Stäng fönster KARLSKRONA BAKAREBODA 1:108 - husnr 1, SILLHÖVDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SILLHÖVDA KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-29 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i öster nås vapenhuset där golvet är belagt med rektangulära kalkstensplattor, väggarna vitmenade och taket klätt med brunlaserad panel. I sydvästra hörnet finns en senare adderad städskrubb vars regelväggar är vävklädda och vitmålade. Ytterportens insida utgörs av brunådrade fyllnadsdörrar, där de nedre speglarna täcks av sparkplåtar. Liknande pardörrar men utan sparkplåtar och rundade hörn leder in mot kyrkorummet i väster, medan enkeldörrar i söder leder till läktartrappan och i norr mot RWC. I vapenhuset finns ett votivskepp och en äldre kyrkklocka. Kyrkorummets golv, där korets nivå är två steg högre än i långhuset, är liksom i vapenhuset belagt med kalkstensplattor. De båda bänkkvarteren står på brunfernissade furugolv. Under läktaren där bänkrader avlägsnats är furugolven endast lackade. Väggarna är vitmenade liksom det treskeppiga kyrkorummets valv som förutom på konsoler i yttermurarna vilar på kraftiga och enkelt utformade pelare med oktagonalt tvärsnitt. Korets centrala valv utgörs av ett stjärnvalv medan övriga valv är utformade som kryssvalv vars ribbor har rundad profil. Greppet med ett stjärnvalv och i övrigt kryssvalv hade Kockum också använt i kyrkorna i Kallinge och Bredåkra och sägs vara inspirerat av Heliga Kors kyrka i Ronneby. Mittskeppet avslutas vid altaret i väster med en invändig absid. Fönstrens lösa innerbågar är spröjsade likt ytterbågarna och målade i bruten vit kulör. I öster ansluter långhuset till orgelläktaren genom en rundbågig valvöppning med en barriär med helfranska fyllningar i ek. Läktaren, vars undersida är klädd med samma brunlaserade panel som taket i vapenhuset, nås via en svängd trappa i vapenhusets sydöstra hörn. Golvet är belagt med röd heltäckningsmatta, väggarna vitmenade och taket utgörs av utgörs av ett gjutet vitmålat betongbjälklag. Utmed norra väggen leder en trappa i trä till klockvåningen, där betonggolvet är obehandlat och väggarna putsade och vitmålade med mineralisk färg. Centralt i rummet står klockbocken i furu, där en smal och hög stege leder upp till en liten lucka i betongbjälklaget och tornvinden. I väster leder en dörr till kyrkvinden med cuprinolbehandlad takstol och isolerade valv. Till sakristian norr om koret leder en rakt avslutad murverksöppning med rundade övre hörn in till en kammare där ett litet kvadratiskt fönster i väster är försett med en blyspröjsad glasmålning med madonnan och barnet-motiv. Sakristian öster om kammaren har vitmenade väggar, brunlaserad takpanel och golv täckt av en grön heltäckningsmatta. I anslutning till rummet, som är möblerat med bord, lösa stolar och ett enkelt bordsaltare finns wc, förråd och hall. På södra väggen finns en piscina i mässingav en typ som är vanligt förekommande i blekingska kyrkor. Inredning och inventarier Kyrkans fasta inredning och inventarier är om inte annat anges samtida med kyrkan och ritade av Herbert Kockum. Merparten av träföremålen är tillverkade av Emmaboda snickerifabrik. Altaret är ett blockaltare murat i rött tegel med altarskiva av polerad kalksten. Över altaret hänger ett medeltida altarskåp, en triptyk med skurna och snidade skulpturer i ek av tyskt ursprung daterad till senare delen av 1400-talet. I corpus framställs Jungfru Marias himmelska kröning med fadern och sonen på var sida, troligen flankerade av S:t Martinius och S:t Laurentius. I flyglarna finns mindre framställningar av de tolv apostlarna. Altarskåpet är delvis bemålat i rött och blått mot förgylld botten. Triptyken inköptes till Sillhövda gamla kyrka från Torhamns kyrka 1776. 1842 ersattes det av ett träkors och placerades i klockstapeln innan det 1902 flyttades till Blekinge museum. 1924 fick Fridlevstads församling tillstånd att sätta upp altarskåpet i sin kyrka. I samband med den nya kyrkans uppförande begärde emellertid Sillhövdaborna tillbaka sitt altarskåp, vilket efter vissa stridigheter till slut kom att genomföras. Altarringen i ek har halvellipsoid form och utgörs av stående profilerad panel med klarlackad överliggare. Centralt framställs ett förgyllt kristusmonogram flankerat av grönmålade palmblad i skuren relief. Knäfallet är stoppat och klätt med röd sammet. Predikstolen i ek är placerad invid långhusets nordvästra valvpelare och nås från koret via en inklädd trappa. Såväl korg som fot har oktagonal planform. Korgens sidor är uppbyggda som ramverkskonstruktioner av vilka fem pryds av skulpturer föreställande Moses, Jesaja, Kristus, biskop Egino samt Olaus Petri. Över skulpturerna, som är utförda av skulptören Erik Sand, löper ett band av skuren och förgylld fiskblåseornamentik under en förkroppad underliggare. Dopfunten i krysshamrad granit har rund cuppa med inskriptionen ”LÅT BARNEN KOMMA TILL MIG” och S:t Georgskors i högrelief. Skaftet pryds av en vulst i form av en repstav och den runda foten är enkelt profilerad. Den öppna bänkinredningen i lackad ek som flankerar mittgången har gavlar och ryggstöd i ramverkskonstruktion, de förstnämnda i helfranskt utförande, samt sittbänkar med stoppade dynor klädda i rött tyg. Bänkarna har fotstöd, psalmbokshyllor och klädkrokar. Utöver de två kvarteren i långhuset finns även bänkrader i koret, vända mot altaret. Under läktaren har bänkrader tagits bort. Orgeln med 17 stämmor fördelade på två manualer och pedal är tillverkad av orgelbyggare John Grönwall i Lilla Edet och installerades i kyrkans 1953. 1965 byttes en stämma ut. Fasaden är enkelt utformad, med tre pipfält stående på en ramverkskonstruktion målad i vitt grått. Kyrkans två kyrkklockor i malm är båda gjutna 1830 i Jönköping av E. Lundqvist och A.M. Rönnblom och hängde tidigare i klockstapeln. Utöver inskriptioner pryds klockorna av akantus- och blomsterornamentik samt bevingade änglahuvuden. I vapenhuset står en äldre kyrkklocka i gjutjärn från 1773 som enligt uppgift i kyrkans underhållsplan ska ha sålts 1830 men återköpts 1945. Kyrkan bevarar i stor utsträckning fast inredning och inventarier från tiden för uppförandet. Föremålen är som del av den välbevarade helhetsmiljön av högt kulturhistoriskt intresse. Detta gäller inte minst belysningsredskapen, där mässingslampetterna och merparten av ljuskronorna är ritade av Kockum. Här finns även ljuskronor i malm och kristallkronor från 1800-talet liksom ljuskronor av trä från 1700-talet som räddades ur den gamla kyrkan, vilket möjligen också är fallet med de äldre psalmnummertavlor som återfinns i koret. Kulturhistoriskt intresse tilldrar sig även ett golvur i trä av 1700-talsmodell samt ett antal äldre målningar, däribland den gamla kyrkans altartavla framställande nedtagandet av Kristus från korset som hänger på orgelläktaren. |
