Stäng fönster KARLSKRONA NÄTTRABY 5:26 - husnr 1, NÄTTRABY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NÄTTRABY KYRKA (akt.) | |
| 2020-10-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i söder nås vapenhuset med golvbeläggning av kvadratiska grå kalkstensplattor, putsade vita väggar samt brädat, gråmålat och plant innertak. Väggarna har sedan 2018 delvis panelad bröstning med integrerad hatthylla och klädhängare i sandgul kulör. Västra delen av vapenhuset som tidigare utgjorde det Raabska gravkoret är inrett med wc och pentry. Från pentryt nås såväl vapenhusets vind som det underliggande teknikrummet. Dörrar till wc, pentry och källare utgörs av gråmålade fyllnadsdörrar. Kyrkportens insida av stående panel med två narar liksom den rakt avslutade pardörren mot kyrkorummet är målade i samma kulör. Nivåskillnaden mot det något högre belägna långhuset tas upp av en ramp belagd med samma sten som övriga vapenhuset. Långhusets golv är belagt med ett mahognypigmenterat furugolv och väggarna vitmenade med gråmålade profilerade golv- och taklister. Det plana panelklädda innertaket som troligen härstammar från 1603 är målat i en något ljusare grå kulör. I nordvästra hörnet finns en 2018 frilagd referensyta av 1891 års dekorationsmålade takfris. Fönstrens innerbågar i ek är liksom övriga fönster obehandlade. I taket över mittgången hänger sedan 2018 en väldig ljusramp av pressade metallprofiler med spotlights och nedpendlade armaturer. Rampen har pilformade formationer som ska visa vägen mot koret där en liknande ramp men i betydligt mindre skala hänger. Orgelläktaren i väster upptar hela långhusets bredd och har sedan 2018 underbyggnader i gråmålad stående panel för sakristia, barnrum, förråd och textilförvaring. Läktaren uppfördes 1686 och vilar i framkant på två marmoreringsmålade träkolonner i grått och grönt. Den polykromt bemålade barriären är uppbyggd som ramverk där fyllningarna har målade porträtt framställande 10 av de 12 mindre profeterna med underliggande inskriptioner från respektive böcker. Målningarna indelas av spiralvridna kolonnetter med joniska kapitäl. Kolonnetterna vilar visuellt på volutformade konsoler med förgyllda akantusblad och små obelisker. Barriärens överliggare är enkelt profilerad medan understycket utgörs av rikligt skuren dekor där pinjekottar avdelar festonger prydda med bland annat ekblad, blommor, frukter, grönsaker, duvor, ymnighetshorn samt en pilbåge med koger. Läktarbarriären utfördes 1686 av den framstående bildhuggaren Åke Truedsson och ska ha målats av dennes son Jöns Ulf 1699. Koret avskiljs från långhuset genom en rundbågig triumfbåge med enkelt utformade imposter. Samma utformning har tribunbågen mellan kor och absid. Golven i koret och den ett steg högre absiden är belagda med rektangulära skivor av röd kalksten. I korgolvet ligger även fem äldre gravhällar, vilka markerar platsen för den underliggande kryptan. Väggarna och absidens hjälmtak är vitmenade medan kortaket har samma utförande som i långhuset. Korets norra vägg har två målade epitafier, på var sida om fönstret, det västra från 1591 över prästen Povell Vitussen och det östra från 1602 över dannekvinnan Sicilia och hennes barn. Epitafierna målades över på 1700-talet men frilades åter 1891. Kyrkvinden nås från orgelläktaren via en lucka med nedfällbar stege. De oputsade murverken över bjälklaget är partiellt svärtade, vilket antas ha samband med att taket brunnit av under Nordiska sjuårskriget. Nuvarande takstolskonstruktion i bilad och dymlad furu är möjligen samtida med innertaket, som tros ha tillkommit 1603. Takstolarna har kompletterats vid flera senare tillfällen, bland annat 1710 då sparrar inköps. Gavelmuren mot koret bär spår efter sannolikt ursprungliga medeltida takstolar. Vinden har sedan restaureringen god elektriskt belysning och lättillgängliga spänger. Bjälklagen är isolerade med mineralull. Sakristians vind nås från pentryt via en lucka med nedfällbar stege. Takstolskonstruktion i furu är av så kallad svensk typ, från vapenhusets uppförande på sent 1700-tal eller mer sannolikt senare. På vinden förvaras diverse föremål, allt från modern julgransbelysning till ett par gueridoner från 1700-talet. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett vitputsat blockaltare murat i gråsten med altarskiva av hyvlad röd kalksten. Vid restaureringen 2017–18 minskades altarets höjd och djup och den tidigare altarskivan byttes ut. En gravhäll som var fastklamrad på framsidan avlägsnades och ett förvaringsskåp i trä tillkom på baksidan. Inga spår av det medeltida altaret påträffades vid ombyggnaden. Vid restaureringen togs även altaruppsatsen och altarringen från 1800-talet ur bruk. Predikstolen med baldakin i polykromt bemålad ek är tillverkad 1693, enligt kyrkans underhållsplan av Åke Truedsson, som emellertid avled 1687. Möjligen rör det sig om ett verk av någon i Truedssons skola. Uppenbara likheter finns med predikstolarna i till exempel Edestads och Fridlevstads kyrkor, även om ingen av dessa predikstolar heller med säkerhet kunnat knytas till Truedsson. Korgen pryds av rundbågiga fyllningar med skurna reliefer framställande bibliska scener. Ovan dessa återges bibelord på svenska och undertill finns skurna festonger. Hörnen markeras av skulpterade hermer gestaltade som Paulus, Johannes Döparen, och de fyra apostlarna med respektive attribut. Understycket utgörs av svängda ribbverk utformade som karyatider med voluter. Den sjusidiga baldakinen är uppbyggd som ett förkroppat listverk vilket pryds av skuren och förgylld akantusbård samt bibelord på svenska. Hörnen markeras av bevingade änglaansikten. Lambrekängen med festonger indelade av druvklasar har uppenbar koppling till läktarbarriären. Baldakinen har välvt överstycke kring vilken en skulpterad åskådarskara blickar upp mot ett broskverk med Fadern, Sonen och Den Helige Ande gestaltad som en duva. På undersidan framställs en strålglans med centralt hängande silverfärgad duva. Till predikstolen hör trappa med dörr, på vars fyllningar två målningar framställer Kung David med harpa samt dygden Fides (Tron). Predikstolen målades första gången 1699 och målades om 1787. Rengjordes av konservator Sven Wahlgren 1972 och baldakinen behandlades 1980 mot maskangrepp. Dopfunten i polykromt bemålat trä ska ha anskaffats till kyrkan 1692 av målarmästaren Christian de Gellier som sannolikt målade den. Året därpå, samma år som predikstolen tillkommer, utbetalades medel till Åke Truedsson för arbeten med funtens baldakin, som försvunnit från kyrkan någon gång innan 1851. Funten har oktagonala sockel och övre listverk med plats för dopskål. Däremellan uppbyggd med svängda ribbverk utformade som karyatider och prydda med skurna voluter och blomornamentik. Bildhuggerierna är betydligt enklare än arbetena på predikstol och orgelläktare och kan närmast karaktäriseras som bondbarock. Den ursprungliga färgsättningen frilades av konservator Sven Wahlgren 1938. Den slutna bänkinredningen utgörs sedan restaureringen 2017–18, då bänkar togs bort under läktaren, närmast koret samt i koret, av två kvarter som flankerar mittgången. Bänkgavlarna är släta och medan dörrar och ryggstöd utgörs av ramverk med fyllningar och profilerade listverk. Bänkarna härrör från 1677 men har byggts om vid flera tillfällen, bland annat vid 1930-etalets restaurering då ryggstödens lutning justerades och sittbänkarna breddades. 2017–18 försågs bänkskärmen i norra kvarterets framsida med tre fyllningar från kvarteret som avlägsnandes i koret. Fyllningarna har målerier föreställande Andreas, Jakob och Thomas, sannolikt utförda 1692 av Christian de Gelliers. Färgsättningen går i två grå kulörer med detaljer i rött, men var innan 2017 målade i bruna och röda toner, en färgsättning som ska ha varit ett återställande av de ursprungliga kulörerna av konservator Osvald Owald på 1930-talet. Bänkarna har psalmbokshylla, klädhängares samt sittdynor klädda i blå-grått tyg. Till söder i koret, där bänkar avlägsnades, står istället den polykromt bemålade prästbänk som sedan 1972 varit placerad framför nordportalen i långhuset. Bänkens gavlar pryds av frontoner med tinnar och inskriptionen JAB 677, sannolikt Jöns Anders Bering som var präst i socknen 1676–1711. Dörrens, bänkskärmens och ryggstödets fyllningar har målningar framställande Kristus, Martin Luther och tre profeter. Bänkskärmens och ryggstödets överstycken bär bibelcitat på latin under en tandsnittslist och profilerad överliggare. Orgeln med 24 stämmor fördelade på två manualer och bas är tillverkad 1991 av Poul-Gerhard Andersens Orgelbyggeri, Bagsvaerd, Danmark. Den femdelade fasaden i ek och kanadensisk redwood har synliga pipfält inramade av förgyllda gallerverk med ljudande pipor i bly och zink. Fasadens gestaltning ska vara inspirerad av Axel Lindegrens orgelfasad från 1909 som tillverkades till en orgel av Eskil Lundén. Ny orgel av Max Bader Orgelbau, Tyskland tillkom bakom denna fasad 1961. Kyrkans första orgel var möjligen den orgel eller mer troligt det harmonium av okänt ursprung som nämns 1790 men inte fanns kvar 1822. Ny orgel omnämns dessutom i kyrkans underhållsplan 1857, vilket bör vara den orgel med smal och hög fasad som syns i ett fotografi taget någon gång mellan 1891 0ch 1909. Kyrkans två kyrkklockor hänger i klockstapeln öster om kyrkogården. Storklockan omgöts 1713 och bär inskriptionerna ”SIVNGER OM HONOM OCH LOWFER HONOM TALER OM ALL HANS VNDER PS ME FECIT MARTIN = WTTERHOLDS ANNO 1713” samt ”TACKER HERRANOM OCH PREDIKER HNS NAMPN FORKVNNER HANS WARC BLAND FOLCKEN = PS”. En lillklocka från 1752, inköpt från Tyska församlingen i Karlskrona, sprack under en ringning 1915 och ersattes 1920 av en ny lillklocka donerad av Axel E. Lindvall. Den äldre lillklockan är ännu bevarad i klockstapeln. Bland kyrkans övriga inventarier av särskilt kulturhistoriskt intresse bör nämnas ett antal föremål från 1600-talet, däribland en mässhake och en svepask. Triumfkrucifixet i furu och björk har på konsthistoriska grunder daterats till 1400-talet av fil. lic. William Andersson men till tidigt 1700-tal av konstprofessorn Armin Tuulse, som drar paralleller till ett krucifix i Edestads kyrka. I långhuset hänger ett begravningsvapen i trä över kapten Jonas Dufva, adlad Ankarloo, död 1694 samt den Neuendorfska gravvårdstavlan i trä från 1794. På vapenhusets vind förvaras bland annat ett par gueridoner som lär härstamma från Tyska kyrkan i Karlskrona samt en järnbeslagen kyrkkassa, allt från 1700-talet. |
