Stäng fönster KARLSKRONA TVING 4:8 - husnr 1, TVINGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TVINGS KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-26 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom huvudentrén i tornet nås vapenhuset med golv och tak av breda furuplank, de senare målade i ljusgult, och vitputsade väggar. Fönstret i söder sitter i en djup nisch och utmed den norra muren löper torntrappan i obehandlad furu med räcke, spjälor och handledare målade i en grå kulör. Utrymmet under trappan är inklätt med gråmålad panel och inrymmer elcentral. Ytterdörrens insida är målad i samma grå kulör som den motstående pardörren med vardera tre speglar och liggande överljus med metallspröjs och antikglas. Utrymmet under läktaren är sedan 1980-talet försett med underbyggnader för andaktsrum i söder samt förråd, vaktmästeri, RWC, läktartrappa och städutrymme, av vilka det sistnämnda nås från långhuset. Underbyggnaderna har väggar av stående vitmålad panel och i den tidigare mittgången ligger samma golv samma typ av brädgolv som i vapenhuset. Taket utgörs av läktarens brädklädda undersida och är målad i samma kulör som vapenhusets tak. Från passagen under läktaren leder en gråmålad pardörr som mot kyrkorummet har tre fyllningar per dörrblad och mot passagen är slät med naror och kraftiga bandgångjärn. Över långhuset och det fullbreda koret spänner ett vitputsat tunnvalv i trä. Profilerade kraftiga listverk markerar övergången till de vitputsade väggarna. Golven, där korets nivå är två steg högre, är belagda med samma typ av brädgolv som tidigare beskrivits. Naturfärgade sisalmattor ligger i mitt-, sido- och tvärgångarna kring de fyra slutna bänkkvarteren. Orgelläktaren med framskjutande mittparti upptar hela långhusets bredd och vilar på kolonner och pilastrar, av vilka de östra är gråmarmorerade medan de västra är vitmålade likt läktarunderbyggnadens panel som de ansluter till. Fler pilastrar och kolonner finns inbyggda i underbyggnaderna. Den gråmålade läktarbarriären är utförd i ramverkskonstruktion med marmorerade fyllningar. Fönstren sitter i djupa rundbågiga nischer och innerbågarna i gråmålat trä har likt ytterbågarna fyra lufter men betydligt enklare spröjsning, med endast en liggande spröjs vardera i de nedre lufterna. Syd- och nordportalerna har stickbågiga överljus och flankeras av rundbågiga blinderingar som följer fönsteröppningarnas rytm. Portalernas gråmålade pardörrar har tre fyllningar per dörrblad och äldre beslagning. Altaruppsatsen på östväggen flankeras av gråmålade pardörrar med delvis helfranska fyllningar, delvis halvfranska i form av romber. Dörrarna har arkitektoniskt uppbyggda omfattningar som kröns av en kornisch. Över varje dörr finns blinderingar i form av rundlar i två språng. Genom diagonala passager i murverket nås inre, enkla dörrblad med ramverk i två grå kulörer och ljusgula fyllningar. Sakristian har golv belagt med melerad linoleummatta medan väggar och innertak är vitputsade. Den i södra muren placerade prästingången har inre ljusgula dörrblad med tre ljusröda fyllningar vardera, en färgsättning som även återfinns på insidorna av enkeldörrarna mot kyrkorummet. Rummet har fast skåpsinredning för bland annat textilförvaring i öster, mindre wc i väster och är i övrigt möblerat med bord och lösa stolar. Inredning och inventarier Tvings kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning och inventarier. Till viss del är även originalmåleri och -förgyllningar bevarade, medan delar återställdes i ursprunglig skick av konservator Herman Andersson 1997. Om inte annat nämns är följande föremål samtida med kyrkan och möjligen ritade av J.F. Åbom. Altaret utgörs av ett blockaltare i gråmålat trä. Altaruppsatsen i nyklassicistisk stil är arkitektoniskt uppbyggd med parställda joniska kolonner som bär upp ett kraftigt entablement med tandsnittsfris samt ett rundbågigt krönparti dekorerat med det allseende ögat i strålglans samt förgyllda stjärnor. Kolonnerna vilar på ett högt postament marmorerat i mörkgrått, i övrigt är altaruppsatsen marmorerad i ljusare grå och vita nyanser. Den centralt placerade altartavlan med förgylld ram är en olja på duk framställande nattvarden, utförd av Salomon Andersson 1842. Ramens understycke bär inskriptionen: ”Minne af kaptenen och riddaren wälborne herr C; A; von Boisman och dess fru Elise Dorothea Boisman född Brasch på Alnaryd, som anmodat denna altar tafla till Tvings kyrka vid dess ombyggnad. År 1843”. Den halvrunda altarringen är uppbyggd av en i mörkgrått marmorerad sockel, ljusgråa svarvade balusterdockor samt överliggare och knäfall klädda med gul sammet. Innanför altarringen är golvnivån ett steg högre än övriga koret. Predikstolen med tillhörande baldakin som är placerad strax öster om nordportalen tillverkades 1842 av Peter Lindh, spegelfabrikör i Karlskrona. Karaktären är relativt enkel och kan antas utgå från typritningar från Överintendentsämbetet. Liknande predikstolar finns bland annat i Eringsbodas, Backaryds och Öljehults kyrkor, alla i Ronneby pastorat. Korgen med rund planform indelas av pilastrar mellan vilka återfinns ramverk där kristna symboler som lagtavlor, kalk och ett kors med strålglans framställs i skuren och förgylld relief. Det klockformade understycket avslutas med godronnering och en pinjekotte. Bokstödet har en putto som konsol och såväl korg, baldakin som trappbarriär är rikligt prydda med förgyllda dekorelement som flambeau, kymation, fleuroner, rosetter och akantus. Baldakinen kröns av ett kors och innertaket men en centralt hängande duva ramas in av fransdekor. På väggen mellan baldakin och predikstol återfinns en draperimålning i mörkblått med förgyllda fransar och tofsar. Dopfunten i snidad ek tillkom 1915. Planformen är oktagonal, där profilerade listverk markerar övergången mellan foten, det smalare skaftet och cuppan. Formspråket är enkelt, med drag av nygotik och jugend. På cuppans sidor framställs förgyllda kors och bemålad växtornamentik i skuren relief. I överkant avslutas cuppan med en hålkäl och repstav. Till dopfunten hör ett dopfat i mässing. I det närmaste identiska dopfuntar, med varierande ytbehandling, återfinns i Eringsbodas och Öljehults kyrkor, där den förra uppges vara tillverkad 1910 av Johannes Petters i Gäddegöl i Eringsboda socken. Den slutna bänkinredningen är uppdelad i fyra kvarter kring mitt-, tvär- och sidogångar. Bänkar finns även i korets nordöstra och sydöstra hörn. Bänkgavlarna är släta medan dörrar och ryggstöd är uppbyggda som ramverk med fyllningar, där dörrarnas är försedda med marmoreringar från 1932 i grått och gult. Bänkarna har i övrigt alltid varit gråmålade, nuvarande bemålning tillkom 1997 då även de främre bänkradernas numrering återskapades. De främre bänkskärmarna är försedda med skjutbara grindar med spjälverk utformade som lyror, vilka kan användas för att stänga av gångarna mot koret. Vid 1930-talets restaureringen togs bänkrader bort och sittbänkarna sänktes och breddades medan ryggstöden vinklades för högre komfort. Bänkrader har även tagits bort under läktaren i samband med läktarunderbyggnadernas tillkomst på 1980-talet. Orgeln med 25 stämmor är byggd av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1967 med återanvända pipor från den ursprungliga orgeln av Andreas Åbergh i Hjortsberga 1847. Från denna orgel bevaras ännu orgelfasaden av gråmålat trä med skuren och förgylld dekor, ritad 1844 av Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Uppbyggnaden är tvådelad, med en övre och en under del som båda flankeras av tureller krönta av lyror med strålglans respektive brinnande oljelampor. Nedre delens pipfält indelas av pilastrar och det övre av en rundbågearkad med ett krönparti som är samkomponerat med altaruppsatsens, med strålglans och stjärnor. Det sistnämnda skulle möjligen kunna tyda på att Åbom ritade fler delar av inredningen. Sedan 1993 har kyrkan även en kororgel, tillverkad av Tostareds kyrkorgelfabrik. I tornet hänger två kyrkklockor. Storklockan är gjuten av Martin Wetterholtz i Karlskrona 1709 och pryds utöver inskriptioner och akantusfriser av Karl XII:s krönta namnchiffer i en krans av eklöv. Även lillklockan, gjuten av Lars Öhman i Karlskrona 1814, bär inskriptioner och akantusfriser och därutöver en relief framställande Kristus som världsdomare. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse utmärker sig ett altarskåp i form av en triptyk från 1500-talets första decennier. Det polykromt bemålade verket med skulpturer och reliefer skurna i ek har nordtyska influenser och likheter med alster av konstnären Claus Berg från Lübeck. I corpus framställs Nådastolen medan flyglarna bär scener ur Passionshistorien. Altarskåpet står i blinderingen väster om den södra portalen på ett ådringsmålat träpostament som sannolikt hört till en tidigare altaruppsats från 1600-talets andra hälft. 1830 omtalas ett skulpterat altare som idag är försvunnet. Bland de yngre inventarierna märks ett flertal identiska mässingslampetter, vardera utformade med tre rundbågiga nischer som kröns av spirande stjärnor. Dessa är utförda av konsthantverksfirman Lars Holmström i Arvika och troligen formgivna av Eiler Græbe eller Lars Holmström. Sannolikt är lampetterna tillkomna vid restaureringen på 1930-talet. |
