Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TOMELILLA ÖVRABY 48:1 - husnr 1, ÖVRABY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÖVRABY KYRKA (akt.)
2017-04-28
Interiörbeskrivning
Interiör
Ingången i väster leder in till ett vindfång med små fönster mot norr och söder. Golvet består av röda och grå kalkstensplattor lagda på diagonalen. Väggarna och taket är putsat och vitkalkat. En pardörr av ek leder in till tornets bottenvåning. I tornets södra sida leder en rundbågig dörröppning in till 1909 års trapptorn med uppgång till tornets övre våningar och orgelläktaren. Tornbottenvåningen täcks av ett kryssvalv från 1909 på tresprångiga pilastrar. I gränsen mellan torn och långhus finns ett förtjockat vägparti som utgör långhusets västra gavelmur. En orgelläktare är uppbyggd över hela tornets bottenvåning med en balkong som sträcker sig ett stycke öster om långhusets västra gavelmur. Orgelläktaren bärs upp av ett bjälklag inmurat i sidomurarna och balkongen i öster bärs upp av konsoler från långhusets västra mur. Läktarbarriären samt läktarens konsoler och bjälklag är utförd av oljad ek med detaljer i grönt och rött samt förgyllning. Barriären består av ett genombrutet räcke med raka spjälor och är liksom konsolerna dekorerade med blommor och grekiska kors med strålkrans. Läktarens undersida består av det synliga bjälklaget med fyllningar av pärlspontspanel.

Långhuset är möblerat med öppna bänkar utmed en mittgång. Bänkarna når fram till predikstolen i långhusets sydöstra hörn. De romanska, ursprungliga, ingångarna till kyrkan är synliga i långhusets västra del som murnischer. Väggarna i kyrkorummet är målade i vitt med en smal sicksackbård i gult och blått i bröstningshöjd. Långhuset är indelat i två valvtravéer med valv från omkring 1400. Valvkapporna utgår från tresprångiga pilastrar och kragbanden består av en snedfas mellan ett utkragande murskift upptill och nedtill. Valvribborna har i genomskärning kvadratisk form och gördel- och sköldbågarna är spetsbågiga, murade med en hel tegel-stens tjocklek och ett platt följdskift. Inga medeltida kalkmålningar är synliga i valven.

Koret är beläget tre steg över långhusets golvnivå med en trappuppgång i triumfbågen, valvbågen mellan kor och långhus. Triumfbågen är liksom tribunbågen till absiden ovanligt hög och dess valvkrön når nästan ända upp till kyrkans murkrön. Valvanfangen, där valvbågen börjar, markeras av ett listverk med fasad kant i båda valvbågarna. Väggarna i koret är putsade och vitmålade som i långhuset med en bredare bröstningsbård med ett stiliserat blommotiv. Ytterligare målade bårder, vars mönster är hämtade från de romanska målningarna i absiden, löper kring korets fönster- och dörröppningar och i fönsternischen. Överst på korets väggar finns en geometrisk bård i labyrintliknande mönster i romansk stil. Målningarna går i gula, blå och röda toner. Koret har ett högt kassettak av mörkbetsat trä format av korsande bjälkar och ovanliggande brädpanel. Golvet i koret och absiden är lagt på samma vis som i långhuset. Absidgolvet och golvet innanför altarringen ligger ett steg över korgolvet. Altaret står inne i absiden, ett stycke från den östra väggen under absidens fönster. Kyrkans dopfunt står i korets nordvästra hörn och i korets norra sida leder en dörr in till sakristian. Ett par nischer, sannolikt medeltida, syns i absiden och koret.

Korets östra gavelsida övergår i absiden genom en hög rundbågig tribunbåge utan förkroppning eller markerade vederlag. Hjälmvalvet är mycket högt och bemålat med romanska kalkmålningar som når ned till absidfönstrets nederkant. I mitten av hjälmvalvet finns en framställning av Majestas Domini (Herren i majestät) omgiven av symbolerna för evangelisterna. På ömse sidor av absidfönstret finns fyra figurer tolkade som olika helgon. Bland annat framställs Petrus och Paulus, jungfru Maria och Johannes. Hjälmvalvet ramas in av en bård med runda medaljonger med figurframställningar, möjligen profeterna. I samband med renoveringen 1909 påträffades också en målning ovanför tribunbågen, på korets östra mur, vilken sedan putsades över. Målningen föreställde en man med en kyrkomodell och tolkas som ett donatorsmotiv.

Orgelläktaren nås från trapptornet vid tornets södra sida. Torntrappan har steg och spindel av gjuten betong. Orgelläktaren upptas av orgelverket samt en bänkinredning mot öster. Spindeltrappan fortsätter upp till tornets tredje våning och därifrån finns uppgång till klockvåningen via en trästege och ingång till vindarna över långhuset och koret. Klockvåningen upptas av klockstolen av furu för kyrkans två klockor. Tornets väggar är putsade och vitmålade men norra gavelröstet murat av rött medeltida tegel är oputsat. Klockvåningen är öppen mot nock utan vindsbjälklag. Torntaklaget är av fur från 1909 års renovering och takstolarna är uppbyggda av sparrar med hanband, stödben och tassar på dubbla murremmar.

Vinden över långhuset är ett oinrett utrymme ovan valven. Ingång till långhusvinden är en ursprunglig, rektangulär öppning murad av kalkstensflis medan ingången till koret är sekundär. Ingång till absidvinden saknas. Långhusets murar ovan valven är av kalksten med grovt utdraget bruk. Inga spår av romanska föns-teröppningar syns på murarna. På långhusets norra sida finns en kalkmålning från tidigt 1300-tal föreställande Sankt Kristoffer. Taklaget över långhuset är från 1909 och består av takstolar av fur uppbyggda av sparrar, hanband, stödben och tassar på dubbla murremmar. Även kortaklaget är av fur men har inslag av medeltida bjälkar i ek.

Det medeltida vapenhuset nås från den norra entrébyggnaden mellan vapenhuset och sakristian. Entrébyggnaden består av en lång korridor med dörrar till vapenhuset, sakristian, teknikrum/elcentral samt ett utvändigt atrium beläget mellan entrébyggnaden och långhusets norra mur.

Dörren till vapenhuset har en vitmålad fiskfjällsliknande plåttäckning på ena sidan och rektangulära plåtar på andra sidan samt är försedd med ringhandtag. Vapenhuset är inrett med murade bänkar längs väggarna, avtäckta av gjutna betongplattor. Golvet är av murtegel och väggarna är putsade och vitmålade. I långhusmuren mot söder är den igenmurade nordportalen belägen vilken bildar en djup nisch i muren. Portalens omfattningsstenar är oputsade. I nischen sitter en inmurad gravhäll över prästen Björn Andersen, död 1646. Innertaket är öppet till nock och täckt av en spontad och brunbetsad panel. På vapenhusets väggar hänger tavlor som ingått i en äldre läktarbröstning,

Sakristian nås både från den norra entrébyggnaden och genom en dörr i koret. Golvet i sakristian är av oljade brädor och väggarna är putsade och vitmålade. Sakristian är möblerad med skåp för textilförvaring samt skrivbord. På norra väggen hänger två tavlor för series pastorum.

Inredning och inventarier

Altare
Altaret ritades av Theodor Wåhlin till kyrkans renovering 1909 och är ett så kallat blockaltare tillverkat i kalksten med polerad altarskiva och överstycke av ek. På altarets framsida finns en huggen och förgylld dekor i form av en stiliserad törnekrona omgiven av rosor och strålglans. Överstycket består av ett par låga pelarformer vid sidorna och ett mittparti med dekor av skurna röda rosor, gröna blad samt en medaljong i mitten med bokstäverna IHS.

Altaruppsats
Kyrkans gamla altaruppsats är från sent 1600-tal utförd i barockstil. Den består av en rund altartavla målad i olja på pannå omgiven av snidade figurer målade i grått med förgyllda detaljer. Tavlan i mitten föreställer nattvarden och omges av en ram med skulpterade vindruvsklasar. Skulpturerna vid sidorna av målningen och över denna föreställer evangelisterna och överst står Jesus på ett jordklot. På sidorna finns sidovingar dekorerade med slingrande växtrankor, kvinnofigurer och vindruvsklasar. Altaruppsatsen har ursprungligen varit målad i röda och blå toner samt marmorering i blått, gult, rött, svart, vitt och förgyllning.

Altarring
Altarringen av ek med tygklätt knäfall ritades av Theodor Wåhlin till kyrkans renovering 1909. Altarringen består av ett räcke med rundad form mot långhuset och raka sidostycken. Räcket består av raka smala ribbor med skurna tvärgående ränder och omväxlande lite bredare ribbor med dekor av rödmålade, grekiska kors och runda, förgyllda blommor med gröna bladrosetter.

Predikstol
Kyrkans predikstol är från 1600-talet med en fot och trappa från 1909 ritade av Theodor Wåhlin. Predikstolskorgen har fyra sidor med rik renässansdekor och är målad i framför allt svart, rött, blått och guld. På korgens sidor finns framställningar av evangelisterna inom rundbågsfält mellan kolonnetter. Upptill på korgen finns ett inskriftsband samt listverk med kymantionbård och tandsnitt. Korgen är av ek bemålad i framför allt svart, rött, blått och guld. Korgens fot är av oljad ek liksom trappan och ritades av Theodor Wåhlin. Till predikstolen hör också en baldakin med sexsidig form. Undersidan är uförd som ett kassettak med förgyllda stjärnor och en pinjekotte i mitten. Sidorna är utformade som ett listverk med ett inskriftsfält med änglahuvuden i hörnen.

Dopfunt
Dopfunten är huggen av sandsten och eventuellt ritad av Theodor Wåhlin till kyrkans renovering 1909. Funten har en rund fot, ett smalt skaft med flera skaftringar eller vulster som upptill vidgas till cuppans bredd. Cuppan är cylindrisk med ett hugget textband i relief: ”LÅTEN BARNEN KOMMA TILL MIG OCH FORMENEN DEM INTET”. Cuppan är försedd med urtappningshål. Enligt en del uppgifter är funten en omhuggen romansk dopfunt som återfanns i prästgårdens trädgård där den användes som fågelbad. Detta stämmer dock inte då denna förvaras vid Lunds universitets historiska museum. Den romanska dopfunten tillhör Blentarpsgruppen, en grupp funtar med en huggen relief i form av en rundbågsarkad på cuppans utsida.

Bänkinredning
Bänkinredningen består av öppna bänkar från 1909 ritade av Theodor Wåhlin. Bänkarna är utförda i jugendstil i oljad ek med röda och blå detaljer. Särskilt gavlarna är typiska för Wåhlin. Dessa är smala med raka sidor och runda krön med en skuren blomdekor. Intill bänksitsen breddas gaveln och dess främre ben avslutas av en liten rundel med bänknumret utskuret i relief. Bänkryggarna är utförda av ett ramverk med spegelfyllningar.

Orgel
Kyrkans orgelverk har nio stämmor och är från 1870-talet, byggd av en okänd dansk/skånsk orgeltillverkare, möjligen Lundahl eller Olsen. Orgeln flyttades till Övraby kyrka 1969 från Tyska kyrkan i Malmö av Johannes Künkel. Orgelfasaden i nygotisk stil ritades sannolikt av Theodor Wåhlin för den föregående orgeln byggd 1909 av Olof Hammarberg i Göteborg. Fasaden är utförd av oljad ek med detaljer i rött, grönt och guld. Den är uppbyggd kring tre pipfält; ett större i mitten och två mindre och lägre vid sidorna infattade i spetsbågiga ramar. Mittfältet flankeras av små kolonnetter och kröns av en trekantsgavel med sidotorn och krabbor. Sidofälten är rakt avslutade med krenelering överst. Spelbordet är placerat på orgelhusets norra sida.

Klockor
Kyrkans lilla klocka gjöts 1908 av K G Bergholz i Stockholm. Stora klockan gjöts 1743 av Andreas Wetterholz i Malmö.

Övrigt
En gammal järnbeslagen kista står i vapenhuset. I vapenhuset förvaras också ett antemensale från 1625 samt tavlor som ingått i en läktarbarriär. Antemensalet är uppbyggt av en rundbågsarkad med kannelerade pilastrar. Tavlorna föreställer apostlarna och är målade av J P Appelgren, Ystad, 1824. En större tavla med före-ställande korsfästelsen kan ha ingått i en äldre altartavla. I kyrkorummet hänger ett namnchiffer från 1689 i form av ett vapen med Carl XI:s monogram.