Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÄSSLEHOLM SÖRBY 34:1 - husnr 1, SÖRBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SÖRBY KYRKA (akt.)
2021-09-15
Interiörbeskrivning
Interiör
Genom västentrén nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med grå kvadratisk tegelklinker och yttermurarna är vitputsade. Mot norra muren är en gravhäll från 1748 fastklamrad. I söder finns utrymmen för sakristia och teknikrum, vars väggar liksom det plana innertaket är klädda med profilhyvlad panel målad i en bruten vit kulör. Gjutjärnsfönstrens insidor är liksom innerbågarna om två lufter av vinkeljärn målade i mörkgrå/svart oljefärg. Läktartrappan i bemålat trä i nordväst är delvis inklädd med samma panel som väggar och tak. Avväxlingsbjälken till tornets andra våning bärs upp av en träkolonn vars nedre del har oktagonalt tvärsnitt. Träkolonnen ingick i absidens takkonstruktion från 1834 och flyttades till vapenhuset vid restaureringen 1956–58 då absiden revs. Kyrkportens insida är liksom den rakt avslutade pardörren mot kyrkorummet i öster klädd med vitmålad stående panel.

Långhusets golv är belagt med gulröd kvadratisk klinker. De öppna bänkkvarteren som flankerar mittgången står på upphöjda gråmålade brädgolv. I mittgången ligger längst i väster en gravhäll från 1600-talet täckt med skyddsglas. Väggar och valv är slätputsade och vitmålade. Långhusets västra travé utgörs av det medeltida tornets nedre del och har bredare murverk än de två ursprungliga östra travéerna. Västtravéns kryssribbvalv är troligen samtida med tornets tillkomst. Sköldbågarna är svagt spetsbågiga medan tornbågen i väster och gördelbågen i öster är djupa och spetsbågiga.

Långhusets två östra travéer täcks av stjärnvalv vars ribbor vilar på låga pilastrar med enkelt utformade kapitäl frånsett mot östväggen där de bärs upp av kraftiga postament med kvadratiskt tvärsnitt. Sköld- och gördelbågar är spetsbågiga. Mot koret i öster avgränsar en rundbågig djup triumfbåge med markerade imposter. I östväggens puts markeras två tidigare nischer, troligen kopplade till medeltida sidoaltare. I triumfbågen hänger två stentavlor, i norr ett series pastorum och i söder ett epitafium. Fönsternischerna är korgbågiga och fönsterbänkarna sluttande. De kopplade träfönstrens vitmålade innerbågar har fyra ospröjsade lufter. Vid två av fönstren finns utrymningsvägar i form av enkla gråmålade trätrappor.

Koret har ett steg högre golvnivå och golvet är belagt med mörkröd kvadratisk klinker. I anslutning till triumfbågen ligger två äldre gravhällar över kyrkoherdarna Hans Pedersen Winslöff och makan Karin Enertz samt Balzar Platius och makan Edela. Väggarna och kryssribbvalvet är slätputsade och vitmålade. Valvets ribbor vilar på pilastrar utan kapitäl. Väster om fönstren finns små, lågt sittande rundbågiga nischer, en i norr och en i söder. Fönstren är utformade lika långhusets. Rundfönstret i östväggen har blyinfattat färgat glas som framställer stiliserade kors.

Den framskjutande orgelläktaren i väster upptar hela kyrkorummets bredd och vilar på fyra pelare med oktagonalt tvärsnitt, kvadratiska baser och profilerade kapitäl med figursågade konsoler. Barriären är uppbyggd i ramverkskonstruktion med förkroppade under- och överstycken samt en sentida förhöjning av smitt rundstål. Färgsättningen går i grått med röda detaljer.

Tornets andra våningsplan utgörs i öster av ett tornrum med ringanordning för klockorna och ingång till orgelläktaren. Rummet har obehandlat brädgolv medan väggarna och det plana innertaket är slätputsade och vitmålade. Västra delen av våningsplanet utgörs av ett trapprum där en smal trätrappa leder vidare till klockvåningen, som har samma ytskikt som på tornvåningen, men här är väggarnas puts tunnare och södra gavelröstet är oputsat. Taklaget är öppet upp till nock och takstolskonstruktionen utgörs av sex takstolar i furu med varierande konstruktion.

I öster nås kyrkvindarna via en liten rektangulär muröppning med järnskodd trälucka. Takstolarna över långhuset är uppbyggd av högben, stickbjälkar, saxsparrar, övre och undre hanbjälkar samt stödben. De är tillverkade av dymlat och tappat ekvirke som till största del är medeltida. Korvinden nås via en stickbågig öppning. Korets takstolskonstruktion är snarlik långhusets men här med inslag av bindbjälkar som är inmurade i valven och därmed är samtida med valvslagningen eller äldre. På vindarna finns rester av romanska fönsteröppningar liksom en trappa i murverket till det medeltida tornet. Valven är oisolerade.

Inredning och inventarier
Altaret från restaureringen 1956–58 är murat i tegel och vitputsat med altarskiva av mörk kalksten.

I altaranordningen ingår ett triumfkrucifix som enligt olika uppgifter är från 1400- eller 1500-talet, med senare tillkommet kors och bemålning. Triumfkrucifixet hänger på östväggen under rundfönstret och flankeras av fyra äldre oljetryck med bibliska motiv i förgyllda ramar.

Altarrundeln i lackad ek är samtida med altaret och uppbyggd av glest placerade svarvade balustrar som bär upp en enkel överliggare. Knäfallet är stoppat och klätt med rött tyg tillkommet 2006.

Predikstolen av snidat polykromt bemålat trä är tillverkad 1593. Snarlika predikstolar från samma tid finns i bland annat Farstorps, Finjas och Hörjas kyrkor. Korgens sidor pryds av rundbågemotiv med snidade skulpturer föreställande evangelisterna med respektive attribut. Hörnen markeras av kolonnetter med korintiska kapitäl och änglahuvuden som vilar på postament med maskaroner. Mellan dessa finns dels inskriftsfält med latinsk text på svart botten, dels blomsterdekor. Inskriftsfält finns även i det förkroppade överstycket. Nedtill avslutar en skuren lambrekäng och korgen vilar på en sekundär fot med hexagonalt tvärsnitt. Färgsättningen går främst i rött, grönt, blått, grått samt förgyllning. Baldakinen är senare tillkommen och är uppbyggd av ett förkroppat listverk med inskriptioner som kröns av skurna sköldar och tureller. I innertaket hänger en duva.

Kyrkans dopfunt har en cuppa i rödgrå granit eller möjligen gnejs som uppges vara från 1100-talet, och i så fall skulle vara äldre än kyrkan. Den runda cuppan pryds nertill av en rundbågefris med godronnering och upptill av en enkel bandstav. Cuppan vilar på en klockformad fot i grå granit tillkommen 1954. Ett fotografi från 1926 visar cuppan som blomkruka på Sörbytorp, sannolikt har den återkommit till kyrkan i samband med tillverkningen av den nya foten.

Den öppna bänkinredningen tillkom vid Helgo Zettervalls restaurering 1876–77. Gavlarna har kopplade rundbågar i lågrelief och avslutas upptill av spetsbågiga krön. Ryggstöden är genombrutna, uppbyggda av två bräder. Bänkarna har psalmbokshållare och södra kvarteret har även kläd- eller hatthängare i form av knoppar i trä. Färgsättningen går i grått med röda detaljer i gavlarna.

Kyrkorgeln från 1956 av Wilhelm Hammersam, Köpenhamn med fasad från den tidigare orgeln av A.V. Lundahl från 1877 är sedan 2003 ersatt av en digitalorgel av märket Viscount. Den tidigare orgeln och fasaden ska enligt uppgift ha kastats.

Kyrkan har två kyrkklockor som enligt kyrkans underhållsplan ursprungligen är från 1700-talet och enligt dess inskriptioner är omgjutna 1811 respektive 1812 av J.H. Fries. Båda klockorna pryds av spetsbåge– och akantusfriser.