Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KARLSKRONA KRISTIANOPEL 10:45 - husnr 1, KRISTIANOPELS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA)

 Byggnad - Beskrivning

KRISTIANOPELS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA) (akt.)
2020-05-25
Interiörbeskrivning
Interiör
Vapenhuset nås via västentrén och har oregelbunden planform. Väggen åt väster är vitputsad medan övriga väggar är täckta med en gråmålad träpanel med profilerad sockel målad i mörkgrått. En infälld gravhäll är placerad i golvet strax innanför entrén och följs av en trappa om två steg, på vardera sida kantad av handledare av svartmålad metall. I övrigt består golvet i vapenhuset av kvadratiska plattor av röd ölandskalksten. Taket utgörs av ett brädtak med synliga bjälkar och är täckmålat i samma grå kulör som väggarna. En elcentral återfinns bakom en enkel dörr i den södra väggen och i motsatt väderstreck finns en toalett samt en delvis glasad spegeldörr med kvadratiskt överljus som leder till läktartrappan. Långhuset nås via en döbattangdörr i öst med vardera tre speglar. Samtliga dörrar, bortsett från den till elcentralen, är målade i mörkgrå kulör.

Via trappan bakom den norra dörren i vapenhuset nås orgelläktaren. Denna bärs upp av tio träkolonner på hög bas med bruntonad marmorering och förgyllda detaljer. Läktaren upptar långhusets fulla bredd och har en barriär med utskjutande mittparti, utkragande överliggare och ett gråmålat skyddsräcke. Hålkälen under överliggaren bär förgylld text medan läktarbarriären i övrigt är uppbyggd av ett list- och ramverk som målats i grön kulör med mittpartiet dekorerat av en förgylld lyra. Orgeln med orgelfasad kantas av två gråmålade slutna bänkkvarter. Läktarens undersida är liksom panelväggen mot vapenhuset målat i enhetlig grå kulör. Den spegelindelade döbattangdörren till vapenhuset är färgsatt med fyra grå nyanser.

Golvet i långhuset har samma utförande som i vapenhuset med röd kalksten och infällda gravhällar. Brädtaket med synliga bjälkar är samtida med kyrkans uppförande och målat i grågrön kulör. Taket löper ut i korsarmarna förbi lägre rundbågiga och murade valv. Rundbågeformen återkommer i de djupa och fasade fönsternischer som bryter upp långhusets och korsarmarnas vitmenade murar. I vardera korsarmsgavel finns en spegelindelad döbattangdörr målad i fyra grå nyanser som ligger två trappsteg upp från golvnivån. Vindfång återfinns mellan dörrarna och de yttre portarna. Entrén i den norra korsarmen är tillgänglighetsanpassad med en aluminiumramp. Slutna bänkkvarter utmed murarna i långhus och korsarmar bildar en korsformad mittgång.

Vid mötet mellan norra korsarmen och långhusets östra del återfinns en predikstol med baldakin, ett skrank med svarvade spjälor och en herrskapsbänk. Väggen ovanför herrskapsbänken pryds av Gustav VI Adolfs och Carl XVI Gustafs namnteckningar i förgylld skrift. Det fullbreda koret ligger ett steg högre än långhusets. I det sydvästra hörnet står en kolonnformad dopfunt av marmor och kalksten. Den östra korväggen är uppbyggd av brädpanel med bemålad dekor i gröna, bruna och röda toner. Motivet föreställer högresta ekar samt Oscar I:s krönta monogram och de tre kronorna i Blekinges landskapsvapen. Ekarna flankerar den centrerade altaranordningen inramad av en cirkulär altarring. Via två dörrar i den brädade korväggen, en på vardera sidan om altaret, nås den till planen triangulära sakristian med obehandlat brädgolv, vitmenade väggar åt norr, söder och öst och brädväggen mot väster målad i grått. Taket har samma utförande som i långhuset. En gråmålad fast skåpsinredning återfinns mot den södra muren och i öst leder en spegelindelad pardörr till vindfång och ytterdörr.

Från utsidan, väster om tornet, nås den spiralvridna torntrappan av tegel. Även väggarna består av murat rött tegel och bryts upp av två högsmala gluggar. Tornets första plan har väggar av murad gråsten och tegel. Igenmurade parställda lansettbågiga öppningar lika klockvåningens ljudöppningar har små upptagna ventilationsgluggar försedda med nät. Golvet är täckt av skivor av mineralull med ovanpå lagda gångbrädor av trä. Taket utgörs av det övre våningsplanets brädgolv. En spetsbågig muröppning leder in till kyrkvinden i söder, som också den är isolerad mot kyrkorummet med mineralullsskivor. Klockvåningen nås via en brant trätrappa och har ett liknande utförande som tornvåningen. Rummet upptas till största del av klockbocken och är öppet upp i nock.

Inredning och inventarier
Altaret är samtida med kyrkan och utgörs av ett blockaltare med stomme av rött tegel som putsats och vitkalkats. Enligt en förteckning från 1830 ska en av de gravhällar som idag ligger i mittgången då ha använts som altarskiva. Sedan renoveringen 1952–1954 ligger en masonitskiva med underliggande trä över altaret.

Altaruppsatsen är ett renässansarbete från Christian IV:s tid och är tillverkat av bemålat trä med i huvudsak mörkbruna, svarta och vita toner samt förgyllda detaljer. Predellan bär förgylld text och ett målat dubbelvapen över Falk Lykke och Christine Rantzau. Av texten framgår bland annat att altaruppsatsen bemålades 1624. Corpusframställningen består av nattvardsscen på vardera sida kantad av parställda kolonner med joniska kapitäl. Träskulpturer föreställande Johannes Döparen och Moses återfinns mellan kolonnerna. Rikligt skurna och delvis genombrutna flygelstycken flankerar mittsektionen som bär upp ett entablement med bland annat en förkroppad fris med triglyfer och metoper med förgylld text. En mindre kolonnuppställning höjer sig mellan ett brutet gavelfält och domineras av ytterligare en målad scen föreställande Uppståndelsen. Verket kröns av en skulpterad ängel med kors. Altaruppsatsen är med sannolikt målad av samma person som stod för bemålningen av Ramdala kyrkas altaruppsats.

Framför altaret finns en cirkulär altarring med gråmålade svarvade balusterdockor och plan överliggare. Knäfallet är klätt med grönt tyg och dess sockel är målad i en mörkgrå kulör. I Sveriges kyrkor bedöms altarringen vara identisk med den som omtalas 1662. Nuvarande bemålning och klädsel härrör från 1990-talets slut.

Predikstolen i polykromt bemålad ek är daterad till 1621 och färdigställdes därmed innan kyrkan, möjligen upphovsmannen till altaruppsatsen. Den oktagonala korgens bröstning pryds av skulpturer föreställande evangelisterna och delas in av svarvade balustrar. En skulptur föreställer Jungfru Maria och är senare tillkommen, troligen från tidigt 1800-tal. Färgsättningen går i rött, svart, vitt, blått och brunt med förgyllda detaljer. Baldakinen från 1787 följer samma form och kulörschema som korgen. I nederkant dekoreras den av en klöverformad fris och det genombrutna taket byggs upp av voluter som förenas mot en skulptur föreställande en pelikan. Från innertaket med en målad himmelsdekor och en skulpterad strålsol hänger ytterligare en skuren pelikan. Trappan till predikstolen har en barriär med ramverk bemålade med broskverksornamentik samt figurativa målningar i speglarna föreställande Justitia och Caritas. Enligt en beskrivning från 1812 kan den vara en del av en rest av kyrkans tidigare läktarbarriär. Predikstolens fick sin nuvarande placering på en murad pelare 1810. Ursprungligen var den sannolikt placerad längre in i norra korsarmen där murverket har en urtagning för en bärbjälke.

Dopfunten är en gåva från länsmannen Henrik Gyldenstjerne och hans maka 1633 och är tillverkad av grön marmor och ölandskalksten. Funten utgörs av en sjukantig cuppa med plant bräm och en underliggande gesims som övergår i en mot skaftet insvängd form. Cuppan vilar på en åttkantig kolonn med joniskt kapitäl ståendes på en kvadratisk bas. Basen kringgärdas av en sjukantig platå i två delar med lågerhuggen ovansida och kant. En skuren och bemålad baldakin har tidigare hängt ovanför funten och 1822 omtalas att delar av ett skrank som slöt om funten ska ha funnits i kyrkan.

Kyrkans huvudsakliga bänkinredning är indelad i åtta slutna kvarter. Bänkdörrarna är numrerade och har marmorerade fyllningar i grönbrun nyans med profiler i beige och grått. Gavlarna pryds av rundbågiga fyllningsmotiv som liksom den höga sockeln är målade i grått. Ramverken går i ockragult, överliggaren i mörkgrönt, medan bänkkvarteren invändigt är målade i grönt. Färgsättningen tillkom vid renoveringen på 1950-talet på arkitekten Sigge Ulléns initiativ och syftade till att bättre harmoniera med korväggens måleri. Bänkinredningen var innan dess gråmålad med vita speglar. Vid samma tillfälle byggdes bänkarna om för bättre sittkomfort. Två bänkkvarter på läktaren bevarar emellertid det tidigare utförandet. Bänkarnas ålder är inte klarlagd, en ombyggnad 1810 nämns men det är osäkert hur omfattande denna varit. Äldre ritningar visar förslag på inredning med praktfulla renässansgavlar men det är osäkert om dessa kommit till utförande.

Intill korets norra mur finns en sluten herrskapsbänk av ek med på vardera gavel två högre skurna ståndare. I väst avbildar de Erick Krabbes och Maren Kruses vapen tillsammans med texten ”Anno 1635” och i öst ses den förgyllda texten ”H. Jacob Ravn, sogneprest i Christianopel” och ”Provist i Öster Herrit: 18 julii 1636” tillsammans med skurna genombrutna krön. Skuren reliefdekor föreställande Christian IV:s namnchiffer, Kristus samt Johannes Döparen återfinns i den södra fasadens tre fyllningar. Vardera gavel har en slät fyllning med skuren omramning. Herrskapsbänken bär idag endast färg på delar av dekorelementen, men har tidigare varit rikligare bemålad. Under 1800-talets första hälft avlägsnades bänken från kyrkorummet för att återställas dit 1892. Vid detta tillfälle kom den att renoveras och kompletteras och det är möjligt att bänken då miste huvuddelen av bemålningen. Konservering har under 1900-talet skett av dels Sven Wahlgren från Kalmar på 1950-talet, dels Herman Andersson från Tollarp på 1990-talet.

Orgeln med 18 stämmor och inbyggt spelbord är tillverkad av Olof Hammarberg i Göteborg. Den levererades 1979 och ersatte då en orgel från 1897 av Carl Elfström från Ljungby. Ett positiv omtalas redan 1647, men kom att flyttas från Kristianopels kyrka till Karlskrona stadskyrka redan 1681. Orgelfasaden från 1897 är i huvudsak målad i grönt, rött och vitt med förgyllda element och är arkitektoniskt uppbyggd med tre sektioner som smyckas av kolonner, triglyfer, urnor, voluter och akantus. Orgelfasaden var ursprungligen målad i vitt och brunt.

Tornets två kyrkklockor är gjutna i malm. Den mindre är senast omgjuten 1864 av I.P. Forsberg i Kalmar för att dessförinnan blivit omgjuten 1726. M&E Ohlssons klockgjuteri i Ystad göt den större klockan 1927.