Stäng fönster ARBOGA STURESTADEN 3:11 - husnr 1, HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN
Byggnad - Värdering
| HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN (akt.) | |
| 11/22/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karakteristik och bedömning Heliga Trefaldighets kyrka har sitt ursprung i en klosterkyrka från omkring 1300. Hur mycket som återstår av den i dagens kyrka är vanskligt att avgöra, eftersom så många om - och tillbyggnader skett sedan dess. Av medeltida byggnadskonst märks idag framförallt kyrkorummets stjärnvalv och södra sidans bevarade kalkmålningar, båda från 1400-talet. Kyrkans yttre domineras av 1600-talets reparationer och ombyggnader. Då restes västtornet, norra långsidans mur uppfördes på nytt, koret förstorades till sin tresidiga form och runt om murades de karakteristiska strävpelarna. Även fönsterindelningen tillkom då. Fönsterbågarna av ornerat smidesjärn är troligen från mitten av 1700-talet och av dess blyinfattade rutor är de äldsta från en nyglasning 1799. De renoveringsarbeten som skedde i kyrkan under 1800- och 1900-talen var kostnadskrävande och medförde ganska tvära kast i gestaltningshänseende. Belysande är tillkomsten av valvens och väggarnas medeltidsimiterande målningar 1898 och dessas avlägsnande 1953. På samma sätt har entrépartier och orgelläktare byggts och senare avlägsnats. Märkbara men mindre uppmärksammade har också varit de successiva golvomläggningarna. Idag är det svårt att göra sig en föreställning av den blandning av trägolv och tegelgolv som fanns i kyrkorummet före dagens enhetliga kalkstensplaner. Kyrkans exteriör har också genomgått väsentliga förändringar, exempelvis övergången till plåttak 1883, men här har snarare olika funktionskrav gjort sig gällande. Sakristian från 1953 och 1968-69 års tillbyggnad i vinkeln mellan sidoskepp och torn är till sin exteriör klart underordnade kyrkans grundform, även om den senare uppvisar ett antal medvetet modernt utformade detaljer. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • De medeltida murverken är omistliga, liksom södra sidans bevarade kalkmålningar • Till sitt yttre är Heliga Trefaldighets kyrka att betrakta som ett framträdande exempel på 1600-talets kyrkobyggande. Karakteristiska drag är tornet med sin spetsiga, spånklädda spira och väggarnas många strävpelare. Fönsterbågarna av ornerat smidesjärn, hör till de äldsta i Västerås stift. • Den rikt förgyllda altarprydnaden från 1668, med altartavla tillagd 1672, är intimt förknippad med den utbyggnad av koret som skett strax dessförinnan. • Predikstolen från 1736, med bevarad uppgång, är ett avancerat verk i barockstil, tillverkat av Burchard Precht. • I kyrkorummets västligaste valv, närmast vapenhuset, kvarsitter som dokumentation en större rest puts med målningar från 1897-98, under nuvarande kalkyta |
