Stäng fönster MELLERUD BOLSTADS PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, BOLSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BOLSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2003-10-15 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet är ljust och rymligt med en konsekvent färgsättning som domineras av blå och grå kulörer. Koret i öster är förhöjt och i väster finns en orgelläktare. Ingångar till kyrkorummet finns från södra och norra korsarmarnas gavlar och från vapenhuset i tornet. Bakom altaret finns en dörr till sakristian. Golvet består av kalkstensplattor i mittgångarna och koret. Bänkkvarteren har förhöjda gråmålade trägolv. Kyrkans väggar är vitputsade. Taket, ett gråmålat trätunnvalv är dekorerat med fyra "pryderliga rosor" 1820 av Anders Olsson, Vänersborg, en i varje väderstreck. I mitten av taket finns en senare (eventuellt 1934) större målning, en cirkel med spetsiga flikar. Den profilerade taklisten är gråblå med en röd bård. Ytterdörrarna i korsarmarna har innerdörrar som parspegeldörrar med marmorerade spegelfält i grå kulörer. Dörren till vapenhuset är av liknande slag fast mindre. Enkelspegeldörren till koret är gråmålad. Fönstren är grönmålade. Altaret av sten, från 1670-talet, täcks av en kalkstenskiva. Altarprydnaden är en uppsats i två avdelningar med tavlor målade av Erik Grijs 1675 och ommålade 1894 av Wilhelm Dahlbom och konserverade 1934. Den nedre föreställer nattvardens instiftan på skärtorsdagskvällen och den övre Kristi uppståndelse på påskdagen. Tavlorna flankeras av bilder på de fyra evangelisterna och deras symboler. Överst finns en klocka, insatt på 1800-talet, som kröns av en Kristusfigur. Altarringen är femsidig med en genombruten barriär av fyrpassornamentik mellan marmorerade små pilastrar. Predikstolen är placerad i korets norra del, i brytningen mellan östra och norra korsarmen. Den är byggd 1775 av bildhuggaren Erik Grund, Karlstad. Det är troligen kyrkans tredje predikstol, intill 1596 ägde kyrkan Skara stifts äldsta predikstol, från 1487. 1596 års predikstol ersattes sedan med den nuvarande som delvis förändrades 1934 då baldakinen, symbolerna samt texttavlan över trappan tillkom. Symbolerna, snidade träfigurer, på korgen och trappbarriären föreställer segerlammet, kalken, fredsduvan m m. Vid södra korväggen finns ett dopaltare från 1938 av kalksten. Dopfunten har en fot av sandsten och cuppa av täljsten som ursprungligen ej hört samman. Sandstensfoten är äldst och antas vara från 1100-talets slut. Av Dalslands 42 medeltida dopfuntar är 7 av sandsten och återfinns i de delar som vetter mot Västergötland, där de tillverkats. Till Bolstads kyrkas äldsta tid och banden till Västergötland hör också de två liljestenar som förvaras vid tornväggen under läktaren. De är Dalslands enda representanter för denna märkliga gravvårdstyp som i stort sett är begränsad till Västergötland och där främst Kinnekulleområdet. Äldre gravvårdar i kyrkan utgörs också av tre gravhällar i koret, över kyrkoherdarna Ericus Olavi (död 1627) och Petrus Gyllenius (död 1675) och prosten Johannes Andersson Lind (död 1708). Bänkinredningen är indelad i sex kvarter, två i varje korsarm förutom den östra. I västra korsarmen är bänkarna vägganslutna mot långsidorna. Bänkarna, från 1934, är öppna med marmorerade speglar på gavlarna och skärmarna. Färgsättningen är den i kyrkan återkommande, grå och blå kulörer med röda bårder, på bänkarna finns också förgyllda bårder. Läktaren i väster nås via en trappa i vapenhuset och bärs upp av fem kolonner på var sida om mittgången och tre längs var långsida. De marmorerade kolonnerna och läktarbröstningen samt orgeln har en liknande färgsättning som bänkarna. Orgelns nyklassicistiska fasad är från 1855 men själva orgeln är senast ombyggd 1958-59. LÅNGHUS - Kyrkans äldsta delar är tornet i väster och långhusets västra delar (ca 1150). Långhuset förlängdes åt öster mellan 1669 och 1675 då det tresidiga koret tillkom. 1756-61 tillfogades södra och norra korsarmarna. GOLV - Kalksten i gångarna, gråmålat trägolv förhöjt ca 5 cm i bänkkvarteren. Korgolvet av kalksten är förhöjt ca 20 cm i förhållande till golvnivån i gångarna och kan sägas sträcka sig in i långhusets östra del. VÄGGAR - Vitputsade PORTAR - Ytterdörrar i norra och södra korsarmen. Dubbla parspegeldörrar från 1934. Yttre dörrparet med brunmålad snedställd panel på utsidorna och gråmålade på insidorna. Två små snedställda fönster i varje yttre dörrpar. Inre dörrparen med marmorerade spegelfält dominerade av grå kulörer mot kyrkorummet och gråblå färg mot utsidan. Färgsättningen i blå och grå kulörer mot kyrkorummet är samma som på bl a bänkarna, kolonnerna som bär upp läktaren och läktarbröstningen. INNERDÖRRAR - Till vapenhuset (tornets nedervåning): Parspegeldörrar av liknande utformning som portarnas/ytterdörrarnas inre dörrpar fast mindre storlek. FÖNSTER - Stora rundbågiga från 1934, sammantaget sex stycken. Fyra i varje korsarm (två mot norr, två mot söder samt ett mot öster och ett mot väster) samt två fönster i långhusets västra del (ett mot norr och ett mot söder). 4-lufts, ej kopplade dubbla bågar. Ytterbågarna indelade i smårutor. Grönmålade på insidan, brunmålade på utsidan. TAK - Tunnvalv av gråmålade släta brädor. Dekormålningar: fyra "pryderliga rosor från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. En ros i varje väderstreck (en i var korsarm, en ovan altaruppsatsen i koret och en ovan orgeln). Mitt i kyrkan en större målning, en cirkel med spetsiga flikar (troligen ej samtida med rosorna, eventuellt från 1934). Profilerad taklist, gråblå med röd bård. ÖVRIGT - Längs tornväggen under läktaren finns två s k liljestenar tillverkade i Västergötland på 1200-talet och de enda i sitt slag i Dalsland. KOR - Det nuvarande tresidigt avslutade koret tillkom 1669-75 då kyrkan förlängdes åt öster. Koret kan sägas sträcka sig in i långhuset då det förhöjda korgolvet sträcker sig ca två meter in i långhuset GOLV - Kalkstenshällar. Korgolvet förhöjt ca 15 cm över nivån i långhusets gångar. Bakom altaret trägolv täckt av heltäckningsmatta och motsvarande nivå som i gångarna. VÄGGAR - Vitputsade INNERDÖRR - Till sakristian öster om och bakom altaret. Gråmålad enkelspegeldörr. FÖNSTER - Ett mot norr och ett mot söder. Motsvarande utformning som långhusets fast 1-lufts. TAK - Se långhus ÖVRIGT - Tre gravhällar i korgolvet. Kyrkoherde Ericus Olavi, död 1627, kyrkoherde Petrus Gyllenius, död 1675 och prosten Johannes Andersson Lind, död 1708. Dopaltare vid södra korväggen av slipade och polerade kalkstenar. Tillkom 1938. FAST INREDNING - ALTARE - Stenaltare från 1670-talet. Uppmurat av stenblock, markerade hörn. Skiva av kalksten. ALTARUPPSATS - Altartavla målad 1675 av Erik Grijs, Göteborg. Predella med förgylld text. Nedre målningen föreställer nattvardens instiftan på skärtorsdagskvällen och den övre målningen Kristi uppståndelse på påskdagen. Målningarna omges av de fyra evangelisterna med symboler. Altaruppsatsen kröns av en klocka (insatt på 1800-talet) och överst en Kristusfigur. Kring evangelisterna och klockan finns voluter. Altaruppsatsen ommålades 1894 av Wilhelm Dahlbom och restaurerades 1934. ALTARRING - Tillkom troligen 1894, togs bort 1934 och återinsattes 1987. Femsidig med barriär av genombruten fyrpassornamentik mellan marmorerade små pilastrar. Stoppat knäfall och armstöd klätt med rosaaktigt tyg. BÄNKINREDNING - Tillkom 1934. Indelad i sex kvarter (två i norra respektive södra korsarmen och två i västra delen). De tre främre bänkarna i norra korsarmen närmast predikstolen borttagna 1988. Öppna bänkar med marmorerade speglar på gavlar och skärmar. Färgsättning i grått och blått med röda och förgyllda bårder. Motsvarande färgsättning som bl a dörrar, kolonner och läktarbröstningen. PREDIKSTOL - Tillverkad 1775 av Erik Grund, Karlstad. Delvis omgestaltad 1934. Färgsättning i blått, grått och röd list i korgens underkant samt förgyllningar. Trappans och korgens sidor pryds av utsnidade figurer , segerlammet, kalken, fredsduvan mm. Baldakinen som tillkom 1934 kröns av en förgylld ängel. ORGEL - Läktarorgelns fasad är från 1855 efter ritning av Ludvig Hedin och byggd av J N Söderling. Själva orgeln från 1885 har byggts om 1915 och 1958-59. Fasaden i nyklassicistisk utformning i interiörens återkommande färgsättning i blått och grått. Förgylld dekor bl a i form av växtornamentik och en harpa på toppen. LÄKTARE - Läktaren nås via en trappa i vapenhuset (tornets nedervåning). Läktaren bärs upp av fem kolonner på var sida om mittgången och tre kolonner längs långhusets väggar. Pelarna har täckmålade baser och kapitäl i blått och däremellan marmoreringar i grått. Läktarbröstningen i motsvarande färgsättning med marmorerade spegelfält. SPECIFIKA INVENTARIER ALTARTAVLA - Se altaruppsats DOPFUNT - Placerad i södra delen av koret framför dopaltaret (se kor). Fyrsidig fot av sandsten eventuellt 1100-talet senare hälft. Cuppan av täljsten, kittelformad med spetsflikig bård runt övre kanten. NUMMERTAVLA - Efter ritning av Anders Roland 1915, placerad nära koret på södra korsarmens västra vägg. VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning. Före 1934 gick trappan till läktaren inne i kyrkorummet. Från att ha använts som vedförråd, eventuellt sedan 1700-talet, inreddes 1934 tornets nedervåning till vapenhus. En äldre portöppning på vapenhusets södra sida som varit igensatt sedan 1700-talet togs upp igen och trappan till läktaren togs bort i kyrkan och en ny trappa på vapenhusets norra vägg byggdes en avsats utanför läktaren. Trappan vinklar av och följer östra väggen upp mot tornets andra våningsplan. 1988 inreddes en toalett i södra sidan av vapenhuset. GOLV - Gråmålat trägolv VÄGGAR - Vitputsade PORT - Mot söder. Ett vapenhus, troligen på tornets södra sida, finns omnämnt 1596. Detta togs bort samtidigt som långhusets korsarmar tillkom 1756-61. Portöppningen mot söder sattes då igen men togs upp 1934 då tornets nedervåning inreddes till vapenhus. Porten här är från 1934 och av liknande utformning som kyrkportarna i södra och norra korsarmarna. Här som enkeldörr med snedställd brunmålad panel på utsidan och gråblå på insidan. Två små kvadratiska snedställda fönster samt ett äldre lås. INNERDÖRR - Till kyrkorummet (se långhus). Till toaletten mot söder: Gråblå spegeldörr. FÖNSTER - Liten romansk fönsteröppning ovan porten mot söder. TAK - Gråmålade brädor som vilar på synliga svarta bjälkar. TRAPPA - Öppen barriär med breda stolpar av gråmålade brädor, gråblå överliggare. Utrymmet under trappan täcks av vit fasspontpanel. TORN-Det romanska tornet utgör tillsammans med västra delen av långhuset kyrkans äldsta delar, daterade till ca 1150. En dendrokronologisk (tidsbestämning med hjälp av årsringar) undersökning av ekvirke i tornet har fastställt timrets fällningsår i intervallet 1146-47). Tornet är det enda medeltida kyrktornet i Dalsland. VÅNING 1- Se vapenhus VÅNING 2 - Mellanvåning. Obehandlat brädgolv. Oputsade väggar (gråsten). Tak av obehandlade brädor som vilar på synliga bjälkar. Liten romansk fönsteröppning mot väster. Trätrappan från 1934 utformad på motsvarande sätt som i vapenhuset men omålad. VÅNING 3 - Klockvåning. Obehandlat trägolv. Oputsade väggar. Tornluckor åt alla fyra väderstreck med parluckor, omålade på insidorna, snedställd brunmålad panel på utsidorna. Rektangulära öppningar mot öster och norr, rundbågig öppning mot väster. Mot söder är ljudöppningen dubbelvälvd och har ursprungligen varit delad av en mittkolonett |
