Stäng fönster KARLSKRONA UTTORP 61:1 - husnr 2, STURKÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STURKÖ KYRKA (akt.) | |
| 2018-10-08 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås det kvadratiska vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med grå kalkstensplattor samt åtta äldre gravhällar i kalksten. De slätputsade väggarna är vitmålade och det plana innertaket klätt med gråmålad och listindelad pärlspont. Kyrkportens insida är gråmålad med svartmålade kraftiga smidesgångjärn. I norr leder en stickbågig ramverksdörr i två grå kulörer och blå karm till torntrappan. Genom en pardörr med samma form och färgsättning i öster nås den mindre hallen under orgelläktaren som flankeras av underbyggnadernas vitmålade och pärlspontsklädda väggar. Dörrarna mot samtalsrum, wc och förråd har utformats med ytterportarna som förlaga. Taket utgörs av läktarens undersida, som är utformad lika vapenhusets tak men med blåmålade listverk. Kring och i underbyggnaderna är de hexagonala pelare på vilka orgelläktaren vilar synliga, gråmålade med enkelt profilerade kapitäl i rött och förgyllning. Den gråmålade läktarbarriären pryds av ljusröda fyllningar omgärdade av mörkgrå listverk. Nedtill en profilerad blåmålad list ovan en röd tandsnittsfris och överst en profilerad blåmålad överliggare med förhöjning i smide. Långhuset har såpade brädgolv i mittgången och lackade furugolv i de två slutna bänkkvarteren. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Det femdelade innertaket är likt tidigare beskrivna tak klätt med gråmålad pärlspont och indelat i kassetter av blåmålade listverk och panelklädda bjälkar. Fönstren har djupa nischer och gråmålade innerbågar. Koret avskiljs från långhuset genom en rundbågig triumfbåge och tre steg högre golvnivå. Golv, väggar och fönster är utförda lika långhuset, medan taket utgörs av ett vitputsat tunnvalv, troligen på en träkonstruktion. Genom triumfbågens södra mur leder en smal välvd trappuppgång upp till predikstolen som är placerad i långhusets sydöstra hörn. Absiden i öster fungerar som sakristia och avskiljs från koret av en rundbågig tribunbåge samt ett altarskrank som är uppbyggt med gråmålade ramverk, rödmarmorerade fyllningar samt en profilerad överliggare i blått och förgyllning med underliggande röd tandsnittsdekor. Altaruppsatsen är integrerad i skranket och kröns av ett förgyllt klöverbladskors. På vardera sida om altaruppsatsen leder enkeldörrar in till absiden som har samma golvnivå som långhuset, vitputsat hjälmvalv och i övrigt ytskikt lika övriga kyrkorummet. Prästingången i öster är försedd med ett vindfång. Första tornvåningen har vitputsade väggar, gråmålat tak och i öster en gråmålad pardörr in mot orgelläktaren. Andra tornvåningen och klockvåningen har enklare karaktär, med grovt putsade murverk och obehandlade brädgolv på öppna bjälklag. Från tornvåningen nås kyrkvinden. Valven är isolerade och takstolskonstruktionen i dymlad furu är av svensk typ. Inredning och inventarier Sturkö kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan. Altaret utgörs av ett blockaltare i gråmarmorerad ramverkskonstruktion. På södra sidan finns en lucka till ett förvaringsutrymme i altaret. Altaruppsatsen är integrerad i det bakomliggande altarskranket och är uppbyggd som en förenklad renässansgavel med marmorerade pilastrar som flankerar en slät förgylld rundbåge med blåmålad fyllning. Framför rundbågen står en replik av Bertel Thorvaldsens skulptur ”Den uppståndne Kristus”. Uppsatsen kröns av ett förgyllt klöverbladskors. Altarringen i trä är marmorerad likt altarordningen och återfinns på bilder före restaureringarna 1914–16 vilket bör betyda att den är samtida med kyrkans uppförande 1846. Barriären är uppbyggd av svarvade balusterdockor med profilerad överliggare och knäfallet är klätt med rött tyg. Den sjusidiga altarringen med grindar i norr och söder har snarlik uppbyggnad som läktarbarriären och altarskranket, med gråmålade ramverk och liggande fyllningar marmorerade i ljusrött. Den profilerade överliggaren och knäfallet är stoppade och klädda med blått tyg. Predikstolen med baldakin har sjusidig planform. Korgens fem synliga sidor pryds av målningar föreställande kristna symboler. De nuvarande målningarna utfördes 1961 av konstnären Ivar Gustafsson men äldre fotografier uppvisar liknande föregångare. Även det konformade understycket med centralt placerad fot är uppbyggd med ramverk och fyllningar och målat i grått, rosa och förgyllning. Baldakinen är uppbyggd som ett förkroppat listverk och kröns av ett förgyllt kors. Färgsättningen går i grått och förgyllning, med blåmålat innertak där det centralt hänger en förgylld duva som tillkom 1961. Delar av en äldre predikstol tillverkad 1694 i Karlskrona finns deponerad på Blekinge museum. Dopfunten i trä med oktagonal planform är samkomponerad med predikstolen, med nedåt avsmalnande cuppa och grå ramverk med rosa fyllningar samt förgyllda profiler. I cuppans plana blåmålade bräm är en rund dopskål av mässing med hamrad yta nedsänkt. Dopfunten ska tidigare ha varit vitmålad. Den slutna bänkinredningen flankerar mittgången i två kvarter. Bänkrader har avlägsnats i flera omgångar under 1900-talet, idag har kvarteren 12 bänkar vardera. Färgsättningen går i grå nyanser med blågrå profilerad överliggare. Gavlarna är släta medan ryggstöd, dörrar och bänkskärmar är utförda i ramverkskonstruktion, de två sistnämnda med gulmarmorerade fyllningar. Bänkarna har psalmbokshållare och klädhängare. Den ursprungliga orgeln hade fyra stämmor och var sannolikt införskaffad 1882. Efter att ha renoverats 1952 ersattes den 1967 av den nuvarande orgeln med 15 stämmor tillverkad av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgelfasaden är ritad av arkitekt Torsten Leon-Nilson och består nedtill av ett gråmålat ramverk med centrerat spelbord och upptill av en central och högre turell flankerad av sex öppna pipfält med utåt stigande höjd och bemålning i rött, svart, rosa och förgyllning. I klockbocken av furu hänger två kyrkklockor. Den större är gjuten av C.A. Norling i Jönköping 1877 medan den mindre är omgjuten i Lübeck 1914. Lillklockan är i nuvarande utförande delvis en replika av den äldre föregångaren från 1655 och bär inskriptionen ”ANNO 1655. ME FECIT. CLAVES: VAIN. DAM. IN. KOBENAVEN.” samt tillägget ”1914”. Bland kyrkans övriga inventarier av särskilt kulturhistoriskt intresse märks ett rikt skulpterat corpus från ett medeltida altarskåp med motiv av Kristi gravläggning. Verket hänger på den norra långhusmuren, är ett av Blekinges tre bevarade från den här tiden och är tillverkat i antingen en baltisk eller skånsk verkstad. På den norra triumfbågemuren hänger en oljemålning på duk som införskaffades som altartavla till den gamla kyrkan år 1700. Motivet föreställer Korsnedtagningen. I samband med kyrkans hundraårsjubileum återinfördes målningen efter att ha varit deponerad på Blekinge museum sedan rivningen av den gamla kyrkan. |
