Stäng fönster HÄSSLEHOLM VITTSJÖ 122:1 - husnr 1, VITTSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VITTSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 2021-05-05 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom västentrén nås ett mindre vindfång i den vitputsade murgenomgången där en inre pardörr leder vidare till vapenhuset. Kyrkportens insida har stående gråmålade plank med narar och smidesgångjärn medan pardörren mot vapenhuset har två panelade fyllningar per dörrblad, de övre med små ovala glas, som mot vindfånget är kammålad i ljusgrått. I vapenhuset är dörrarna liksom väggpanelen ljust laserade, med röda detaljer kring fyllningarna. Golvet är belagt med en stenimiterande svart plastmatta och det plana innertaket är vitputsat. I norr finns dörr mot wc och i söder till trappan mot orgelläktare och torn. Kyrkorummet nås via en pardörr i öster lika den mot vapenhuset. Långhuset inklusive tornet har liksom korsarmen skurgolv och putsade och vitkalkade väggar. Mot vapenhuset avgränsar en vitmålad brädvägg med ett övre parti klätt med svängda ribbor. Samma utförande men utan ribbor återfinns i korsarmen mot norra entrén, vars kapprum nås via en pardörr lika vapenhusets. Kapprummet har golv och väggar i samma utförande som i korsarmen och trappa till åhörarläktaren. Kyrkportens insida har fyra fyllningar och är målad i gulgrå kulör. Långhus och kor täcks av brädade tunnvalv målade i en bruten vit kulör. Över orgelläktaren som upptar tornets andra våning och avskiljs från långhuset av en hög och bred rundbågig tornbåge finns ett plant innertak av omålad furupanel. Orgelläktarens bärande synliga bjälkar vilar i murverken samt på sex kolonner med toskanska kapitäl som flankerar mittgången. Den slutna läktarbarriären i ramverkskonstruktion skjuter ut från tornbågen i en bågform och vilar på ett bjälklag med förgyllt bibelcitat. De släta fyllningarna har dekorativa målningar utförda av Hugo Gehlin framställande ett skepp och två änglar. Färgsättningen går i gulgrått, blått och rött. Åhörarläktaren som upptar hela korsarmens bredd har snarlik konstruktion men vilar utmed ytterväggarna på figursågade balusterformade pelare. I framkant återfinns två kolonner lika orgelläktarens. Barriären är rak och dess tio fyllningar pryds av kristna symboler som kors, ankare, kalk och lammet med segerfanan, även dessa utförda av Gehlin. Färgsättningen följer samma schema som orgelläktaren. Fönstren är placerade ungefär mitt i murverken vilket skapar djupa stickbågiga fönstersmygar. Innerbågarna är liksom ytterbågarna vitmålade. Koret har samma golvnivå som kyrkorummet i övrigt och avskiljs från långhuset av den romanska triumfbågen med kvadermålningar och utskjutande och oputsade imposter. Golv och väggar är utformade lika långhus och korsarm. Över koret spänner ett kryssvalv med fyrsidiga ribbor som vilar på tresprångiga pilastrar. I norra väggen finns en liten rundbågig nisch som kan ha fungerat som förvaring för nattvardsredskapen. Under fönstret i söder syns den igensatta prästingången från 1700-talet. I östväggen bakom altaret är det romanska korfönstret sedan restaureringen 1937–38 framtagen och försedd med en glasmålning av Gehlin, föreställande en bedjande gestalt framför Vittsjö kyrka. Utöver triumfbågens kvadermålning finns även frilagda konsekrationskors som bör härstamma från romansk respektive gotiskt tid. Dessa återfinns på korets norra vägg och i valvkapporna samt på ömse sidor om triumfbågen på långhusets östvägg. Konsekrationskors tecknades vid invigningar av katolska kyrkor, vanligen tolv stycken symboliserade apostlarna. Korsen på väggarna är av olika typ och placerade nära intill varandra, i ett fall överlappande, vilket tyder på en återinvigning av kyrkan där nya kors tecknats vid de gamla. På ömse sidor om korfönstret leder två rakt avslutade fyllnadsdörrar in till sakristian i absiden. Liksom i övriga kyrkan har golven skurgolv och väggarna är vitmenade. Det svagt sluttande taket är klätt med gråmålad panel på synliga bjälkar. Prästingången i öster har inre dörrblad med tre fyllningar per dörrblad, de övre glasade och blyspröjsade. Över korfönstret i väster finns ett enkelt altare. I övrigt är rummet möblerat med stol, bord och förvaringsmöbler. Tornrummet, som nås via trappan från vapenhuset och orgelläktaren, är sedan 1980-talet inrett till museum för äldre föremål tillhörande kyrkan. Golvet är belagt med spånskivor och murverken är oputsade. Taket utgörs av bjälklaget mot klockvåningen som nås via en enkel trätrappa i nordväst. Klockvåningen har obehandlat brädgolv, murverken är vitmenade och taket mot tornvinden och lanterninen är klätt med obehandlade bräder. Kyrkvindarna nås endast via fönstret i korets gavelröste och var inte möjliga att besiktiga vid inventeringstillfället. På korets västra och norra vägg finns enligt uppgift kalkmålningar i form av en bård med röda, romboida fält som löpt utmed korets ursprungliga platta trätak. Inredning och inventarier Altaret är samtida med altaruppsatsen, troligen tillverkad på 1590-talet, och utgörs av ett blockaltare i trä. Framsidan pryds av ett antemensale med rundbågiga fyllningar indelade av kannelerade pilastrar som bär upp en arkitrav med sekundärt adderad inskription. Färgsättningen går i rosa, vitt, gulgrått och guld. Bakom altaret finns murrester som skulle kunna härstamma från ett medeltida murat altare. Även i långhusets nordöstra hörn bakom predikstolen finns murrester, möjligen från ett medeltida sidoaltare. I långhusets nordöstra hörn finns ett murat och vitputsat dopaltare, sannolikt tillkommet vid restaureringen 1937–38 eller senare. Altaruppsatsen i högrenässans från 1590-talet är av additionstyp med baldakin. Flera sådana altaruppsatser tillverkades under 1500-talets senare del vid Mogens Snedkares verkstad i Malmö. Altaruppsatsen i Vittsjö antas emellertid vara tillverkad i en nordskånsk verkstad, möjligen av en tidigare medarbetare i malmöverkstaden. Predellan indelas av postament som bär upp fyra kannelerade pilastrar vilka delar in corpus i sex bildframställningar fördelat på två våningar. Två målningar finns även på predellan på ömse sidor om ett centralt inskriftsfält. Såväl målningarna, med motiv ur Jesu liv, som inskriptionen är senare tillkomna, sannolikt 1890. Två målningar framställande Uppståndelsen och Himlafärden som finns bevarade i kyrkans arkiv ska enligt uppgift vara utförda 1703. Corpus flankeras av sidovingar med dekor i form av griphuvud, urna, vindruvsklase och ansikte. På de fyra pilastrarna vilar en arkitrav som bär upp den tunnvälvda baldakinen som i framkant avslutas med ett entablement med skulpterade ansikten och änglaansikten samt tandsnittsfris och volutformade festonger. Entablementet vilar på korintiska kolonner med skuren fruktornamentik och ansikten. Krönpartiet utgörs av en nionde målning med Agnus Dei-motiv inramad av ett gavelparti med skurna vingar. Färgsättningen går i rosa, vitt, blått, brunt, grått, grönt och förgyllning. Den cirkulära altarringen från 1890 är uppbyggd av gråmarmorerade och förgyllda svarvade balustrar. Grindar finns i norr och söder. Hand- och knäfall är stoppade och klädda med rosa tyg. Predikstolen av snidat polykromt bemålat trä är tillverkad på 1590-talet, sannolikt av samma verkstad som altaruppsatsen. Korgens fem synliga sidor pryds av palmetter och rundbågemotiv, av vilka fyra har snidade skulpturer föreställande evangelisterna med respektive attribut. Hörnen markeras av kolonnetter med kompositakapitäl och snarlik dekor som altaruppsatsens kolonner. Det förkroppade övertycket är samkomponerat med altaruppsatsens entablement och har textfält med inskriptionen WERBUM DOMINI MANET IN AETERNUMI. Samma gestaltning går igen i den oktagonala baldakinens förkroppade listverk, här med texten TABUERAD ÅR 1890 GLORIAIN EXCELSIS DEO ANNO 1703. Det senare årtalet syftar sannolikt på en renovering eller ommålning då bland annat Karl XII:s monogram bör ha tillkommit på en av de medaljonger omgivna av skuren akantus som kröner baldakinen. Undertaket är fältindelat med en centralt hängande duva. Predikstol och baldakin är färgsatta enligt samma princip som altaruppsatsen. Dopfunten av sandsten är daterad till 1200-talet. Foten är rund och saknar dekor medan det cylinderformade skaftet pryds av en enkel sicksackbård. Den koniska cuppan är dekorerad med rundbågefris och repstav. Den slutna bänkinredningen som flankerar mittgångarna i långhuset och korsarmen tillkom vid restaureringen 1937–38 och lär vara ritade av den i Vittsjö verksamme skulptören och möbelarkitekten Tage Zickerman. Gavlar, dörrar och bänkskärmar är rakt avslutade med profilerad överliggare och är liksom ryggstöden är utförda i ramverkskonstruktion. Fyllningarna på gavlar och ryggstöd är rektangulära medan de på dörrar och bänkskärmar har kölbågar upp- och nedtill. Färgsättningen i blått och grått med detaljer i rött och gult är signerad Hugo Gehlin. På åhörarläktaren står ännu bänkar med gjutjärnsgavlar från den äldre bänkinredningen från 1890, som i övrigt sänktes till Emmaljunga församlingshem. Orgeln med 16 stämmor fördelade på två manualer plus pedal tillverkades 1976 av Gunnar Carlsson, Borlänge. Orgelfasaden tillhör den ursprungliga orgeln byggd 1846 av Johan Lambert Carlsson, Ystad, vilken ersattes 1911 och omdisponerades 1948. Fasaden är femdelad med synliga pipfält. Mittpartiet kröns av ett lunettformat överstycke med förgylld strålglans och flankeras av tureller krönta av lyror. De lägre sidopartierna har rundbågiga pipfält. Färgsättningen går i grått, blått och förgyllning. Kyrkan har två kyrkklockor av malm. Lillklockan från 1500-talet saknar inskription och pryds utöver byglarnas flätverksdekor och skäggiga ansikten endast av enkla lister. Storklockan från 1922 tillkom genom donation från församlingsmedlemmen Johannes Nilsson och har dekor i form av Skånes vapen samt en bård av änglaansikten. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör särskilt nämnas ett triumfkrucifix av bemålat trä från 1500-talet med lidande kristusfigur och enkelt kors med INRI-skylt på övre korsstammen. I tornrummet förvaras en rad äldre föremål, däribland en likvagn från 1800-talet, en mullspade från 1781, en dopfunt i trä från 1800-talet samt en kyrkport som byttes ut 1890. |
