Stäng fönster KARLSKRONA FJÄRDSJÖMÅLA 1:48 - husnr 2, FLYMENS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FLYMENS KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-26 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i öster nås vapenhuset vars golv är belagt med stora och svagt rektangulära kalkstensplattor. Väggarna och det plana innertaket är slätputsade och vitmålade. Mot norr och söder leder rakt avslutade vitmålade ramverksdörrar till pannrum respektive läktartrappan. Dörrarna som har tre fyllningar per dörrblad tillkom vid restaureringen 1933–34. Även den spetsbågiga kyrkportens insida är uppbyggd i ramverkskonstruktion med tre fyllningar per dörrblad och målad i en mörkbrun kulör som återkommer på flera håll i kyrkans interiör, bland annat i dörren mot kyrkorummet. Den stickbågiga muröppningen har två rakt avslutade dörrblad som indelas av korslagda profilerade listverk. Kyrkorummets golv är sedan 1981 belagt med kvadratisk klinker från Höganäs i varierande kulör i gul–röd skala. I mittgången löper längs de båda bänkkvarteren friser av mörkare brunröda plattor. Korets två steg högre golvnivå skjuter ut i långhuset, där predikstol, dopfunt, orgel och flygel är placerade. Kring altaret är golvet mönsterlagt med mindre klinker i samma kulörer. Väggarna och korets fem valvkappor med dekorlistverk som vilar på kannelerade pilastrar är slätputsade och vitmålade med silikatfärg. Övergången mellan långhuset och kor markeras av en spetsbågig triumfbåge. Långhusets innertak, som ursprungligen hade en karaktäristiskt nygotisk öppen och dekorativ takstolskonstruktion, är sedan 1933–34 täckt av ett spetsbågigt trävalv. Fram till 1981 var valvet slätt, täckt med masonit eller liknande skivmaterial, men idag är underpanelen frilagd och vitmålad med detaljer i klarblått och rött. Taket vilar i murverken på höga och enkelt utformade konsoler, från vilka vertikala listverk i valvet illustrerar takbjälkarnas position. Kyrkorummets fönsteröppningar har sluttande solbänkar klädda med kalkstensskivor. Gjutjärnsbågarnas insida är svartmålade. Prästingången i väster har ett inre dörrblad som tillkom 1933-34, i ramverkskonstruktion med tre fyllningar och målad i samma mörkbruna kulör som vapenhusets dörrar. Orgelläktaren i öster har utvidgats i två omgångar. Ursprungligen sträckte den sig endast över den del längst i öster som åtskiljs från långhuset av tre spetsbågiga valvbågar. 1933–34 utvidgades läktaren åt väster där den vilade på fyra pelare. Samtidigt avdelades utrymmena under den ursprungliga läktaren, som tidigare varit öppna mot kyrkorummet via stickbågiga valvöppningar, med väggar och pannrum respektive rum för läktartrappan tillkom. 1981 utökades orgelläktaren ytterligare och fick underbyggnader för sakristia (som fram tills dess inrymts bakom korskranket), väntrum och RWC. Underbyggnaderna har slätputsade och vitmålade tegelväggar och rakt avslutade vitmålade fyllnadsdörrar. Läktarbarriärens centrala, framskjutande och mörkbetsade parti är bevarat sedan 1933–34 och är utfört i ramverkskonstruktion med profilerade listverk. Denna centrala del vilar på en robust och mörkbetsad stolpverkskonstruktion. De flankerande delarna av barriären i vitmålat och delvis genombrutet gallerverk i trä är från 1981. Hela barriären har en sentida förhöjning i metall. Klockvåningen i tornet och kyrkvinden nås via en panelinklädd trappa i trä i orgelläktarens sydöstra hörn. Klockvåningen har obehandlat furugolv, vitmenade väggar och taket utgörs av ett av de två övre bjälklagen som har enkel brädning av obehandlat virke. Bjälklagen är sedan 1933–34 förstärkta med vitmålade järnbalkar. En liten hönsnätsförsedd lucka i västväggen leder in till kyrkvinden där delar av det ursprungliga nygotiska innertaket kan beskådas, med pärlspontpanel och gallerverk med spetsbågiga genombrytningar mellan hanbjälkar och nock. Trävalvet från 1933–34 är sedan 1981 isolerat med mineralull. Inredning och inventarier Flymens kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning och inventarier. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan, utförda i mörkbetsad och fernissad furu och ritade av Ludwig Peterson. Altaret utgörs av ett blockaltare trä. Altaruppsatsen är uppbyggd som ett tredelat gavelmotiv där det högre mittpartiets vimperg kröns av ett klöverbladskors med mandorla och svartmålade smidesornament. Mittpartiet och sidopartierna indelas av pilastrar och fialer. Sidopartierna avslutas upptill av en liten och ursprungligen genombruten arkad med krenelering. Formspråket är i grunden typiskt nygotiskt men en enkel, närmast stilistiskt detaljeringsgrad antyder ett annalkande paradigmskifte i kyrkoarkitekturen, om än inte lika påtagligt i den samkomponerade orgelfasaden som har tydliga drag av jugend. Mittpartiet har två bildframställningar och sidopartierna vardera ett, som tillkom 1956 och är utförda av konstnären Gunnar Torhamn. Motiven förställer Födelsen, Nattvarden, Korsfästelsen och Uppståndelsen. De ursprungliga målningarna finns i församlingshemmet. På baksidan är altaruppsatsen sedan 1981 förankrad i västväggen med ett dragjärn. En närmast identisk altaruppsats efter Petersons ritningar finns i Guldsmedshyttans kyrka i Västerås stift. Till altaruppsatsen ansluter ett korskrank i trä som tidigare avgränsade den bakomliggande sakristian. Skranket är uppbyggt av profilerade ramverk med släta fyllningar som delvis pryds av fyrpassformade listverk. Överstycket har mindre trepassformer i lågrelief och avslutas med krenelering. Den tresidiga altarringen anslöt ursprungligen på norra sidan till skranket men är sedan 1981 fristående och flyttbar. Barriären är uppbyggd som en rundbågig trifoliearkad med svarvade kolonnetter. Knä- och handfall är stoppade och klädda med röd sammet. Predikstolen är placerad i långhusets sydvästra hörn, där den 1981 flyttades ut något från sin plats invid västväggen. Korgen har oktagonal planform men endast fem sidor, uppbyggda med ramverk och fyllningar. De större stående fyllningarna pryds endast av tandsnittsfriser i nederkant, medan de övre liggande fyllningarna har fyrpassformade listverk snarlika korskrankets mot en mörkröd botten. Korgen vilar på en bred fot med samma planform och uppbyggnad, där fyllningar är dekorerade med figursågade lister. I samband med ompositioneringen 1981 tillverkades replikor av trappans vangstycke samt barriärens svarvade balusterdockor, vars utformning ansluter till altarringen. Dopfunten i trä är placerad strax norr om predikstolen. Cuppa och skaft har oktagonal planform medan foten är kvadratisk. Cuppans hålkälsformade understycke pryds av snidade voluter medan en trifoliearkad i lågrelief löper utmed överdelens raka sidor. Cuppan har ett lock som kröns av en snidad knopp med voluter. Den öppna bänkinredningen i furu flankerar mittgången i två kvarter som sedan bänkarnas tillkomst 1981 även har sidogångar. Kyrkan har haft två äldre bänkinredningar, från kyrkans uppförande samt restaureringen 1933–34. Nuvarande bänkar, ritade av Lars Holmer, har släta gavlar med svängda former och släta ryggstöd med psalmbokshyllor. I väster avslutas kvarteren med skärmar i ramverkskonstruktion. Sittänkarna har stoppade dynor klädda med beigt tyg. Bänkarna är målade med äggoljetempera i sandgul/beige kulör. Orgeln med sex stämmor är tillverkad 1964 av AB Mårtenssons orgelbyggeri, Lund och installerades bakom den femdelade orgelfasad som färdigställdes först 1914 men är ritad av Ludvig Peterson och samkomponerad med altaruppsatsen. Här återfinns gavelmotivet med fialer liksom en centralt placerad mandorla med bladverk av smide. Fialerna har stiliserade krabbor och kröns i det högre mittpartiet av änglafigurer. Det nygotiska formspråket har i förhållande till altaruppsatsen ett tydligare inslag av jugend, exempelvis i de böljande bladverk som omger sidopartiernas kölbågar. En kororgel med sidoställt pipverk i trä har tillkommit i kyrkan under av hälften av 2000-talet. Kyrkans två kyrkklockor i malm göts till kyrkans invigning 1906 av K.G. Bergholtz i Stockholm och pryds av det allseende ögat i strålglans, bladfriser, girlander, lyror samt bibelcitat och inskriptioner kring klockornas tillkomst. Bland övriga föremål av kulturhistoriskt intresse bör nämnas två ursprungliga psalmnummertavlor, två äldre takkronor i mässing som införskaffades till kyrkans invigning samt äldre möblemang i sakristian som sannolikt är samtida med kyrkan. En ambo tillverkad 1981 efter ritningar av Lars Holmer ansluter i material och formspråk till den ursprungliga inredningen trä. |
