Stäng fönster BROMÖLLA NÄSUM 40:1 - husnr 1, NÄSUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NÄSUMS KYRKA (akt.) | |
| 2020-11-26 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkans huvudingång går via tornet i öster. Entréhallens, eller vapenhusets, väggar är slätputsade och vitmålade, golv och sockel är av kalkstensplattor. Taket är av brädor och vitmålat, dekorerat med siluetten av en oregelbunden rektangel i grått. Längs norra och södra väggarna leder gråmålade trätrappor vidare upp i tornet. I nordvästra hörnet är två gravhällar av kalksten monterade. Mot södra väggen är invigningstavlan för 1793-års kyrka monterad. Tavlan är av kalksten med förgylld text. I anslutning till denna finns även ett par stenar från föregående kyrkobyggnader och en äldre gravvård i trä. Ytterporten är en ramverksdörr målad i mörkt och ljust grått, med ett lunettformat överljus. Ytterligare en ramverksdörr i samma kulörer som ovan, leder via ett vindfång vidare till kyrkorummet. Ett glasat dörrparti med lodräta träspjälor utgör vindfångets inre dörrparti, mot kyrkorummet. Kyrkorummet består av tre skepp varav det mittersta är högst. Det mittersta kröns av ett tunnvalv, sidoskeppens tak är platta. Samtliga är klädda med smal oljemålad träpanel. Tunnvalvet vilar på träpelare som håller upp ett kraftigt polykromt bemålat listverk. Längs ytterväggarna löper ett profilerat listverk i takhöjd. Väggarna är slätputsade och vitmålade och snickerierna hållna i ljus- respektive mörkgrå kulörer med accentkulör i rött samt förgyllda detaljer. Golvet är belagt med kalkstensplattor. Långhuset har en orgelläktare i öster med underbyggnader som rymmer pentry, RWC och mötesrum. I mötesrummet finns en samling porträtt över tidigare kyrkoherdar samt makarna Textorius, vilka var stora donatorer till kyrkan. Orgelläktaren är lika bred som mittskeppet och vilar på fristående träkolonner. Läktarbarriären är bruten och utgörs av ett nedre och övre profilerat listverk och ett mellanparti med spegelfyllningar. I barriärens mitt är ett ryggpositiv till orgeln placerat. Färgsättningen är densamma som i övriga kyrkorummet. I kyrkorummets västra del, på var sida om orgelläktaren, finns förrådsbyggnader med väggar av träpanel, och ett övre listverk som knyter an till orgelläktarens i färgsättning. Kyrkorummet domineras av två stora bänkkvarter med mittgång och sidogångar. Längs ytterväggarna finns väggfasta sittbänkar. Koret är inkorporerat i långhuset. I dess södra del är predikstolen och en kororgel placerad, och bakom kororgeln har en hörna med sittplatser och ljusbärare inretts. I norr finns dopfunten samt ett mindre kvarter med tvärställda bänkrader. Koret domineras av en altaruppsats i nyklassisk stil, altare och altarring. På ömse sidor om altaruppsättningen finns vitmålade fyllningsdörrar som leder till sakristian i absiden. Sakristian har liksom kyrkorummet slätputsade och vitmålade väggar, ett grått listverk mot det vita och slätputsade taket. Rakt åt väster finns en ytterdörr med dubbla dörrblad med fyllningar. Mot den östra väggen står kyrkans ursprungliga korskrank av trä. I var ände finns en fyllningsdörr, skranket består huvudsakligen av rundbågefält med ett listverk överst. Skranket är målat i två grå kulörer med detaljer som kapitäl, blomsterorneringar och en äggstavsfris i trompe l’oeil. Mot skranket står det ursprungliga altaret med altarprydnad i form av ett stort, förgyllt kors. Uppgång till kyrkvinden och tornets övre våningar sker via trappor i tornet. Från luckor i taket på ömse sidor om orgeln nås vinden över långhusets lägre skepp. Tornets andra våning har ett trägolv och en trappa längs norra väggen vilken leder upp till tredje våningen, som är oinredd. Murverket består av spräckt gråsten. Åt söder, öster och norr finns runda gjutjärnsfönster med spröjs formade likt en fyrklöver. Fönstersmygarna är murade i tegel. Bjälklaget är av kraftiga furubjälkar och golven av furuplank. Trappor i furu leder vidare till klockvåningen som huvudsakligen upptas av klockbocken. Murhörnen är av gråsten medan de rundbågiga muröppningarna för ljudluckorna är murade i tegel. Taket är tillverkat av handhyvlade brädor. Via stegar kan man komma vidare upp i tornspiran. Klockbocken har flera inskriptioner av besökare och hantverkare – både inhuggna och skrivna med blyerts. Inredning och inventarier Altaruppsatsen från 1962 är utförd i klassicistisk stil med kolonner och en tempelgavel som omger en central oljemålning. Målningen återger Kristi korsfästelse i en rundbågig, förgylld ram. Enligt uppgift i kyrkans underhållsplan är den målad på 1850-talet av August Malmström och har tidigare tillhört Svenska kyrkan i S:t Petersburg. Målningen flankeras av två kolonner och två pilastrar på en kraftig sockel. Kolonnerna och pilastrarna bär ett listverk, ett entablement, och en tympanon, vilket är den triangulära övre konstruktionen. Två grå nyanser med röda respektive förgyllda detaljer utgör färgsättning. Kyrkans altare är en del av altaruppsatsen, av trä med slät panel på sidorna och kannelerade pilastrar vid hörnen. I den absidiala sakristian finns kyrkans ursprungliga altaranordning från 1870-talet bevarad. Mot ett skrank med rundbågemotiv och krönande listverk är ett träaltare och ett stort förgyllt kors placerade. Altarringen, också från 1962, är något längre än halvcirkelformad. Smäckra ståndare med kannelyrer bär upp en tillika smäcker överliggare. Knäfallet är klätt med textil på en gråmålad sockel. Predikstolen, på en flersidig pelare, med baldakin och trappa är samtida med kyrkan. Samtliga delar är tillverkade av trä målat i två grå kulörer med accenter i rött och förgyllning. Korgen har sex sidor varav en döljs av den pelare predikstolen är placerad intill. Övriga sidor har fyllningar med förgyllda ramar och målningar av kristna symboler. Ovanför dessa finns ett listverk som påbörjas med en horisontell list, sedan inhuggna kors varpå följer en utkragande del med bl.a. en trompe l’oeil bemålad vulst. Korgens avslutas upptill av en överliggare klädd i röd textil. Korgens nedre kant skiljs åt från den karnisformade undersidan av en förgylld kranslist. Baldakinen är oktagonal. Sidorna är gråmålade, dekorerade med förgyllda kors. Längs undersidans kanter hänger stiliserade tofsar. I hörnen på baldakinens ovansida finns franska liljor. Baldakinen kröns av ett förgyllt kors och från undersidan är en förgylld duva nedpendlad. Dopfuntens äldsta delar är snidade i ek, medan den övre skivan, äggstavslisten, de enkelt profilerade listerna och fotplattan är gjorda i furu och senare tillkomna. Funten har en kolonnfot med förgylld akantus kring basen och vilar på en profilerad fotplatta. Cuppan är åttasidig med ett nedsänkt urtag för dopfatet. Längs sidan finns den snidade inskriptionen som daterar funten ”1681 Hr Iens Sorbonius”. Jens Sorbonius var kyrkoherde i Jämshögs församling till vilken Näsum var annexförsamling. Till dopfunten hör ett dopfat i mässing från 1674. Bänkinredningen är samtida med kyrkan men starkt decimerad. Idag finns tre slutna bänkkvarter i kyrkorummet; två i långhuset och ett mindre i korets norra del. Mot ytterväggarna är bänkkvarteren öppna. Bänkarna är utförda i ramverkskonstruktion med fyllningar, rakt avslutade upptill och målade i ljust grått, rött och vitt med förgyllda detaljer. Kyrkans orgel är tillverkad 1963 av Frede Aagard. Orgelfasaden är från 1888. På 1960-talet installerades också ett ryggpositiv i läktarbarriären. Orgelfronten från 1880-talet är utförd i nyklassicistisk stil med pilastrar och listverk och kröns av ett lunettfält med en strålande sol i mitten och en förgylld, rundbågig kam i ytterkant. Orgelpiporna är uppdelade i tre rundbågiga fält. I korets södra del finns en sentida kororgel med orgelhus och orgel i ljust trä. Storklockan är gjuten av Magnus Bergstedt år 1766. Lillklockan är i Lunds stifts inventering av kyrkklockor daterad till 1300-tal. Klockbocken är av furu. |
