Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÄSSLEHOLM NÄVLINGE 1:2 - husnr 2, NÄVLINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

NÄVLINGE KYRKA (akt.)
2021-09-15
Interiörbeskrivning
Interiör
Genom västentrén nås vapenhuset med golvbeläggning av rött rektangulärt tegel lagt på flatan i halvt förskjutna förband. Direkt innanför kyrkporten är golvnivån en tegelsten högre och nivåskillnaden tas upp av durkplåt. Väggarna är vitputsade och det plana innertaket klätt med vitlaserad furupanel. Centralt står en av de fyra läktarpelare som innan restaureringen 1955–63 var synliga i kyrkorummet. Kyrkportens insida har tre fyllningar per dörrblad och är målad i grått. I norr leder en dörr med smal gråmålad panel till en trapphall varifrån sakristian och läktartrappan nås. Utrymmena för förråd och elcentral på vardera sidan om fönstret i söder har snarlik utformning. Kyrkorummet nås via en rakt avslutad gråmålad pardörr med fem fyllningar per dörrblad.
Kyrkorummet utgörs av en salkyrka – långhus med fullbrett kor – som avgränsas mot absiden och läktaren i tornet av stora rundbågiga tribun- och tornbågar med profilerade imposter. Golv och väggar är utförda lika vapenhuset. Långhus, kor och läktarvåningen i tornet täcks av reveterade och vitkalkade tunnvalv medan absiden har ett vitputsat hjälmvalv. Övergångar mellan vägg och tunnvalv markeras av profilerad listdekor. Utmed norra väggen finns en murad och vitputsad murstock som i viss mening definierar gränsen mellan långhus och kor. Dess placering bör dessutom överensstämma relativt väl med var det medeltida smalare koret innan rivningen anslöt till långhuset. Fönstersmygarna är vitputsade med solbänkar avtäckta med gråbrun kalksten. Innerfönstren är målade i ljusgrått och har i långhus och kor tre lufter medan absidfönstren endast har två. Den enkla spröjsningen följer ytterbågarnas indelning. Mittgången i långhuset flankeras av den öppna bänkinredningen i två kvarter. Predikstolen återfinns vid korets sydvägg och på motsatt sida står dopfunten. Absidens ett steg högre golvnivå skjuter ut i kyrkorummet från tribunbågen och utgör där sockel till altarrundeln. Prästingången är sedan sakristia inrättades i tornets nedervåning inte i bruk och dess insida är klädd med omålad kryssfanér. Läktarbarriären upptar hela tornbågens bredd och utgörs av enkel gråmålad ramverkskonstruktion med släta rektangulära fyllningar. Barriären vilar på ett profilerat listverk som liksom den enkla överliggaren med sentida förhöjning av fyrkantsjärn är målat i blågrönt och rosa.

Första tornvåningen, som nås från orgelläktaren via en hög och smal trätrappa, har inte full ståhöjd och upptas av klockbockens nedre del. Nästa våning är klockvåningen och ovanför denna återfinns tornvinden. Golven är belagda med delvis kilsågade,
delvis smalare spontade bräder. Gråstensmurverken har brett utstrukna fogar medan gavelröstena som är murade i rött tegel är slätputsade och vitkalkade på den del som tillhör klockvåningen och oputsade på tornvinden. Bjälklagen i trä är kompletterade med en I-balk och övergången mellan murverken i gråsten och tegel förstärks av betongbalkar. Tornets takstolskonstruktion i bilad furu består av högben, hanbjälkar, stödben samt stickbjälkar. Kyrkvindarna saknar ingångar och har inte inventerats.

Inredning och inventarier
Altaret från 1955 utgörs av ett murat, slätputsat och vitkalkat altare med altarskiva av gråbrun kalksten. Baktill finns två förvaringsnischer.

Altaruppsatsen i polykromt bemålad och förgylld ek är tillverkad av träsnidaren Thure Thörn 1955. Centralt finns ett krucifix med förgyllt kors och skulpterad kristusfigur flankerat av två gloriaförsedda figurer, möjligen Maria och Johannes. De lägre sidostyckena framställer fyra motiv ur passionshistorien i skuren relief bemålad i kraftiga kulörer.

Altarrundeln i lackad ek är samtida med altare och altaruppsats och uppbyggd av glest placerade kannelerade balustrar som bär upp en enkelt profilerad överliggare. Sockeln utgörs av det rullskift i tegel som upptar nivåskillnaden mellan korets och absidens golvnivåer. Knäfallet är stoppat och klätt med rött tyg.

Predikstolen av snidad ljus ek är även den tillverkad 1955 av Thure Thörn. Korgens tre synliga sidor pryds av sex tavlor i mörk ek med skurna reliefer framställande de fyra evangelisternas attribut samt en duva och ett Agnus Dei-motiv. Hörnen markeras av atlanter föreställande Petrus, Jakob och Johannes. Korgen vilar på en sexsidig fot med hög profilerad sockel.

Dopfunten i sandsten från 1100- eller 1200-tal tillskrivs den så kallade Palmettgruppen. Den fyrsidiga cuppan pryds av palmettbård, repstavsdekor samt rundbågemotiv med rosetter och pentagram av banddekor. Cuppan har urtappningshål och rester av sekundär bemålning i grå oljefärg liksom underliggande fragment av gulbrun och grön färg. Den timglasformade foten med vulst är en kopia av den ursprungliga, tillverkad vid restaureringen 1955–63.

Den öppna bänkinredningen tycks delvis utgöras av de ursprungligen slutna bänkarna som sedan byggts om av Wåhlin 1925 och omdisponerats samt fått nuvarande färgsättning vid restaureringen 1955–63. I kyrkans underhållsplan nämns att dörrar och ryggar återanvänds av Wåhlin, vilket snarare måste avse gavlar och ryggar. Dessa är liksom bänkskärmarna utförda i ramverkskonstruktion. Gavlarna avslutas med en enkel överliggare. Färgsättningen går i tre grå kulörer. Gavlarnas rektangulära fyllningar är målade i blågrönt med rosa profiler. Bänkarna har stoppade dynor klädda med grått tyg, psalmbokshållare och fotstöd.

Orgeln med 12 stämmor fördelade på två manualer plus pedal tillverkades 1977 av Gunnar Carlsson, Borlänge och ersatte då en tidigare orgel av E.A. Setterquist & Son från
1952. Orgelfasaden är bevarad från den ursprungliga orgeln från 1876 byggd av Knud Olsen, Köpenhamn. Den tredelade fasaden är utförd i enkel nygotik, med högre mittparti med spetsbågigt pipfält flankerat av lägre sidopartier. Listverken pryds av enkel dekor i form av trepass, rundlar och spetsbågar. Färgsättningen går i blått, rött, svart och förgyllning.

Kyrkan har två kyrkklockor av malm. Lillklockan lär vara gjuten på platsen under 1600- talet, troligen 1671. Den pryds av enkla listverk och inskription på danska. Storklockan är gjuten 1924 av M. & O. Ohlsson, Ystad. Även denna har enkel dekoration av listverk, inskriptioner på svenska och latin, däribland bibelcitatet KOMMEN TY ALLT ÄR NU REDO.