Stäng fönster KARLSKRONA JÄMJÖ KYRKA 1:1 - husnr 1, JÄMJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| JÄMJÖ KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-26 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Från huvudentrén i öster nås ett mindre vindfång varifrån en gråmålad spegelindelad pardörr med lunettformat och spröjsat överljus leder vidare till vapenhuset. Golvet är belagt med röda kvadratiska kalkstensplattor i förskjutna skift. En sockel i samma material som golvet markerar övergången till de putsade vita väggarna. Brädtaket är täckmålat i samma grå nyans som pardörren, med en profilerad taklist i något mörkare grå kulör. Vapenhusets södra del domineras av en svängd trätrappa som utöver de klarlackade planstegen är täckmålad i grått. En enkeldörr med tre rektangulära speglar leder till wc under trappan. En pardörr lika den mot vindfånget leder in till kyrkorummet med lutat brädgolv, vitputsade väggar och ett reveterat tunnvalv med blå marmorering. En gråmålad profilerad gesims med målad jonisk kymationsfris markerar övergången mellan mur och valv. Fönstren, med gråmålade innerbågar och karmar, är placerade i djupa rundbågiga nischer. Långhuset domineras av två slutna bänkkvarter som flankerar mittgången. Sidogångar finns utmed norra och södra murarna. Mittgången är delvis täckt av en röd textilmatta och längst i väster tar en ramp av obehandlade bräder upp nivåskillnaden mot det ett steg högre koret. Orgelläktaren i öster upptar hela långhusets bredd och vilar i framkant på två doriska kolonner samt på två vitputsade pilastrar på var sida om pardörren till vapenhuset. Kolonnerna är utförda i trä med en gråbrun marmorering och förgyllda kapitäl. Den i grått och gråblått målade läktarbarriären är uppbyggd av ett ramverk där speglarna är fyllda med stående panel och inramade av smala blå lister. I det svängda och utskjutande mittpartiet pryds spegeln av en förgylld lyra. Under ramverket löper en förgylld vulst. Överliggaren är utkragande och kraftigt profilerad. Läktarens undersida är klädd med gråmålad panel. Trappans anslutning till läktaren är inklätt med glasväggar och -tak med ett målat ramverk av trä. Det fullbreda koret utgörs av kyrkorummets västra del. I den västra muren återfinns en absidial koravslutning med murat hjälmvalv i vilken en altarpredikstol är placerad. På vardera sida om absiden återfinns en spegelindelade rakavtäckta och gråmålad pardörrar över vilka profilerade medaljonger målade i grått och blått är placerade. Den södra bär symbolen för omega och den norra för alfa. Via den södra pardörren nås sakristian där golv och väggar är utförda lika kyrkorummet medan det plana innertaket är vitputsat. I rummets västra del återfinns en lucka i golvet till ett källarutrymme. En gråmålad dörr med ett rektangulärt spröjsat överljus infattat i en gråmålad stickbågig omfattning leder till ett vindfång och den yttre dörren. I öster finns en välvd muröppning där en svängd trätrappa leder upp till altarpredikstolen. Genom en smal och rundbågigt välvd gång i nordost nås en textilkammare i absidens bakre del. Den norra pardörren i koret leder till ett utrymme med mindre rum för band annat pentry, städskrubb och wc. En motsvarande gång som i sakristian leder till textilkammaren. I väster nås vindfånget till norra västentrén där en trätrappa leder upp till utrymmena över kyrkans västra del som upptas av förvaringsrum samt det inbyggda tornet. Rummen har obehandlade brädgolv och vitputsade eller oputsade murverk. Från tornrummet på plan 3 nås kyrkvinden. Valvet är isolerat med mineralull och takstolskonstruktionen i furu är av typen svensk takstol. I väster återfinns fyra återanvända bjälkar från den medeltida kyrkan, dekorationsmålade i gult, rött och grått. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett blockaltare i trä med ramverk och pilastrar. I samband med renoveringen 1994 marmorerades altaret i gråa toner med ljusa speglar och förgyllda kapitäl. Ursprungligen anslöt altaret till altarpredikstolens stylobat. Altarpredikstolen av i huvudsak marmorerat trä är samtida med kyrkans uppförande och tillverkad av snickaren Abraham Larsson, Karlskrona. Den är utförd som en tempelgavel som i framkant bärs upp av två toskanska kolonner och i bakkant av två pilastrar. Tympanonfältet pryds av en strålsol. Den höga stylobaten flankeras av två konkava partier som upptill avslutas med låga balustrader. Nuvarande marmorering är utförd 1994 i en brungrå färgskala. Stylobaten har en fond av bemålad med en monokrom grön kulör med marmorerade speglar och undertaket är målat i en skiftande blå kulör. Muren bakom altarpredikstolen bär en blå draperimålning samt en örn gripandes om blixtar. Sedan altarpredikstolen togs ur bruk 1926 är här placerad en skulpturgrupp efter Bertel Thorvaldsens ”Den uppståndne Kristus” och på stylobaten hänger en altartavla utförd 1952 av konstnären Olle Hjortzberg. Den rundade altarringen i bemålat trä är uppbyggd av en balustrad med svarvade och gråmarmorerade balustrar. Knäfallet och den oprofilerade överliggaren är klädda med rött sammetstyg. Sockeln är marmorerad i svart. I samband med att altarpredikstolen slutade användas lät församlingen tillverka en predikstol med baldakin som placerades intill korets södra mur. Den femsidiga korgen bärs upp av en kraftig kannelerad fot. Korgens sidor är marmorerade i grått och pryds av ramverk med bibelcitat i förgylld text. Även ramverken och övriga dekorelement som svepdukar, lister och fyllningar är förgyllda. I trappans barriär bär en av speglarna en draperimålning, i övrigt är predikstolen täckmålad i grått. Övriga delar av predikstolen är målade i grått. Baldakinen är oktagonal och ansluter i kulör och stil till korgens utformning. Hörnen markeras av brinnande urnor och centralt står en spira som kröns av en förgylld stjärna. En skulpterad duva som ursprungligen tillhörde altarpredikstolen hänger ned från det blåmålade innertaket. Mot muren mellan korg och baldakin är en nummertavla från 1700-talet införlivad som en del i kompositionen. Predikstolen är sannolikt ritad av arkitekt Melchior Wernstedt. Dopängeln i trä omnämns 1710 som ny. På den tredelade foten med rikt skuren akantus- och bladornamentik sitter en ängel med vita vingar hållandes ett textband med inskriptionen ”TRON PÅ GUD GÖR OSS SALIGE I DOPET”. Den smala och upptill utsvängda foten bär upp ett förkroppat listverk med plats för dopskål. Bemålningen går i grå, gröna och blå toner, men har tidigare varit svart målad och bronserad. Den ursprunglig slutna bänkinredningen är sedan sidogångarnas tillkomst öppna mot långhusmurarna, vilket troligen skedde vid restaureringen 1949–51 då även de främre och bakre bänkraderna borttogs. Ytterligare en bänkrad i väster togs bort 1993–94. Mot mittgången är dörrarna ännu bevarade. Gavlarna är släta och rakt avslutade medan de ännu bevarade dörrarna mot mittgången liksom bänkskärmar och ryggstöd är utförda i ramverkskonstruktion. Mot koret är kvarteren konkavt rundade. Bänkarna har psalmboksstöd, fotstöd och sittdynor klädda i rött bomullstyg. Färgsättningen går i flera grå toner med grå marmoreringar innanför rödmålade lister i dörrarnas och bänkskärmarnas fyllningar. Bänkar finns även utmed norra och södra väggarna i koret, riktade mot altaret men i övrigt lika övriga bänkar. Orgeln med 25 stämmor är byggd 1972 av Nils Hammarberg vid Hammarbergs Orgelbyggeri AB i Göteborg. Denna ersatte A. Mårtenssons orgel från 1941 som i sin tur var en ombyggd variant av kyrkans första orgel från 1883, tillverkad av orgelbyggaren Carl Elfström från Ljungby. Till Elfströms orgel hörde den ännu bevarade nyklassicistiska orgelfasaden med högre mittparti flankerat av två lägre sidopartier med tureller. Mittpartiet är uppbyggt som en tempelgavel med engagerade kolonnetter och ett tympanonfält med reliefdekor som kröns av en urna. Sidopartierna indelas av pilastrar och kröns av voluter och lyror med turellerna kröns av urnor. Färgsättningen går i flera grå nyanser samt förgyllda detaljer. I tornet hänger två kyrkklockor tillverkade av malm. Storklockan pryds upptill av lyror och nedtill av akantus. Livet bär bibelcitat omgärdade av växtslingor. Klockan göts 1859 av firma Joh. A. Beckman i Stockholm. Lillklockan är senast omgjuten och förstorad 1927 av M & O Ohlssons klockgjuteri i Ystad efter originalet från 1815, tillverkad av Lars Öhman i Karlskrona. Den bär akantusdekor och inskriptioner kring omgjutning samt bibelcitat. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse kan nämnas fyra nyklassicistiska nummertavlor, två från 1700-talet och två från 1800-talet, ett triumf krucifix från 1700-talet med sentida kors, två länstolar från 1600-talet, en kyrkkista som möjligen härrör från 1700-talet, två ljuskronor inköpta 1828 samt mässingslampetter utmed långhusmurarna utförda vid Ateljé Lyktan i Åhus 1950, troligen ritade av arkitekt Hans Bergström. |
