Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG ASKIM 231:3 - husnr 1, MIKAELSKYRKAN

 Byggnad - Värdering

MIKAELSKYRKAN (akt.)
9/26/06
Motivering
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING

MIKAELSKYRKAN i Askim uppfördes 1975-76 efter ritningar av Bent Jörgen Jörgensen. Kyrkan uppfördes intill en medeltida kyrkplats. Sydväst om klockstapeln ligger ett gravfält, daterat till järnålder, som visar på den mycket långa kontinuiteten av boende i området. Askims norra kyrkogård, söder om Mikaelskyrkan, har bevarade stigportar och en minnessten över socknens nedbrunna medeltida kyrka. Söderut ligger även Backa skola, byggd 1865.

KYRKOMILJÖN utgörs av kyrkan, sammanbyggd med församlingslokaler, och en fristående klockstapel, som reser sig högt över kyrkoanläggningen. Klockstapeln är byggd av vitmålade betongelement och har ett eget uttryck i förhållande till resten av anläggningen. Den är smäckert utformad och komponerad för att bilda korsformer i alla fyra väderstreck. Kyrkotomten sluttar kraftigt åt öster. Kyrkans arkitektoniskt mest betonade parti vänder sig åt norr och öster, mot ett stort området med flerfamiljshus.

KYRKOBYGGNADEN är uppförd i ljust gult fasadtegel, i suterräng med tre avtrappande byggnadskroppar. Byggnaden har ett påtagligt profant uttryck. Kyrkan ligger i den översta byggnadsdelen och markeras i exteriören med en kopparklädd entréport åt sydväst, höga smala fönster i syd- och nordväst, väggfasta pelare åt nordväst och en stor täckt lanternin över kyrkorummet. Fönstrens form är den tydligaste markören som särskiljer kyrkan från församlingslokalerna. Anläggningens tak är ombyggda, men har till största delen kvar sitt uttryck med dolda takfall. Exteriören är i övrigt oförändrad sedan kyrkan uppfördes.

KYRKORUMMET har en närmast kvadratisk planform med platt tak och en stor lanternin som reser sig mitt i rummet. Kyrkan har en sydväst - nordostlig sträckning med koret i nordost. Koret är fullbrett och rakt avslutat, utan tydliga avgränsningar. Altaret står på ett upphöjt podium innanför altarringen.

Rummet präglas dels av ett stramt och avskalat formspråk, och dels av materialval och färgsättning som ger ett ombonat intryck. Uttrycket är tidstypiskt robust och relativt tungt. Rummet domineras av gult tegel, mörkbetsat trä och mässing. Formgivningen och utförandet är mycket tidstypiskt och håller hög kvalitet. Kyrkorummets inredning är i allt väsentligt oförändrat sedan uppförandet.

Takets utformning och mörka färgsättning är framträdande i rummet. Kyrkans fönster, både i fasaderna och i lanterninen, saknar markerade omfattningar vilket betonar det kraftiga murverket och takbjälkarnas dimensioner.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:

- Kyrkan är in- och utvändigt i princip oförändrad sedan byggnadstiden
- Kyrkan är tidstypisk och ett gott exempel på en 1970-talskyrka
- Klockstapeln