. Mot öster finns en kraftig centrerad pelare med skråkantad sockel vilken bär upp två rundbågsöppningar till långhuset. Även valvbågarnas vederlag är av skråkantad kalksten. En smal dörröppning i söder leder till den gamla torntrappan som är bevarad i sin helhet. En järngrind sitter i ingångsöppningen vilken tillkom 1997 då kyrkan renoverades och trappuppgången åter gjordes tillgänglig. Det gamla västtornets bottenvåning utgör en del av kyrkorummet och är möblerat med bänkar längs norra sidan. I långhuset står bänkarna i två kvarter längs sidorna med mittgång. Längst i väster finns en öppen yta där ingången från västtornet och vapenhusen sammanstrålar. Mellan valvbågarna och framför den kraftiga valvpelaren i väster står dopfunten. Golvet i kyrkorummet är lagt med kalksten i gångarna och brädor i bänkkvarteren. Väggar är putsade och vitkalkade med undantag för bågomfattningarna till öppningarna mot väster och dörromfattningarna till nord- och sydportalerna. Fragment av medeltida kalkmålningar finns bevarade och tillhör två eller möjligen tre olika perioder. Den äldsta perioden dateras till omkring 1200-1225 och kan ha samma upphovsman som målningarna i Bjäresjö kyrka. Målningarna är sannolikt influerade av samtidens bokmåleri och konsthistoriker Inger Ahlstedt Yrlid hävdar att det finns tyska stildrag i målningarna. De romanska målningarna syns på korets östra vägg, tribunbågsmuren, östra långhusväggen och i triumfbågens och tribunbågens undersidor. De består av figurframställningar inom medaljonger och målade bårder framför allt i gula och röda toner. På tribunbågsmuren syns figurmålningar möjligen föreställande profeterna samt Kain och Abel, och i triumfbågen en ängel, Agnus Dei och möjligen Adam och Eva. På triumfbågsmurens västra sida framställs möjligen yttersta domen som eventuellt tillhör en målningsperiod mellan de romanska målningarna och det senmedeltida måleriet. De senare målningarna dateras till 1475-1500 och har enligt Knud Banning likheter med målningar i Östra Herrestads kyrka. I korvalvet framställs gestalter vilka tolkas som apostlarna, i korets västra vägg syns Kristus gravläggning och under korets norra fönster martyren S:t Erasmus. På motsatta södra sidan finns en framställning av en man som knäböjer vänd mot en gestalt, kanske Jungfru Maria eller ett helgon. Scenen har tolkats som ett donatorsmotiv kanske i form av kyrkans patronus som vid 1400-talets slut var riddaren Niels Högs på Ingelstads gård. I långhuset finns fragmentariska framställningar från samma period vilka tolkas som olika helgon samt motiven sankt Georg och draken och yttersta domen. Bättre bevarat är ett framträdande brett växtornament målat i rött, högst upp i långhusvalvet och på korets västra mur. Ornamentet kan vara samtida med de senmedeltida målningarna. På korets norra vägg har runor påträffats inristade i putsen. Predikstolen står i långhusets sydöstra hörn intill triumfbågsmuren. Triumfbågen har en mycket svag antydan av spetsbågsform med kraftiga vederlag av skråkantad kalksten målade i gul kalkfärg. Tribunbågen är murad med samma form och den nya kordelen har ett kryssribbvalv med spetsbågiga gördel- och sköldbågar som utgår från tresprångiga valvpilastrar med profilerade kragband. Den äldsta kordelen saknar inredning med undantag av ett par bänkar längs norra och södra väggarna. En liten murnisch finns i norra väggen och på södra sidan finns en rakt avslutad murnisch där en äldre dörröppning har funnits. I nischen står kyrkans gamla lillklocka från 1775. Korförlängningen från 1600-talet är beläget två steg över det medeltida koret. Altare, altaruppsats och altarring står i dess östra del. Vid altarets sidor står präst- och klockarbänkarna. Mot norr finns två rundbågiga gråmålade dörrar varav den västra leder ned till gravkoret och den östra till sakristian från 1914. Mellan dörrarna finns en liten spetsbågig murnisch och ovanför den, en större murnisch, till en igensatt fönsteröppning. Korförlängningen täcks av ett ribbvalv med spetsbågiga valvbågar som utgår från tresprångiga pilastrar med kragband av ett par utkragande skift, det övre med rundad undersida. Valvet är putsat och vitmålat liksom väggarna i denna del. I sakristian finns snickerier från 1914 bevarade, ett arkiv med stålskodd dörr samt ett senare WC. Mot öster finns en ytterdörr till kyrkogården och i söder finns förutom ingången till koret en murnisch till det igensatta korfönstret. Gravkoret är ett lågt tunnvälvt utrymme med putsade och vitmålade väggar. Utrymmet upptas i sin helhet av staplade kistor. I gravkorets västra sida finns en öppning till en trappa som tidigare lett till kyrkans äldsta kordel. Nedgången bör ha satts igen i samband med renoveringen 1914. Genom den gamla sydportalen i långhuset nås kyrkans södra vapenhus. I dörröppningen sitter en trädörr av kraftiga plankor utvändigt beslagen med rombiskt lagd smidesdekor. På insidan sitter ett kraftigt lås av järn och dörren hänger i smidesgångjärn. Vapenhuset bör tidigare ha haft ett loft men är numera öppet till nock med ett tredingstak, ett tredelat trätak med gråmålad lockpanel. Väggarna och putsade och vitmålade. Längs södra kortsidan och långsidorna finns murade fasta bänkar. Golvet är lagt med stora kalkstensplattor och med återanvända gravstenshällar av kalksten. Norra klocktornet nås från nordportalen inne i kyrkorummet. Dörren i nordportalen är en sentida kopia av porten i sydportalen. Tornets utvändiga entré används inte längre och bottenvåningen fungerar som förråd och museum för äldre inventarier. Golvet är av kalksten, väggarna putsade och vitmålade och innertaket består av en ekådrad lockpanel. Längs sidorna av tornet leder en hög trätrappa upp till tornets klockvåning. Upplag i form av urtag i yttermurarna visar att rummet tidigare har haft ett lägre mellanbjälklag. I klockvåningen står kyrkans klockstol av furu där kyrkans två klockor hänger. Västförlängningens och det gamla västtornets övre våning utgör orgelvåningen i andra våningsplan med uppgång både via trappan från förhallen och från den gamla torndelen via den ursprungliga trappan. Orgeln står inne i den västförlängda delen och den äldre torndelen är inredd med bänkar. Orgelvåningen täcks av ett tredingstak i samma stil som vapenhuset. En vid bågöppning gör läktaren öppen mot kyrkorummet med en liten läktare med upplag i gavelmuren. Barriären består av smala svarvade spjälor mellan profilerade överliggare och underliggare och konsolliknande stöd undertill. Läktarbarriären är gråmålad med röda konsekrationskors. Vinden till långhuset och västförlängningen nås via en trätrappa. Sakristians vind och korvinden nås från en vindslucka i sakristians norra del. Vindarna är oisolerade och i både det gamla koret och långhusvinden kan de ursprungliga stenvalven studeras från ovansidan liksom gavelmurar. Inredning och inventarier Altare Altaret består av ett slätputsat och vitt kalkavfärgat, murat fundament med nischer vid sidorna. Framsidan täcks av ett antemensale av trä utfört i renässansstil med två rundbågar mellan kannelerade pilastrar. Antemensalet är målat i grönt, rött och blått. Altaruppsats Altaruppsatsen från 1618 är utförd i renässansstil av snidat trä. Uppsatsen är tredelad med en låg predella med inskriftstavla och däröver ett mittparti med en målning föreställande nattvarden, flankerad av dubbla kolonetter med joniska kapitäl. Mellan kolonnetterna finns mindre tavlor föreställande evangelisterna och i ytterkanterna på mittpartiet finns beslagsvingar. Över mittpartiet finns ett listverk med inskription. Överstycket består av rundbågar mellan tre hermer som bär upp ett listverk med ett snidat krön. I rundbågefälten finns målade vapen med inskriptionen I. B. och F.E.G. Initialerna står för Jochum Bylow, och Fru Else Grubbe. Hela altaruppsatsen är rikt dekorerad med beslagsornamentik i guld och blågrått samt brunmarmorering, grönt svart och rött. Altarring Altarringen är av blågrönmålat trä och uppbyggd av ett femsidigt räckverk med knäfall på en sockel. Mot öster avslutas altarringen av gavlar i stil som bänkgavlarna. Räckverket består av figursågade brädor och profilerad överliggare. På altarringens framsida finns en inskription som berättar att altarringen renoverades 1764. Predikstol Predikstolen är utförd i renässansstil från 1600-talets början och tillkom troligen samtidigt med korförlängningen på initiativ av kyrkans patronus. Till predikstolen hör en baldakin och en trappa med dörr. Alla delar är utförda i trä med snidade detaljer och polykrom bemålning i framför allt blå och gröna toner med rött och guld. Dörren har samma utförande som präst- och klockarebänkarna och bör ha tillkommit samtidigt med dessa någon gång på 1700-talet alternativt målats i samband med dessa. Predikstolens korg är femsidig och har rektangulära sidospeglar med rundbågsformade ramar kring skulpturer av evangelisterna. Baldakinen har sexsidig planform och en duva hänger ned från dess undersida. Predikstolen och baldakinen har en rik renässansdekor. Trappan bör vara samtida med predikstolen med kröndekor i beslagsstil. Dörrens spegelfyllningar är målade med rocailledekor som har tillkommit senare. Dopfunt Kyrkans dopfunt av sandsten dateras till 1100-talets slut eller tidigt 1200-tal. Funten tillhör en grupp funtar som är typisk för sydöstra Skåne vilken Lars Tynell kallar för Blentarpsgruppen. Ingelstadsfunten har cylindrisk cuppa med godronnerad undersida och uppåt, svagt vidgande liv med två flätade repstavar nedtill och rundbågsfris under mynningen. Dekoren är huggen i låg relief. Bottnen är trattformig, urholkningen är kittelformig med spår av uttömningshål. Sockeln är kvadratisk med ett runt skaft uppdelat i tre vulstformer. Bänkinredning Bänkinredningen består av öppna bänkar av grågrönmålat trä ritade av Theodor Wåhlin till renoveringen 1913-14. Bänkarna återfick sin ursprungliga färgsättning vid restaureringen 1997-98. Ryggarna och bänkfronterna består av en pärlspontspanel inom ett ramverk med fotstöd och bokstöd. Gavelsidorna är utförda i renässansstil med kannellerade sidor, en dekor i form av ett rödmålat ringkors och trekantsgavlar som avslutas med tre spetsar. Längst fram i långhuset finns fyra rader herrskapsbänkar, tre på norra sidan och en på södra sidan. Bänkarna är från 1914 med återanvända äldre herrskapsgavlar, sannolikt från tidigt 1600-tal. Herrskapsbänkarnas gavlar är högre än övriga bänkgavlar och utförda med kannelerade pilastrar nedtill avslutade med skurna diamanter och beslagsornamentik. Herrskapsbänkarna är målade i samma färg som övriga bänkar utan den röda korsdekoren. Vid sidan om altaret finns en klockare- respektive prästbänk vända mot altaret. Bänkarna är utvändigt målade i blågrått, rött, grönt och vitt. Gavlarna är rikt dekorerade med kopplade pilastrar och beslagsornament. Krönet är format som en trekantsgavel med tandsnittsdekor och spetsiga avslut i mitten och sidorna. Dörrarna är försedda med speglar med målade rocailler och marmorering, inramade med röda profilerade lister. I bänksitsen finns en låda med smidesjärnsbeslag och på bänkskärmen finns bokstöd. Bänkarnas insidor är omålade och har rikligt av inristade inskriptioner från 16- och 1700-talen. Orgel Orgeln tillverkades 1915 av Magnussons orgelbyggeri AB, Göteborg och omdisponerades 1973. Fasaden ritades av Theodor Wåhlin och är samtida med orgeln. Den är uppbyggd av ett ramverk med spegelfyllningar och målad i blågrön färg. Över en hög sockel finns tre rektangulära pipfält för stumma pipor, ett bredare i mitten och två smalare vid sidorna. Upptill dekoreras pipfälten med förgyllda gallerverk med trepassmönster. Överst på fasaden finns ett listverk. Spelbordet är fristående och står framför orgeln vänt mot öster. Klockor Kyrkan har två klockor, en klocka gjuten av Andraeas Wetterholtz 1775 och en klocka från 1949 gjuten av M & E Ohlsson i Ystad. Inne i kyrkan står den gamla lillklockan från 1775 gjuten av Andraeas Wetterholtz. Övrigt I norra tornet hänger en stor oljemålning på duk från 1500 eller 1600-talet föreställande korsfästelsen. En gammal skamstock av trä ligger i en monter i norra tornet. Gamla nummertavlor och den gamla ytterporten till södra vapenhuset mm äldre inventarier finns bevarade på sakristians vind. Dörren består av plankor sammansatta med naror på insidan och är försedd ett äldre lås, en diamantformad dekor mitt på yttersidan samt bandgångjärn med halvmåneformade avslut och ringhandtag. En järnbeslagen fattigbössa av ek står i förhallen till kyrkan |
