Stäng fönster HÄSSLEHOLM FARSTORP 10:1 - husnr 1, FARSTORPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FARSTORPS KYRKA (akt.) | |
| 2021-05-04 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom västentrén nås ett smalt vindfång som upptar murverkets djup. Insidan av kyrkporten och pardörren mot öster klädda med gråmålat skivmaterial. Vapenhuset i tornets bottenvåning har liksom kyrkorummet golv av rött tegel lagt på flatan i kvadratiskt mönster och vitputsade väggar. Rummet är slaget med två vitputsade ribbvalv som vilar på knippepelare. De senare är bevarade från senmedeltiden medan själva valven är rekonstruktioner från 1940-talet. Den lilla fönsteröppningen i söder har en polykrom glasmålning framställande aposteln Paulus. Rummet är möblerat med klädhängare, hylla för tryckmaterial och bord. I norra delen hänger två series pastorum och mot norrväggen står en gravhäll från 1600-talet. Två rundbågiga valvöppningar med markerade baser och anfang samt kraftig mittpelare öppnar upp sig mellan vapenhuset och långhuset som har plant innertak av omålade kilsågade bräder som lär vara återanvända från 1800-talets tunnvalv. Taket indelas av ett enkelt rödmålat rutnät med bård. Fönstrens innerbågar är som i övriga kyrkorummet gråmålade och följer ytterbågarnas spröjsning. Långhuset avskiljs från koret av en rundbågig triumfbåge med baser och anfang lika tornbågarnas. Koret är slaget med ett senmedeltida ribbvalv som vilar på knippepilastrar med enkelt profilerade kapitäl. Sköld- och gördelbågar är spetsbågiga. I södra muren under fönstret finns en murad närmare två meter lång nisch som igensatt med en skiva. Absiden har ursprungligt hjälmvalv. Inmurade nischer finns både i norr och söder, den förra i form av ett väggskåp med infattning och lucka av gråmålat trä. Det rundbågiga fönstrets insida är liksom prästingångens släta innerdörr gråmålade. Långhus, kor och absid har rikligt med senmedeltida kalkmålningar som är koncentrerade till tornbågarna, triumfbågen, långhusets östvägg samt väggar och valv i kor och absid. Målningarna är utförda av den så kallade Everlövsmästaren eller Everlövsverkstaden vars verk finns bevarade i ett tjugotal skånska kyrkor men även i Danmark, där verkstaden emellertid benämns efter målningarna i Brarups kyrka på Falster. Karaktäristiskt är ett livfullt och färgrikt folkligt måleri med schablonartat framställda figurer och förenklade varianter av äldre ornamentik. Bland motiven märks S:t Olof och Knut den helige i triumfbågen, de fyra evangelisterna, Moses slår vatten i klippan och Födelsekrubban i korvalvet samt Majestas Domini – den allhärskande Kristus sittandes på en regnbåge i en mandorla flankerad av fragmentariska evangelistsymboler – i absidvalvet. Nykyrkan har brunmålat brädgolv, gråmålade bröstningspaneler med ramverkskonstruktion under vitputsade väggar och tunnvalv av omålade kilsågade bräder. En gråmålad halvfransk pardörr leder till ett vindfång vid nordentrén. Kyrkportens insida av stående bräder med narar och äldre beslag är gråmålad. I väster och öster finns dörrar till elcentral respektive pannrum. Nykyrkan upptas i sin helhet av orgelläktaren som nås via en svängd gråmålad trätrappa i nordväst. Läktaren vilar på pelare med avfasade hörn. Barriären är hämtad från den tidigare västra läktaren och utgörs av elva ramverk marmorerade i rödbrunt. Speglarna pryds av målningar föreställande Kristus och tio av apostlarna, Judas Iskariot och Judas Taddeus saknas, utförda av konterfejaren Jesper Fritz 1733. Läktarbarriären har en sentida förhöjning i form av ett räcke av svartmålat smidesjärn. Tornets övre våningar nås via den utvändiga ståltrappan på nordfasaden samt fem trappsteg i muröppningen. De tre våningarna plus tornvinden har bjälklag av ek och brädgolv utan spont, frånsett första tornvåningen där det ligger ett smalare brädgolv från restaureringen 1942. Murverken har delvis brett utstrukna fogar och partiell kalkavfärgning. Endast andra tornvåningen har täckande putsskikt. Enkla trapport i trä leder mellan våningsplanen. Första tornvåningen är endast en dryg meter hög och får antas ha haft funktion som förråd. Här finns idag ett antal äldre föremål, bland annat två stora dörrblad. Möjligen kan våningsplanet ha haft lägre golvnivå innan 1400-talets valvslagningar. Andra tornvåningen har istället en påtagligt hög takhöjd, omkring 5 meter. Utmed västra och östra murverken finns kraftiga snedsträvor i ek som utgör klockstolens nedre del. Klockvåningen upptas av klockstolen i ek. Här finns även en kraftig dragbjälke i nord-sydlig riktning. Över tornvinden spänner åtta takstolar av ek som troligen är ursprungliga. De är uppbyggda av bindbjälkar, sparrar, snedställda stödben och hanband. Kyrkvindarna nås från orgelläktaren med stege till en lucka i det väggpartiet som upptar mötet mellan långhusets plana innertak och nykyrkans tunnvalv. Murverken har delvis brett utstrukna fogar eller inslag av puts. Murverksöppningarna in till kor- och absidvindarna är avtäckta med raka stenblock. Bjälklag och valv är isolerade med mineralull. På långhusvinden förvaras äldre inredningen, bland annat kolonnerna till västra läktaren och bänkar. Långhusets takstolar är av både furu och äldre återanvänt, sannolikt medeltida, ekvirke. Konstruktionen med högben, saxsparrar, stödben och dubbla hanband är sammanfogad halvt i halvt och dymlad. Här finns även rester av 1800-talets tunnvalvskonstruktion. Takstolarna över koret har tappade bindbjälkar i furu medan högbenen och de dubbla hanbanden huvudsakligen är av ek sammanfogade halvt i halvt. Absidens takkonstruktion i furu utgörs av bindbjälkar och högben som sammanstrålar mot kormuren. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett blockaltare i trä med antemensale (samtida med altaruppsatsen) uppbyggt av tre rundbågar flankerade av kannelerade pilastrar. Altaruppsatsen i högrenässans av så kallad additionstyp är samtida med predikstolen från 1593, båda tillverkade av en okänd mästare. Predellan har svarta inskriftsfält som delas in av postament med skulpterade ansikten. Dessa bär upp fyra kannelerade pilastrar som delar in corpus i sex bildframställningar fördelat på två våningar. Oljemålningarna på pannå som framställer scener ur Jesu liv utfördes av Jesper Fritz 1733. Corpus flankeras av skurna vingar med en säregen blandning av (fantasi-) djur-, växt- och arkitektoniska motiv. De fyra pilastrarna bär upp en arkitrav med tandsnittsfris, på vilket i sin tur vilar en tunnvälvd baldakin som i framkant avslutas med ett rikt skuret entablement med tandsnittsfris, skulpterade ansikten och textband samt en lambrekäng av festonger och änglaansikten. Entablementet vilar på marmorerade joniska kolonner. Baldakinens undersida har stjärnhimmel på blå botten. Krönpartiet utgörs av en sjunde målning inramad av ett gavelparti med kannelerade pilastrar och ett entablement med tandsnittsfris, vilket flankeras av skurna vingar med akantusornamentik. Altaruppsatsen och antemensalet konserverades 1973 av Våga Lindell-Andersson. Den halvrunda altarringen är uppbyggd av figursågade balusterdockor med enkel grågrön marmorering. Överliggaren är grönmålad, den låga sockeln rödmålad och knäfallet stoppat och klätt med grön sammet. Predikstolen av snidat polykromt bemålat trä är samtida och samkomponerad med altaruppsatsen. Korgens sidor pryds av rundbågemotiv med skuren bladornamentik krönta av palmetter. Hörnen markeras av kannelerade joniska pilastrar som vilar på postament med skurna maskaroner. Det förkroppade överstycket bär inskriptionen Verbum Domini Manet In Æteernum Anno 1593 i förgylld text på svart botten. Understycket är karnisformat. Nuvarande färgsättning i främst rött, gult, grönt, blått, svart och förgyllning utfördes av Jesper Fritz 1733. Den sjusidiga baldakinen har samma färgställning och är uppbyggd av ett förkroppat listverk där dekoren går igen från altaruppsatsen, bland annat lambrekängen med festonger och änglaansikten. Baldakinen kröns av trekantsgavlar med snidade ansikten i tympanonfälten. Kyrkans dopfatsställ i trä härrör från 1600-talet. Det rödmålade skaftet har svängd form med hexagonalt tvärsnitt och avslutas ovan- och nedtill av polykromt bemålade profilerade listverk. Den slutna bänkinredningen som flankerar mittgången i långhuset är tillverkad 1732 av snickaren Hans Örnberg och det polykroma måleriet utfördes året därpå av Jesper Fritz. De numrerade bänkdörrarna är liksom ryggstöden i ramverkskonstruktion. Gavlarna pryds av skurna pilastrar och avslutas upptill med en profilerad överliggare som även löper över dörrarna. Invändigt är bänkarna målade i rött och utvändigt ådringsmålade med detaljer i grönt och ljust rött. Bänkarna har psalmbokshylla, fotstöd och klädhängare. Nykyrkans senare tillkomna bänkkvarter har liknande men något enklare utformning, utan pilastrar och helt bemålade i rött med gröna detaljer. Orgeln med 10 stämmor fördelade på två manualer plus pedal tillverkades 1965 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund och ersatte då en tidigare orgel av Mårtensson från tidigt 1920-tal. Den tredelade klassicistiska orgelfasaden med öppna pilasterindelade pipfält är bevarad från den orgel av A.V. Lundahl som enligt olika uppgifter tillkommit runt 1860 eller på 1880-talet. Det högre mittpartiet har rundbågigt pipfält och kröns av ett gavelmotiv medan sidopartierna är rakt avslutade. Den polykroma färgsättningen ansluter till övrig fast inredning. Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Lillklockan är gjuten 1831 av E.M. Fries, Kristianstad och har pryds blomstergirlanger, änglahuvuden och inskriptioner. Upp- och nedtill löper bårder med palmetter omgivna av spetsbågar. Storklockan från 1844 göts av G.O. Fredriksson, Kristianstad och har dekor i form av akantusfriser, strålglans samt inskriptioner. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör nämnas ett Series Pastorum monterat i ett äldre ramskåp med ornamentik i grisaillemålning tillverkat 1704 av snickaren Lars Erlandsson med bemålning av Henrik och Cornelis Henriksson, Kristianstad. Texttavlan utfördes 1974 av Siv Andersson. Skåpet är placerat högt på vapenhusets norra vägg och under detta står en gravsten över Per Torkelsen i Lur, död 1698. Flera medeltida träskulpturer är sedan 1909 deponerade i Lunds Universitets Historiska Museum, bland annat en Madonna med barnet från 1300-talet av vilken det sedan 2011 finns en replik placerad invid triumfbågen utförd av konstnären Mårten Hultenberg. |
