Stäng fönster ARBOGA GÖTLUNDA KYRKA 1:1 - husnr 1, GÖTLUNDA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Götlunda kyrka (akt.), GÖTLUNDA KYRKA (akt.) | |
| 11/22/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karakteristik och bedömning Götlunda kyrka från 1744 är med sin korsplan och sina brutna takfall typisk för dåtidens kyrkobyggande. Den koppar- och spåntäckta lanterninen, de ornerade järnfönstren med blyinfattat glas och södra portalens ingångsdörrar är bevarade ursprungsdetaljer av stor betydelse för byggnadens karaktär. Bland senare yttre förändringar märks främst 1800-talets övergång från spån- till plåttak och 1897 års utbyggnad för sakristia. Vidare skänker fasadernas enhetligt vita färg från 1958-59 ett annat uttryck än 1740-talets ljust röda färg väggfält och grå omfattningar. Ytterligare två markanta tillägg är södra och västra sidans portiker, från 1897, men de är mer i samklang med byggnadens ursprungliga stildräkt. Kyrkorummet präglas mest av Agi Lindegrens omgestaltning i nybarock 1897. Sedan dess består golven, bänkinredningen, altaruppsats och nästan all färgsättning. Lindegrens bruk av barockens former och färger skedde visserligen med tanke på tiden för kyrkans tillkomst, men resulterade i en interiör som förefaller kunglig snarare än kyrklig. Den har till dags dato bevarats nästan ograverad och är idag stiftets kanske bäst bevarade exempel på restaureringskonsten runt sekelskiftet 1900. På kyrkogårdens två södra gravkvarter har gravarna, från 1900-talets första decennier, fått behålla sina ursprungliga stenramar och grusade ytor som regelbundet krattas. Att detta äldre gravskick bevarats i så stor skala är ovanligt. Kyrkbyns bebyggelse från 1700- och 1800-talen bildar med sina välhållna drag en av länets mer välbevarade miljöer i sitt slag. Av särskilt intresse är platsens två generationer prästgårdsbyggnader, vilka ligger på samma tomt. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Bevarade ursprungliga exteriördetaljer är av stort bevarandevärde, såsom fönstren, södra portalens ingångsdörr och den spåntäckta lanterninen. • På kyrkvinden finns en yta bevarad ursprunglig ljusröd puts från 1740-talet. Utifrån denna kan en mer ursprunglig färgsättning återskapas vid framtida fasadrenovering. • Kyrkorummets fasta inredning och målningar blev nygjorda, eller blev helt inordnade den av Agi Lindegren genomförda omgestaltningen 1896-97. Idag är interiören stiftets kanske bäst bevarade exempel på restaureringskonsten åren runt 1900 och därför angelägen att bevara. • För värdering av kyrkogårdens kulturhistoriska värden hänvisas till kyrkogårdsinventeringen 2001-2002, genomförd av f d antikvarien Eiwor Sandberg |
