Stäng fönster KARLSKRONA AUGERUM 13:22 - husnr 1, AUGERUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| AUGERUMS KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-26 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom huvudentrén i tornet nås vapenhuset med golv och tak av breda furuplank och vitputsade väggar. Fönstret i väster sitter i en djup nisch och utmed den östra muren löper torntrappan i obehandlad furu med räcke, spjälor och handledare målade i grå och blågrå kulörer. Utrymmet under trappan är inklätt med vitmålat skivmaterial och inrymmer elcentral. Ytterdörrens insida är målad i samma grå kulör som den pardörr med vardera tre speglar och liggande överljus med äggstavsformad spröjsning som leder mot kyrkorummet. Utrymmet under läktaren är sedan 1970-talet försett med underbyggnader för väntrum, förråd, wc och städutrymme med panelade väggar i ljusgrått och golvlister och dörrfoder i blågrått. Från passagen under läktaren leder en gråmålad pardörr med småspröjsade och glasade övre speglar in till långhuset som indelas i tre skepp av kraftiga toskanska träkolonner. Över varje skepp spänner vitputsade tunnvalv i trä, sidoskeppens betydligt flackare än det högre mittskeppets där stuckrosetter markerar placeringen av kyrkorummets ljuskronor. Valven vilar på profilerade kraftiga arkitraver, som vid altarväggen bärs upp av pilastrar istället för kolonner, samt vid ytterväggar profilerade taklister. Kolonner och pilastrar är marmorerade i grått och vitt medan listverken är gråmålade och väggarna liksom valven är vitputsade. Fönstren har gråmålade innerbågar av trä som följer ytterbågarnas utformning men saknar spröjsning. Orgelläktaren i norr upptar långhusets hela bredd och vilar förutom i murverken och på det bakre kolonnparet även på fyra mindre kolonner placerade kring mittgången. Den ljusgrå läktarbarriären är uppbyggd som ramverk där speglarna är fyllda med stående blågrå panel. I det svängda och utskjutande mittpartiet, som flankeras av pilastrar ståendes på de två främre kolonnerna, pryds spegeln av en förgylld lyra. På den profilerade överliggaren finns en sentida förhöjning i metall. Två svängda och inbyggda trappor leder från sidoskeppen upp till läktaren vars golv är belagt med en röd heltäckningsmatta. Läktarunderbyggnaderna är mot långhuset klädda med ljusgrå stående panel. I söder leder två gråmålade pardörrar, en i varje sidoskepp, till ett förråd (före detta kolbod) i sydöst samt en trapphall med furugolv och vitputsade väggar i sydväst. Från trapphallen leder en gråmålad enkeldörr i öster in till sakristian som har golv av lackad furu, putsade väggar avfärgade i vitt samt ljusgrått brädtak. Mellan de två fönstren i söder, som sitter i djupa stickbågiga nischer, finns ett enkelt anordnat altare i form av en konsolhylla med överhängande krucifix. På norra väggen leder en brunfernissad trappa med ljusgrå genombruten barriär med krysslagda spjälor och blågrå profilerad överliggare upp till en gråmålad pardörr som leder till altarpredikstolen. Rummet är möblerat med skåp för förvaring, bord och lösa stolar. Från trapphallen nås övre våningens skolsal via en trappa med räcke av vertikala spjälor och profilerad överliggare. Skolsalen över sakristian har brädade golv och tak samt vitputsade väggar. Fönstren i söder sitter i djupa rundbågiga nischer och i norra väggen finns två större stickbågiga nischer. Rummet används idag för förvaring av äldre inventarier. Från del lilla hallen utanför skolsalen leder trappan vidare upp till kyrkvinden, vars södra del över skolsalen avdelas från delen över långhuset genom en vägg lika yttermurarna, det vill säga oputsat naturstensmurverk. Takets tilltagna spännvidd tas upp av en kraftig takstolskonstruktion i bilad furu. Tunnvalvet och det plana bjälklaget över skolsalen är isolerade med mineralull. Trappan i vapenhuset leder via en enkel furudörr med stående panel till tornets övre våningsplan som genomgående har golv och tak av obehandlad furu och grovt putsade och vitkalkade väggar. Från klockvåningen på tredje våningen nås spiran med det fjärde och femte våningsplanet via en stege. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett blockaltare i trä som är samtida med kyrkan och placerat mot altarpredikstolens sockel. Vid renoveringen 2009 återställdes den ursprungliga golvnivån innanför altarringen, som hade höjts 1928–1930, vilket även medförde en sänkning av altaret. Ett krucifix införskaffat 1930 är placerat på altaret. Altarpredikstolen som även kan sägas utgöra altaruppsats är ritad av kyrkans arkitekt utförd som en tempelgavel som i framkant bärs upp av två toskanska kolonner och i bakkant av två pilastrar. Kolonnerna är marmorerade i vitt och grått medan tempelgaveln i övrigt, inklusive det höga sockelpartiet, är marmorerat i grönt, imiterande kolmårdsmarmor, med förgyllda detaljer. Denna färgsättning återställdes 2009. Gaveln kröns av förgylld strålglans med treenighetssymbolen. Av Blekinges tidigare fyra altarpredikstolar är Augerums den enda bevarade i ursprungligt skick. Den rundade altarringen är samkomponerad med altare och altarpredikstol och utförd med samma kolmårdsmarmorimitation, med vitmålat och krysställt spjälverk. Knäfallet är klätt med grön sammet. Dopfunten i ek från 1648 är överförd från den medeltida kyrkan men tycks inte ha använts i den nya kyrkan förrän efter en restaurering och konservering av konservator Alfred Nilsson 1930. Fram tills dess användes en dopskål tillsammans med ett dopställ i form av en kannelerad kolonn. Dopfunten är delvis bemålad i rött, brunt, svart och grått. Den slutna bänkinredningen är uppdelad i två kvarter som flankerar mittgången, med sidogångar utmed långsidorna. Mot koret är kvarteren konkavt rundade. Bänkgavlar, dörrar och ryggstöd är uppbyggda som ramverk med fyllningar. Bänkarna har psalmboksstöd och sittdynor klädda i blågrått tyg. Den äldre färgsättningen i grått och blågrått återställdes vid restaureringen 2009. Vid restaureringen 1930 togs sju bänkrader bort och sittbänkar och gavlar breddades medan ryggstöden vinklades för högre komfort. De borttagna bänkdörrarna, som är numrerade, är bevarade i skolsalen över sakristian. Bänkrader har även tagits bort under läktaren, två rader 1972 och ytterligare en rad 1992. Orgeln är byggd av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1973 och har 28 stämmor fördelade på tre manualer och bas. Detta är kyrkans tredje orgel sedan den första 16-stämmiga införskaffades 1860, från vilken fasaden av Carl Gustaf Blom Carlsson, arkitekt vid Överintendentsämbetet, är bevarad. Den arkitektoniskt uppbyggda fasadens högre och rundbågiga mittparti flankeras av kannelerade engagerade kolonnetter som bär upp antikiserande skulpturer. Arkitraven kröns av förgyllda urnor och en lyra. De lägre sidopartierna är försedda med tureller dekorerade med förgylld drapering, kannelyr och lambrekänger med pinjekottar. Även turellerna kröns av urnor. Utöver de många förgyllda detaljerna är fasaden gråmålad. I tornet hänger två kyrkklockor, båda senast omgjutna 1896 av firma Joh. A. Beckman i Stockholm. Lillklockan är troligen den klocka som 1665 fanns i klockstapeln och 1704 omgöts i Listerby, medan storklockan i samband med tornbygget inköptes 1861 från Karlskrona stadsförsamling där den hängt i Trefaldighetskyrkan. Båda klockorna pryds av ornamentik i form av bland annat akantus, vinrankor och fyrpass bibelord. Storklockan har dessutom inskription som redogör för klockornas omgjutning 1896 medan lillklockan bär en medaljong med Oskar II. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse kan nämnas två nyklassicistiska nummertavlor från 1859, ett timglas på altarpredikstolen från 1700-talet samt en offerstock av okänd ålder. I den gamla skolsalen förvaras en stor mängd äldre inventarier, däribland ett 40-tal kistplåtar som innan restaureringen 2009 satt uppsatta på långhusväggarna. |
