Stäng fönster HÄSSLEHOLM VANKIVA 41:1 - husnr 1, VANKIVA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VANKIVA KYRKA (akt.) | |
| 2021-05-04 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom västentrén nås vapenhuset med golvbeläggning av kvadratiskt kalksten under en entrématta. Väggarna är vitputsade och det plana innertaket klätt med vitmålad panel. Mot norr och söder leder gråmålade dörrar med fem liggande fyllningar till kapprum respektive förråd och elcentral. Entrépartiets insida är gråmålat och dörrbladen har här sju liggande fyllningar vardera. En pardörr med lika utformning leder i öster in till kyrkorummet. Långhus och nykyrka har golvbeläggning av mönsterlagd kvadratisk grå och röd kalksten, vitputsade väggar och täcks av tunnvalv i trä med kilsågade spontade bräder målade i ljusblått. Västra delen av långhuset har emellertid ett platt innertak med vitmålad panel som bärs upp av fyra marmorerade pelare med oktagonalt tvärsnitt. De kopplade fönstrens innerbågar saknar spröjs och är vitmålade. Altarplatsen är sedan ombyggnaden 1838 placerad i den romanska triumfbågen som murats igen. Den bakomliggande sakristian nås via två gråmålade stickbågiga dörrar med tio fyllningar som bör härstamma från Wåhlins restaurering. Den rundbågiga triumfbågen har markerade imposter och postament och på långhusväggen söder därom finns en frilagd kalkmålning i form av ett rött konsekrationskors. Framför norrentrén i kyrkan finns ett litet vindfång med en enkelt utformad gråmålad pardörr, troligen tillkommen 1953. Orgelläktaren upptar hela nykyrkans bredd och vilar förutom i murverken på fyra i mittgången placerade marmorerade och kannelerade pelare med profilerade kapitäl. Den svagt utskjutande och genombrutna barriären bärs upp av blåmålade volutformade konsoler och är uppbyggd av två ljusgrå smala spjälor som upprepande varvas med en blåmålad panel med röda stiliserade blommor i skuren relief. Läktaren nås via två trappor utmed norra väggen, med räcken snarlika läktarbarriären och sidopaneler i ramverkskonstruktion. Sakristian i det romanska koret brunfernissat furugolv. Väggarna och det plana innertaket är vitputsade. På östra väggen finns en frilagd rundbåge murad med natursten som markerar den romanska tribunbågens placering. Tornrum och lanternin som nås via ingången i sydfasaden har enkla brädgolv och grovt vitputsade murverk. Utrymmena upptas till största del av bärande konstruktioner för klockbock och bjälklag. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett enkelt altarbord i trä från 1965 vars sidor är täckta med linnetyg. Kyrkan saknar altaruppsats. På väggen över altaret hänger ett stort triumfkrucifix av romansk typ, enligt uppgift i kyrkans underhållsplan från 1100-talet. I Skåne finns sju bevarade krucifix från perioden 1100-talets senare hälft till 1200-talets början. De kännetecknas av en Kristus i triumf med krona, utan lidande med upprätt hållning, parallellt ställda ben och lugnt ansiktsuttryck. Korsarmarna avlutas med skurna fyrpassformer där de fyra evangelisternas attribut framställs. Krucifixet är polykromt bemålat i bland annat rött, grönt, gult och brunt. Det restaurerades vid Wåhlins restaurering då det åter hängdes upp i kyrkorummet och har därefter konserverats 1953 och 1986. Den halvrunda altarringen är samkomponerad med orgelläktarens barriär och har samma färgsättning i ljusgrått och blå lasering. Den enkelt profilerade överliggaren är liksom knäfallets sockel svartmålade. Knäfallet är klätt med oxblodsrött skinn. Den högre golvnivån innanför altarringen har brunmålat brädgolv täckt med vävda mattor. Predikstolen av snidat polykromt bemålat trä är tillverkad 1598. Snarlika predikstolar från samma tid finns i bland annat Farstorps, Finjas och Hörjas kyrkor. Korgens sidor pryds av rundbågemotiv med snidade skulpturer föreställande evangelisterna med respektive attribut. Hörnen markeras av kolonnetter med korintiska kapitäl och änglahuvuden som vilar på postament med lejonhuvuden. Mellan dessa och i det förkroppade överstycket finns inskriftsfält med latinsk text på svart botten. Färgsättningen går främst i rött, grönt, blått, grått samt förgyllning. Understycket och trappan är sentida, tillkomna på 1960-talet. Dopfunten i kalksten från sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal tillhör en grupp av fyrsidiga dopfuntar som brukar benämnas Munkarpsgruppen. Cuppan pryds av rund- eller stickbågiga fält med bland annat liljor, växtmotiv och klöverbladskors i relief. Foten, som även den har kvadratisk planform, är timglasformad med vulst. Tre sidor är bemålade i rött, blått, grönt och gult. Den öppna bänkinredningen som flankerar mittgångarna i långhuset och nykyrkan är ritade av Theodor Wåhlin och tillkom vid restaureringen 1912–14. Gavlarna är raka och upptill svagt insvängda och pryds av kannelyr och skurna blommor av samma typ som återfinns i läktarbarriären och altarringen. Ryggstöd och bänkskärmar är utförda i ramverkskonstruktion med stående panel i fyllningarna. Färgsättningen följer den fasta inredningen från Wåhlins tid, med ljusgrå täckmålning och marmorering, ljusblå lasering samt detaljer i rött. Bänkarna har stoppade dynor klädda med blått tyg, psalmbokshållare, klädhängare och fotstöd. Orgeln med 14 stämmor fördelade på två manualer plus pedal tillverkades 1962 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund och ersatte då en tidigare orgel av Olof Hammarberg från 1915 samtida med den bevarade orgelfasaden ritad av Wåhlin. Fasaden har en enkel utformning med tredelat pipfält som inramas av marmorerade och kannelerade pelare som bär upp ett entablement med förgylld tandsnittsfris och bibelcitat ur Psaltaren 105: TACKEN HERREN//ÅKALLEN HANS NAMN//SJUNGEN TILL HANS ÄRA. Över sidopartierna löper även bårder med röda rosor och gröna blad på svart botten. Kyrkan har två kyrkklockor. Lillklockan i malm är gjuten på 1200-talet och har en enkel och ålderdomlig karaktär utan inskription eller dekorationer. Storklockan i brons göts i Stockholm 1725 av Gerhard Meyer d.y. och pryds av akantusfriser och inskriptioner Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör särskilt nämnas en äldre altartavla från 1600-talet framställande Kristi förklaring, epitafier över Magnus Swafwe och Christian Ridderskiöld från 1600- respektive 1700-talet, en äldre gravhäll från 1700-talet över kyrkoherde Lars Nilsson Tulin och dennes hustru Anna Hansdotter Wandebergh från 1700-talet samt en fattigbössa i ek av okänd ålder. |
