Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FÄRGELANDA LERDALS STOM 1:2 - husnr 1, LERDALS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LERDALS KYRKA (akt.)
2004-06-03
Interiörbeskrivning
Kyrkorummet är ljust och rymligt med dess bredd, höga tak, och ljusa färgsättning. Det tresidiga koret i öster är upphöjt ett steg i förhållande till långhuset och i väster finns en stor orgelläktare med trappor längs västväggen på båda sidor mittgången. Ingångar finns från vapenhuset i väster och mitt på södra långsidan. Sakristian vid korets östvägg nås via två dörrar på var sida om altaret. Under läktaren har bänkar tagits bort för att ge plats åt stolar, bord, klädhängare och ett skåp mot söder.

Kyrkorummets trägolv är slipade och lackade och de putsade väggarna grått avfärgade. Takets höga trätunnvalv är vitmålat med en blå profilerad list ovan en ljust marmorerat takfot. Tvärs över kyrkorummet löper tre bjälkar som dragstag, likadant marmorerade. Dörren till vapenhuset är en gråmålad och glasad parspegeldörr med färgat antikglas i mönsterspröjsning. Parspegeldörren mot söder är grönt ådringsmålad. Ovan båda ingångarna finns halvmåneformade överljusfönster. De två sakristedörrarna är grålaserade enkelspegeldörrar. De stora rundbågiga fönstren har antikglas i innerbågarna. Korfönstrens antikglas är dessutom blyinfattat.

Mot korets östvägg bildar altaret, altaruppsatsen, ett par nummertavlor och sakristian en symmetriskt sammansatt helhet och betydelsefull del av kyrkorummets klassiserande karaktär. Sakristian, som tillkom 1986, utgör ett slutet rum placerad bakom och vid sidorna om altaret. Tidigare fanns ett skrank och en skärmvägg här för ett sakristieutrymme. Altaret är av trä med förgyllda lister kring speglar. Altaruppsatsen (1845) har en tidstypisk klassiserande utformning. Mellan två förgyllda pilastrar finns ett gråmålat kors mot ljusgrön botten. Pilastrarna bär upp ett överstycke, med bl a förgyllda äggstavs- och tandsnittsfriser, krönt av förgyllda solstrålar kring en mörkare krans med symboler. På båda sidor om altaret med altaruppsats och altarring finns nummertavlor samt dörrar till sakristian. På sakristians södra och norra sidor finns glaspartier med blyinfattat antikglas. Nummertavlorna har figursågade och förgyllda ramverk. Altarringen är halvcirkelformad med en öppen barriär av svarvade grå balusterdockor med förgyllningar. Altaruppsatsen flyttades hit från Rännelanda kyrka omkring 1910 då Rännelanda i övertagit altaruppsatsen från Högsätes gamla kyrka (riven 1908). Om altaruppsatsen som nu finns i Lerdals kyrka finns en bakgrundsberättelse: " I början av 1800-talet fanns en väckelse inom Rännelanda församling då många vandrade till Krokstads kyrka i Bohuslän för att höra Peter Wieselgren, som en period verkade i denna församling. Efter honom kom Leonard Dahl dit och drog också stora skaror dalslänningar, framförallt från Rännelanda. Altartavlan som gjordes 1845 av Anders Jonsson, Härslätt i Rännelanda skulle då av naturliga skäl vara lik den i Krokstad där "mången i församlingen hört ett levande Guds ord förkunnas".

Predikstolen i klassiserande stil är placerad längst fram på långhuset norra sida. Olika uppgifter förekommer om dess ålder. Korgen och baldakinen är huvudsakligen färgsatta i grått med förgyllda listverk. På korgen finns grågrönt marmorerade spegelfält mellan svarvade balusterdockor. Den runda baldakinen, med huv, har en figursågad förgylld list i nederkanten. Kyrkans dopfunt är placerad intill predikstolen och är daterad till 1200-talet. Cuppan är av täljsten och foten av sandsten.

Bänkinredningen är indelad i fyra kvarter, delade av mittgång, sidogångar och tvärgångar. Bänkarna är ursprungligen från 1895 men senare ombyggda bl a 1980 då de gjordes bekvämare med tillbyggda sittbrädor. Samtidigt togs också en bänkrad längst fram och en längst bak bort. De öppna bänkarna är grönt ådringsmålade och har marmoreringar i grått på gavlarna. På läktaren finns bänkar av enklare utformning. Den stora orgelläktaren i väster om- eller nybyggdes 1910 samtidigt som orgeln tillkom. Både den klassiserande orgelfasaden och läktaren är ritade av Fredrik Falkenberg, Stockholm. Läktaren bärs upp av 16 kolonner i ljus grön marmorering och den raka bröstningen är indelad i ljust gröna marmorerade spegelfält och små pilastrar. Läktaren nås via trappor mot västväggen på var sida mittgången.




LÅNGHUS -
GOLV - Lackat trägolv (1980). Samma nivå i gångar och bänkkvarter.
VÄGGAR - Putsade och gråt avfärgade. På gavelröstet mot väster har väggen samma beklädnad som taket, vitmålad slät läkt.
PORT - Mot söder: Från ca 1900, som parspegeldörr med spröjsat halvmånefönster som överljus. Dörrbladen är grönt ådrade mot insidan och grönt täckmålade mot utsidan. På utsidan finns ett extra dörrpar av stående vitgrå pärlspontpanel.
INNERDÖRRAR - Till vapenhuset i väster (tornets nedervåning): Från ca 1900, glasad (färgat antikglas med mönsterspröjs) parspegeldörr, gråmålad. Halvmåneformat överljusfönster. FÖNSTER - Två mot söder, två mot norr: Stora rundbågiga, 4-lufts. Ej kopplade bågar, smårutsindelade med antikglas i innerbågarna (1900-tal). Ytterbågarna från 1800-talet. Mot väster, till läktaren: Två spetsbågiga 2-lufts indelade i smårutor, innerbågar av yngre datum. TAK - Högt tunnvalvstak av vita släta läkt. Takfoten ljust marmorerad och markerad med en blå profilerad list och ljusa marmoreringar under denna. Mellan väggarna löper tre ljust marmorerade, likt takfoten, öppna bjälkar som dragstag. En mitt i kyrkorummet, en i koret och en över läktaren. Tak under läktaren, släta gråmålade brädor.
ÖVRIGT - Under läktaren har bänkar tagits bort för att ge utrymme åt stolar, bord, klädhängare och ett skåp mot söder. Närmast längs västväggen leder två trappor till läktaren.
KOR - Tresidigt avslutat kor. Mot östväggen bildar altaret, altaruppsatsen, ett par nummertavlor och en sakristia från 1986 en symmetriskt sammansatt helhet. Sakristian är belägen bakom och vid sidan av altaret och altaruppsatsen och dessa med två dörrar mot väster och glaspartier mot söder och norr. På var sida om altaruppsatsen finns också två flankerande nummertavlor. Se närmare beskrivning under altare, altaruppsats, sakristia och nummertavlor.
GOLV - Som långhus, lackat trägolv (1980). Förhöjt ett steg.
VÄGGAR - Som långhus
DÖRRAR - Se sakristian.
FÖNSTER - Ett mot sydost och ett mot nordost: Motsvarande de stora rundbågiga i långhuset med skillnaden att antikglaset i innerbågarna är blyinfattat. Till sakristian: se sakristian.
TAK - Som långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Trä, gråmålat med svarta, blå och förgyllda lister kring spegelfält mot väster. ALTARUPPSATS - Se även kor, sakristia och nummertavlor. Altaruppsatsen är hitflyttad från Rännelanda kyrka ca 1910 då Rännelanda övertog altaruppsatsen från Högsäter gamla kyrka då den revs 1908 (Högsäters nya kyrka invigdes 1902). Altaruppsatsen har en klassiserande utformning med ett enkelt träkors mellan två förgyllda pilastrar vilka bär upp ett överstycke med bl a förgyllda lister i form av äggstavs- och tandsnittsfriser. Överst finns förgyllda solstrålar kring en mörkare krans med symboler. Förgyllningar finns också på pilastrarna samt på det gråmålade korset vilket inramas av rektangulära lister. Altaruppsatsens är i övrigt färgsatt med ljust grönt i botten. Följande bakgrundsberättelse finns om altaruppsatsen som nu finns i Lerdals kyrka: "I början av 1800-talet fanns en väckelse inom Rännelanda församling då många vandrade till Krokstads kyrka i Bohuslän för att höra Peter Wieselgren som före sin göteborgstid verkade i denna församling. Efter honom kom Leonard Dahl dit som också drog stora skaror dalslänningar, framför allt från Rännelanda. Altartavlan som gjordes 1854 av Anders Jonsson, Härslätt, i Rännelanda skulle då av naturliga skäl vara lik den i Krokstad där "mången i församlingen hört ett levande Guds ord förkunnas".
ALTARRING - Halvcirkelformad efter att de ursprungliga mot altaret anslutande ändarna tagits bort. Öppen barriär med svarvade grå balusterdockor med förgyllningar. Stoppade knäfall och överliggare klädda med turkosblått tyg med guldgula inslag.
BÄNKINREDNING - Indelad i fyra ej vägganslutna kvarter (mittgång, sidogångar samt tvärgångar mot norr och söder). Bänkarna är från 1895 och ombyggda bl a 1980. Bänkar borttogs, kvarteren glesades ut då bänkarna gjordes bekvämare med bl a tillbyggda sittbrädor. En bänkrad längst fram och en längst bak i kyrkorummet borttogs också. Öppna bänkar, grönt ådringsmålade med marmoreringar i grå kulörer på gavlarnas spegelfält. Enklare bänkar (troligen 1895 års utformning), grönt ådringsmålade, på gradänger på läktaren.
PREDIKSTOL - Placerad längst fram på långhusets norra sida. Oklar ålder, olika uppgifter förekommer. Enkel klassiserande utformning. Korg och baldakin huvudsakligen färgsatta i grått med förgyllda listverk. På korgens yttersidor finns grågrönt marmorerade spegelfält mellan svarvade balusterdockor. Den runda baldakinen har en figursågad list i nederkanten.
ORGEL - Läktarorgel från 1910 av Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. Ritningar av orgelfasaden och läktaren (vilken om - eller nybyggdes vid samma tillfälle) av Fredrik Falkenberg, Stockholm. Relativt enkelt utformad klassiserande tredelad orgelfasad målad i grå och gröna kulörer och förgyllningar på överdelen, bl a en harpa med solstrålar överst.
LÄKTARE - Stor läktare i väster som om- eller nybyggdes 1910 då orgeln tillkom. Ritningar på orgelfasad och läktare från 1910 av Fredrik Falkenberg, Stockholm. Läktaren nås via två trappor längs kyrkorummet västvägg. Den bärs upp av 16 träkolonner i ljus grågrön marmorering. Den raka läktarbröstningen är indelad med små pilastrar och ljust gröna marmorerade spegelfält. Profilerade lister kring spegelfälten samt längs bröstningens över- och nederkant. Bänkar på läktaren, se bänkinredning.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - 1200-tal. Cuppa av täljsten, fot av sandsten. Placerad i norra delen av koret. NUMMERTAVLOR - Mot östväggen bildar altaret, altaruppsatsen, ett par nummertavlor och en sakristia från 1986 en symmetriskt sammansatt helhet. Se även beskrivning under kor, altare, altaruppsats, sakristia. På var sida om altaruppsatsen finns två flankerande nummertavlor med utskurna, lövsågade och förgyllda ramverk. Enligt ett restaureringsprogram från 1945 är nummertavlorna från 1800-talet.
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning. Mot södra väggen finns en inklädd trappa upp i tornet med förvaringsutrymme under. Mot norra väggen finns en elcentral.
GOLV - Gråmålade brädor
VÄGGAR - Vitmålad masonite. Blåmålad och förgylld rullgardinsdekor i dörrnischen mot kyrkorummet i trä och puts.
PORT - Kyrkport mot väster. Kraftig parport med äldre lås. Utsidan med snedställd brunbetsad panel. Insidan med gråmålade släta brädor.
DÖRRAR - Till kyrkorum, se långhus. Till torntrappan, förvaringsutrymmet under denna (mot söder) samt till elcentralen mot norr, Masoniteklädda dörrar likt väggarna och taket.
TAK - Vitmålad masonite
ÖVRIGT - Smidda gravkors upphängda på väggarna.
SAKRISTIA - Inrymd bakom altaret mot det tresidiga korets östvägg. Där bildar altaret, altaruppsatsen, ett par nummertavlor och sakristia en symmetriskt sammansatt helhet. Sakristian flankerar altaret och altaruppsatsen med två dörrar mot väster och glaspartier mot söder och norr. På var sida om altaruppsatsen finns också två flankerande nummertavlor. Se även beskrivning under altare, altaruppsats, sakristia och nummertavlor. Sedan 1800-talet fanns ett s k sakristieskrank bakom altaret vilket vid olika tillfällen förslagits bli ersatt. 1945 med en utbyggnad av sakristia mot norr och 1952 att inrymmas i en läktarunderbyggnad. Skranket från 1800-talet tycks dock i princip ha funnits kvar med vissa ombyggnader 1972 och 1980 tills den nuvarande sakristian byggdes 1986 efter ritningar av arkitekt Jerk Alton.
GOLV- Som kor
VÄGGAR - Släta ljusa skivor. Mot öster putsade korväggen, se kor.
DÖRRAR - Två grålaserade enkelspegeldörrar på var sida om altaret.
FÖNSTER - Mot norr och söder, ett på var sida sakristian. Kopplade tvåluftsfönster med smårutsindelat och blyinfattat antikglas i ytterbågarna.
TAK - Släta ljusa skivor.
ÖVRIGT - Skåpsinredning för textilförvaring mm
TORN - Till skillnad från övriga kyrkan som är av sten (uppförd 1771-72) är tornet av timmer (uppfört 1775). Alla våningsplan har, förutom vapenhuset, oklädda timmerväggar och obehandlade golv och tak av plank och brädor.
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Mellan våning. Litet rektangulärt liggande fönster mot väster. Tvålufts, indelat i smårutor.
VÅNING 3 - Mellanvåning. Litet rektangulärt liggande fönster mot väster, enlufts.
VÅNING 4 - Mellanvåning. Små snedställda kvadratiska enluftsfönster mot öster på var sida långhusets takfall.
VÅNING 5 - Klockvåning. Två klockor. Ljudluckor åt de fyra väderstrecken, dubbla parluckor på utsidan klädda med stående vitmålad stående locklistpanel liksom tornets övriga fasad.