Stäng fönster KARLSKRONA TORHAMN 5:30 - husnr 1, TORHAMNS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TORHAMNS KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-25 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås ett mindre vindfång med golv att grå kalkstensskivor, vitputsade väggar och plant innertak klätt med gråmålad fasspontpanel. Sentida plana vita dörrar leder i norr och söder till mindre utrymmen för wc respektive förråd. Kyrkportens insida utgörs liksom pardörren mot vapenhuset av helfranska fyllnadsdörrar med grå ramverk och fyllningar och listverk i två sandgula kulörer. Karmar och foder är mörkgrå. Dörren mot vapenhuset har ett lunettformat överljus i trä med radiell spröjsning målat i den ljusare av dörrbladens gula kulörer. Vapenhuset har samma ytskikt som i vindfånget. Fönstret i söder har kondensränna som leder ner fukt i ett plåtkärl på väggen. I norr finns torntrappan och under denna ett utrymme för elcentral. I taket hänger en ljuskrona i mässing och i sydöstra hörnet står en ljusbärare. Mot förrummet under läktaren i väster leder en rundbågig murverksöppning utan dörrblad. Utrymmet utgjorde innan ombyggnationerna på 1970-talet en del av kyrkorummet med bänkkvarter. Brädgolven är vitsåpade och väggar och tak är utförda lika vapenhuset. Intill dörrarna mot kapprummet i norr och samlingsrummet i söder syns två av orgelläktarens gråmålade pelare med profilerade kapitäl. Utmed södra väggen står en järnbeslagen kista och i norr ett bord med trycksaker. Samlingsrummet är möblerat med bord och lösa stolar. I ett hörn står kyrkans äldre dopfunt. Ytskikten är precis som i kapprummet i norr de samma som i förrummet. Från kapprummet nås även wc och förråd. Från förrummet leder ett dörrparti identiskt med det i vapenhuset vidare in till kyrkorummet. Långhuset och det fullbreda koret i öster har golv och väggar i samma utförande som utrymmena under läktaren. Korets golvnivå är två steg högre än långhusets. Över rummet spänner ett reveterat tunnvalv som förstärkt med såväl glasfiberväv från 1970-talet som sentida microlitväv och målat med vit emulsionsfärg. Från taket hänger ljuskronor i mässing över bänkkvarteren. Gjutjärnsfönstrens insidor är svartmålade. Innerbågar saknas. De branta och djupa vitputsade fönsterbänkarna har kondensrännor med plåtkärl i samma utförande som i vapenhuset. Orgelläktaren i väster upptar hela långhusets bredd och vilar i framkant på pelare och pilastrar med profilerade kapitäl och volutformade konsoler. Barriären är uppbyggd som ramverk med fyllningar som pryds av romb- och cirkelformade listverk. Den enkelt profilerade överliggaren har en sentida förhöjning i smide. Färgsättningen går i grått, gult och ockra med röda och lila detaljer. Sydportalens dörrparti har samma utformning och färgsättning som i västentrén men med något smalare dörrblad. Östväggens rundbågiga triumfbåge förminskades och byggdes igen 1950–51. Det från triumfbågen indragna murpartiet upptas av en muralmålning av Gunnar Torhamn framställande bönder och fiskare i Torhamn i ett modernistiskt formspråk och en expressiv färgskala signifikant för den framstående kyrkomålaren. Öster och väster om triumfbågen leder helfranska fyllnadsdörrar med centrala runda fyllningar och samma färgställning som tidigare beskrivningar in till sakristia respektive bårrum. Över dörrarna finns profilerade postament med stående bemålade träskulpturer föreställande dygderna Tron och Hoppet, vilka antas härstamma från en äldre altaruppsats i den medeltida kyrkan. Sakristian har samma golvnivå som långhuset, det vill säga två steg lägre än koret. Rummet har samma typ av brädgolv som i kyrkorummet. Väggarna och det plana innertaket är vitputsade. I norra väggen finns en högt placerad lucka som leder till vinden. Fönstret i öster har till skillnad från de i långhuset innerbåge. Prästingången i söder har vindfång med pardörrar med snarlik utformning som i övriga entréer. Rummet har fast skåpinredning för textilier mm. i öster och norr, och är i övrigt möblerat med ett enkelt altare i väster samt ett centralt placerat bord med lösa stolar. Orgelläktaren, tornvåningarna och kyrkvinden nås via en svängd trappa i gråmålat trä från vapenhuset. Läktarens bakre del är avdelad från kyrkorummet med en vägg och den främre delen med orgeln nås via en stickbågigt avslutad pardörr. Golv och väggar som i kyrkrummet i, tak av gråmålad pärlspont. Västentréns överljus och tornets norra fönster ger dagsljus åt utrymmet och trapploppet. En enkel trätrappa leder upp till tornvåningen med obehandlat brädgolv och vitputsade murverk. Taket utgörs av klockvåningens obehandlade bjälklag. I rummet finns ett antal äldre inventarier, däribland foten till en medeltida dopfunt. Klockvåningen nås via en hög trä trappa. Ytskikt lika tornvåningen. Rummet upptas närmast het av den centralt placerade klockbocken i furu med kyrkans tre klockor. En trätrappa leder vidare upp till en övre avsats och vidare ut till lanterninen. Från klockvåningen leder en liten rundbågig öppning med plåtdörr in till kyrkvinden med takstolar i saxkonstruktion av skrätt virke och gångbroar över det med mineralull isolerade tunnvalvet. Inredning och inventarier Torhamns kyrka bevarar i stor utsträckning inredning och inventarier från kyrkans uppförande. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan och inredningens färgsättningen från restaureringen 2006. Altaret utgörs av ett blockaltare i trä med medeltida altarskiva i kalksten med fem inhuggna konsekrationskors från den gamla kyrkan. Altarprydnad utöver ett mindre krucifix saknas. I stället kan Gunnar Torhamns monumentala muralmålning från 1951 sägas fungera som altaruppsats. Målningen, som är utförd al secco, framställer en Kristusgestalt omgiven av bönder och fiskare i samtidens Torhamn. Den för konstnären så typiska expressiva färgskalan har utgjort grund till såväl 1970-talets som den nuvarande färgsättningen av kyrkans fasta inredning i trä. Den bågformade altarringen är samkomponerad med läktarbarriären, i ramverkskonstruktion med brunmålade fyllningar som pryds cirkelformade gulmålade listverk. Hand- och knäfall är stoppade och klädda med sandgult tyg. Knäfallets sockel är målad i en kraftig lila kulör. Altarringen var ursprungligen målad i grått och vitt och målades 1951 i brungrå toner samtidigt som den kortades av mot öster när triumfbågen byggdes igen. Nuvarande färgsättning från 2006. Predikstolen med baldakin i polykromt bemålad och förgylld ek antas vara tillverkad kring tiden 1633–35, möjligen av den Peder Christensen som också sammankopplas med predikstolarna i bland annat Lösen och Torhamn. Det är dock osäkert om Christensen var bildhuggare, målare eller bådadera. Korgens synliga sidor pryds av rikt skurna rundbågemotiv i relief där skulpturer av Kristus och de fyra evangelisterna är placerade på konsoler. Hörnen markeras av pilastraroch skulpterade karyatider gestaltade som dygder. Det klockformade understycket har utanpåliggande svängda ribbor som nedtill avslutas med voluter kring en druvklase. Överstycket utgörs av ett förkroppat listverk med textband på latin och avslutas upptill tandsnitt och äggstav. Den sexsidiga baldakinen är uppbyggt som ett förkroppat listverk med enkel broskornamentik som krönpartier och lambrekäng. Ovantill återfinns även två skulpterade vildmän som håller en sköld med Christian 4:s namnchiffer. Till predikstolen hör en trappa som troligen tillkom vid överförandet till den nya kyrkan, möjligen med återanvända delar från en äldre trappbarriär. Vid restaureringen 2006 rengjordes och konserverades predikstol och baldakin och den nuvarande färgsättningen bedömdes av konservator Herman Andersson vara samtida med nya kyrkan. Dopfunten ”Källan” som tillkom 1974 är ritad av Elsie Johansson, Tranås, och tillverkad av Hjalmar Johansson, Bäckebo. En cylindrisk kärna och skål av glas omges av ett snidat gallerverk i trä utformat med stiliserad blad- och blomsterornamentik samt strålglans. Dopfunten är placerad i korets norra del tillsammans med ett dopträd. Kyrkan har dessutom ett dopställ i trä vars sexsidiga skaft pryds av symbolerna för tro, hopp och kärlek samt ett Kristusmonogram. Dopstället tillverkades 1914 av Karl Hansson i Svanhalla och står numera i samlingsrummet under läktaren. I tornvåningen finns dessutom foten till en medeltida dopfunt i kalksten bevarad. Bänkinredningen är indelad i ett kvarter norr om mittgången och två kvarter i söder åtskilda av gången till sydportalen. Gavlar, dörrar och ryggstöd är uppbyggda som ramverk med fyllningar. Dörrar finns endast mot mittgången och inte mot sidogångarna. Färgsättningen går i blågrått, gult och ockra med mörkgrå sockel och överliggare. Bänkarna har psalmbokshållare och fotstöd. Bänkar finns även på orgelläktaren. I äldre fotografier syns dessutom bänkar i sidogångarna. Vid restaureringen 1950–51 glesades bänkraderna ut och ryggstöden justerades för ökad komfort. Bänkrader har därefter tagits bort både i väster och öster. Kyrkans tidigare orgel av Hammarbergs Orgelbyggeri i Göteborg från 1935 ersattes vid restaureringen 2006 av en digital orgel. Orgelfasaden av Olof Tempelman hör till den orgel av Pehr Schiörlin från 1784 som 1893 införskaffades från Vissefjärda kyrka. Den arkitektoniskt uppbyggda fasadens högre och rundbågiga mittparti pryds av en stor rocaille och kröns av en blomsterkorg flankerad av urnor. De lägre sidopartierna har skulpterad drapering medan de yttre turellerna har bemålad drapering på plåt och kröns av brinnande oljelampor. Färgsättningen går sedan 2006 i ljusgrått med förgyllda detaljer. I tornet hänger tre kyrkklockor i malm, av vilka storklockan göts 1578 av Hans Turman i Stralsund. Klockan är försedd med inskriptioner, ornamentik och reliefer framställande Korsfästelsen, Syndafallet, samt Madonnan med strålglans. En klocka av samme mästare och med liknande utsmyckning finns i Hjortsberga kyrkas klockstapel. Mellanklockan är gjuten av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och bär en enkel inskription. Den införskaffades 1966, samtidigt som klockringningen elektrifierades. Lillklockan saknar inskription men pryds av friser med bladornamentik. Klockan inköptes troligen 1780 och ska enligt lokal tradition vara en gammal skeppsklocka. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör särskilt nämnas en järnbeslagen kyrkkista från 1700-talet, en kopia från 1885 av kyrkans gamla altarmålning från 1769 framställande korsfästelsen samt fyra oljemålningar av Gunnar Torhamn. Ett votivskepp från 1977 symboliserar församlingens kustnära läge. Ett medeltida altarskåp som hörde till den gamla kyrkan finns idag i Sillhövda kyrka. |
