Stäng fönster ARBOGA STURESTADEN 3:5 - husnr 1, SANKT NICOLAI KYRKA
Byggnad - Värdering
| SANKT NICOLAI KYRKA (akt.) | |
| 11/22/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karakteristik och bedömning Sankt Nicolai kyrka räknar sitt ursprung till 1100-talet, men domineras av utbyggnader gjorda i mitten av 1300-talet och under 1400-talets senare hälft. Särskilt tidstypiska är tornets tegelblinderingar och långhusets strävpelare. De oputsade gråstensmurarna med sina ojämna skift skänker ett rustikt yttre, liksom fönstren av smidesjärn, tillverkade 1746-51 på Jäders bruk. Sedan den flersprångiga västportalen togs upp i mitten av 1600-talet har fasaderna undgått dekorationer eller omgestaltningar enligt senare stilideal. Däremot miste yttertaket sin spåntäckning på 1880-talet för att istället täckas av järnplåt, i sin tur ersatt med koppar 1978. Tornets huv från 1889 lär anknyta till en medeltida form. Kyrkans interiör uppvisar en rik blandning från skilda epoker. Till medeltiden hör valven med återstående kalkmålningar, samt dopfunten och det imposanta altarskåpet. 1600-talet representeras av norra sidoskeppets rikt snidade, före detta korskrank, de många epitafierna och gravhällarna, samt Posses gravkor som idag är utställningsrum. Från 1700-talet är altarringen och predikstolen, pärlgrå med förgyllda sniderier. Orgelläktaren och orgelfasad i nygotik kom på plats 1862. Av 1904-05 års omgestaltning märks i första hand att gravhällar som förut låg i golvet flyttades upp på väggarna och att kalkstensgolv utlades. Från omgestaltningen 1949-51 är den slutna bänkinredningen, som ganska troget efterliknar den som fanns i kyrkan från 1600-talet fram till 1904. Något mindre historisk är bänkarnas färgsättning som utfördes 1994-95 enligt arkitekt Jerk Altons principer. Den harmonierar dock väl med interiören i övrigt. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Kyrkans medeltida murverk är omistliga, liksom bevarade kalkmålningar, altarskåp och dopfunt • Det före detta korskranket från 1628, idag placerat i norra sidoskeppet, är ett talande exempel på 1600-talets rika måleri- och snickerikultur, därtill ett av få bevarade i Västerås stift. • Nicolai kyrka har kvar ovanligt många gravminnen från 1600- och 1700-talen, av stort lokalhistoriskt värde. • Kyrkans fönster, med ramar av ornerat smidesjärn och blyinfattade rutor, är viktiga för byggnadens utseende, av stort byggnads- och hantverkshistoriskt värde. • Gravvårdar av större kulturhistoriskt värde har klassats i dokumentation av Västmanlands läns museum 1997. |
